De reviderade uppgifterna om den offentliga sektorns underskott och skuld för år 2012 har kommit ut

Enligt Statistikcentralens reviderade preliminära uppgifter uppgick den offentliga sektorns underskott till 3,4 miljarder euro år 2012, dvs. 1,8 procent i förhållande till BNP. Året innan var underskottet 1,3 miljarder euro. År 2012 ökade den statliga sektorns underskott med 0,8 miljarder euro till 6,6 miljarder euro. Kommunsektorns underskott ökade för sin del från 1,0 miljarder euro till 2,1 miljarder euro. Socialskyddsfonderna, främst arbetspensionsanstalterna, hade ett överskott på 5,2 miljarder euro.

Den finländska offentliga sektorns underskott (-) och skuld, i procent av BNP

Den offentliga sektorns konsoliderade EDP-skuld ökade med 10,3 miljarder euro till 103,1 miljarder euro under år 2012. Statsskulden ökade med 8,8 miljarder euro och kommunernas skuld med 1,5 miljarder euro. Skulden i förhållande till BNP ökade samtidigt till 53,6 procent från 49,2 procent året innan. Den offentliga sektorns interna skulder minskade med 0,7 miljarder euro. EDP-skulden beskriver den offentliga sektorns skuld till de övriga sektorerna inom ekonomin och till utlandet, och dess utveckling påverkas av förändringar av både den icke-konsoliderade bruttoskulden och den offentliga sektorns interna skulder.

Jämfört med de preliminära uppgifterna för år 2012 som publicerades i mars 2013 minskade den offentliga sektorns sammanlagda underskott med 0,2 miljarder euro. Den offentliga sektorns skuld år 2012 var nästan oförändrad jämfört med de preliminära uppgifterna, men enligt reviderade BNP skuld förhållande till BNP ökade med 0,6 procentenhet.

I den offentliga sektorns räkenskaper statistikförs, genom Eurostats beslut, den skuld som upptagits av den tillfälliga Europeiska finansiella stabiliseringsfaciliteten (EFSF) som en del av den offentliga skulden i de länder som beviljat garantier. Det lån som mottagarlandet erhållit genom EFSF statistikförs som om det hade erhållits av de euroländer som beviljat garantierna, och dessa länder står då motsvarande summa i skuld till EFSF. Till följd av detta ökar EDP-bruttoskulden hos de euroländer som beviljat garantier, medan nettoskulden förblir oförändrad, eftersom ifrågavarande länder har en lika stor fordring på mottagarlandet. Varje lands offentliga skuld för lån beviljade av EFSF beräknas genom att lånet som mottagarlandet erhållit divideras med en fördelningsnyckel, som baserar sig på andelar av ECB:s kapital hos de euroländer som deltar i stödpaketet.

För år 2012 har skulder till ett belopp på 2 702 miljoner euro, som EFSF har beviljat mottagarländer, bokförts i skulden för den offentliga sektorn i Finland. I slutet av år 2011 uppgick summan till 312 miljoner euro.

Begreppet ”den offentliga sektorns underskott och skuld”, som används i statistiken, är i enlighet med förfarandet vid alltför stora underskott (EDP) i Europeiska unionens stabilitets- och tillväxtpakt. Detta EDP-underskott motsvarar det finansiella sparandet enligt de offentliga sektorräkenskaperna i nationalräkenskaperna (ENS95), med undantag av ränteströmmar som grundar sig på swap- och ränteterminskontrakt. Dessa bokförs i EDP-underskottsrapporten som en del av räntorna, men i nationalräkenskaperna som förändringar av finansiella derivat på skuldsidan. År 2012 var inverkan av skillnaden i metoder 0,4 procent av BNP. Den offentliga sektorns finansiella sparande enligt sektorräkenskaperna ENS95 var enligt de reviderade preliminära uppgifterna -2,2 procent av BNP.

Det finns en viss begreppsmässig skillnad mellan den offentliga sektorns EDP-skuld och, när det gäller t.ex. staten, den statsskuld som Statskontoret publicerar. Statens EDP-skuld omfattar dessutom lån som den tillfälliga finansiella stabiliseringsfaciliteten EFSF beviljat mottagarländerna (enligt ovan), erhållna säkerhetsdepositioner i anslutning till derivatkontrakt, Kärnavfallshanteringsfondens kapital, skulder vid investeringar i livscykelprojekt och mynt i omlopp. I nationalräkenskaperna är också statsförvaltningssektorn ett vidare begrepp än budget- och fondekonomin, eftersom den dessutom bl.a. omfattar universiteten och Solidium. Då man beaktar dessa skillnader fås statsförvaltningens icke-konsoliderade bruttoskuld enligt EDP-begreppet (tabellbilaga 3), dvs. år 2012 Statskontorets statsskuld 83,9 miljarder euro + de begreppsmässiga skillnaderna mellan skulderna 9,9 miljarder euro + skillnaderna pga. sektoravgränsningen 0,6 miljarder euro = statsförvaltningens icke-konsoliderade bruttoskuld 94,4 miljarder euro. Värderingsprincipen för båda skuldbegreppen är det nominella värdet, där effekten av valutaväxlingsavtalen har beaktats.

Detta framgår av de uppgifter som Statistikcentralen rapporterade till Eurostat i september. Eurostat kontrollerar under de närmaste veckorna de uppgifter om underskott och skuld som medlemsländerna rapporterat. Under denna process kan det ske ändringar i de uppgifter som Statistikcentralen rapporterat. Om så skulle ske, publiceras de uppdaterade uppgifterna på denna statistiks sidor den 21 oktober, samma dag som Eurostat offentliggör uppgifterna.

Källa: Den offentliga sektorns underskott och skuld. Statistikcentralen

Förfrågningar: Mira Lehmuskoski 09 1734 2708, Niina Suutarinen 09 1734 3302, rahoitus.tilinpito@stat.fi

Ansvarig statistikdirektör: Leena Storgårds

Publikationen i pdf-format (251,5 kB)

Tabeller

Tabeller i databaser

Plocka ut de uppgifter som du behöver till tabeller, visa uppgifterna som diagram eller ladda ned data.

Tabellbilagor

Revideringar i denna statistik

Revideringar i denna statistik (30.9.2013)

Uppdaterad 30.9.2013

Instruktion för hänvisning:

Finlands officiella statistik (FOS): Offentliga sektorns underskott och skuld [e-publikation].
ISSN=1799-5906. 2012. Helsingfors: Statistikcentralen [hänvisat: 18.12.2024].
Åtkomstsätt: http://www.stat.fi/til/jali/2012/jali_2012_2013-09-30_tie_001_sv.html