Denna sida är arkiverad.

Uppgifter som publicerats efter 5.4.2022 finns på den förnyade webbplatsen.

Gå till den nya statistiksidan.

Publicerad: 30.9.2016

Den offentliga sektorns underskott 2,8 procent och skuld 63,6 procent i förhållande till bruttonationalprodukten år 2015

Enligt de reviderade preliminära uppgifter som Statistikcentralen rapporterar till Eurostat var den offentliga sektorns underskott i förhållande till bruttonationalprodukten 2,8 procent år 2015. Underskottet var sålunda lägre än referensvärdet i EU:s stabilitets- och tillväxtavtal, som är tre procent i förhållande till bruttonationalprodukten. Den offentliga sektorns EDP-skuld, dvs. den konsoliderade bruttoskulden var 63,6 procent i förhållande till bruttonationalprodukten i slutet av år 2015, dvs. högre än referensvärdet på 60 procent.

Offentliga sektorns EDP-underskott, i procent av BNP

Offentliga sektorns EDP-underskott, i procent av BNP

Den offentliga sektorns underskott, dvs. nettoupplåningen enligt nationalräkenskaperna, uppgick till 5,8 miljarder euro år 2015. Jämfört med år 2014 minskade den offentliga sektorns underskott med 0,7 miljarder euro. Statsförvaltningens underskott minskade från året innan med 1349 miljoner euro och lokalförvaltningens med 247 miljoner euro. Socialskyddsfonderna indelas i arbetspensionsanstalter och andra socialskyddsfonder. Arbetspensionsanstalternas överskott minskade i likhet med tidigare år, nu med 689 miljoner euro jämfört med året innan. Övriga socialskyddsfonder visade ett underskott för andra året i följd. Deras finansiella ställning försvagades med 164 miljoner euro från föregående år och uppgick till -819 miljoner euro år 2015.

Offentliga sektorns EDP-skuld, i procent av BNP

Offentliga sektorns EDP-skuld, i procent av BNP

Den offentliga sektorns konsoliderade bruttoskuld (EDP-skuld) var 133,1 miljarder euro i slutet av år 2015. År 2015 ökade skulden med 9,4 miljarder euro. Statsförvaltningens andel av den ökade skulden var 6,0 miljarder euro, lokalförvaltningens 0,8 miljarder euro och socialskyddsfondernas 1,0 miljarder euro. Dessutom gjorde den minskade konsolideringen mellan den offentliga sektorn att skulden ökade med 1,6 miljarder euro. EDP-skulden beskriver den offentliga sektorns skuld till de övriga sektorerna inom ekonomin och till utlandet, och dess utveckling påverkas av förändringar av både den icke-konsoliderade bruttoskulden och den offentliga sektorns interna skulder.

I socialskyddsfondernas EDP-skuld ingår nu för första gången erhållna kontantsäkerheter i anslutning till arbetspensionsanstalternas derivatkontrakt och värdepappersutlåning. I det här skedet ingår de i uppgifterna för åren 2012–2015, eftersom rapporteringen av den offentliga sektorns underskott och skuld till Eurostat täcker de här åren. För första gången har separat information erhållits om kontantsäkerheter i anslutning till arbetspensionsanstalternas derivatkontrakt och värdepappersutlåning via den nya datainsamlingen om arbetspensionsanstalternas tillgångar i början av år 2016. Tidigare har dessa poster ingått i övriga skulder, som inte omfattas av definitionen av EDP-skulden.

Revideringen av arbetspensionsanstalternas skuld gjorde att den offentliga sektorns skuld åren 2012–2015 ökade med 0,9–1,0 procentenheter i förhållande till bruttonationalprodukten. Till följd av revideringen överskred den offentliga sektorns skuld referensvärdet på 60 procent redan år 2014, då den offentliga sektorns skuld enligt nya uppgifter var 60,2 procent i förhållande till bruttonationalprodukten. Uppgifter om revideringen finns också i nyheten som publicerades i dag.

Eurostat kontrollerar under de närmaste veckorna de uppgifter om underskott och skuld som medlemsländerna rapporterat. I detta sammanhang kan det ske ändringar i de uppgifter som Statistikcentralen rapporterat. Om så sker, publiceras de uppdaterade uppgifterna på denna statistiks sidor den 21 oktober, samma dag som Eurostat offentliggör uppgifterna.

Innehåll och begrepp i statistiken

Med den offentliga sektorns över-/underskott avses nettoutlåning/nettoupplåning enligt nationalräkenskapernas sektorkonton, dvs. skillnaden mellan de totala inkomsterna och de totala utgifterna. Till exempel när det gäller lokalförvaltningen avviker begreppet från de sektortillhöriga kommunernas och samkommunernas över-/underskott enligt räkenskapsperiodens resultaträkningar. En viktig skillnad har att göra med investeringarna som i nationalräkenskaperna utgiftsförs som sådana.

I den offentliga sektorns räkenskaper statistikförs den skuld som upptagits av den tillfälliga Europeiska finansiella stabiliseringsfaciliteten (EFSF), genom Eurostats beslut, som en del av den offentliga skulden i de medlemsländer som beviljat garantier. Det lån som mottagarlandet erhåller genom EFSF statistikförs som om det hade erhållits av de euroländer som beviljat garantierna, och dessa länder står då motsvarande summa i skuld till EFSF. Till följd av detta ökar EDP-bruttoskulden hos de euroländer som beviljat garantier, medan nettoskulden förblir oförändrad, eftersom länderna har en lika stor fordring på mottagarlandet. Varje lands andel av den offentliga sektorns skuld för lån beviljade av EFSF beräknas genom att lånet som mottagarlandet erhållit divideras med en fördelningsnyckel (baserar sig på andelar av ECB:s kapital hos de medlemsländer som deltar i stödpaketet).

I slutet av år 2015 har skulder till ett belopp på 3 401 miljoner euro, på basis av de lån som EFSF beviljat, bokförts i skulden för den offentliga sektorn i Finland. I slutet av år 2014 var beloppet 3 611 miljoner euro. Motsvarande gäller inte för Europeiska stabilitetsmekanismen (ESM).

Statsförvaltningens EDP-skuld avviker begreppsmässigt från den statsskuld som Statskontoret publicerar. Statens EDP-skuld omfattar dessutom lån som den tillfälliga finansiella stabiliseringsfaciliteten EFSF beviljat mottagarländerna, erhållna säkerhetsdepositioner i anslutning till derivatkontrakt, kärnavfallshanteringsfondens kapital, skulder vid investeringar i livscykelprojekt och mynt i omlopp. I nationalräkenskaperna är också statsförvaltningen ett vidare begrepp än budget- och fondekonomin, eftersom den dessutom bl.a. omfattar universiteten, Solidium, Rundradion och affärsverket Senatfastigheter. Då man beaktar dessa skillnader fås statsförvaltningens icke-konsoliderade bruttoskuld enligt EDP-begreppet (tabellbilaga 3), dvs. år 2015 Statskontorets statsskuld i budget- och fondekonomin 99,5 miljarder euro + de begreppsmässiga skillnaderna mellan skulderna 11,5 miljarder euro + skillnaderna pga. sektoravgränsningen 3,6 miljarder euro = statsförvaltningens icke-konsoliderade bruttoskuld 114,6 miljarder euro. Värderingsprincipen i båda skuldbegreppen är det nominella värdet, där effekten av ränte- och valutaväxlingsavtal har beaktats.

En förteckning över de enheter som ingår i den offentliga sektorn finns på finska på adressen http://www.stat.fi/meta/luokitukset/_linkki/julkisyhteisot.html . Beslut om de mest betydande sektorklassificeringsfallen finns på adressen http://www.stat.fi/meta/luokitukset/_linkki/soveltamisp.html .


Källa: Den offentliga sektorns underskott och skuld. Statistikcentralen

Förfrågningar: Niina Suutarinen 029 551 2307, Jukka Hytönen 029 551 3484, financial.accounts@stat.fi

Ansvarig statistikdirektör: Ville Vertanen

Publikationen i pdf-format (227,2 kB)

Tabeller

Tabeller i databaser

Plocka ut de uppgifter som du behöver till tabeller, visa uppgifterna som diagram eller ladda ned data.

Tabellbilagor

Revideringar i denna statistik

Uppdaterad 30.9.2016

Instruktion för hänvisning:

Finlands officiella statistik (FOS): Offentliga sektorns underskott och skuld [e-publikation].
ISSN=1799-5906. 2015. Helsingfors: Statistikcentralen [hänvisat: 19.11.2024].
Åtkomstsätt: http://www.stat.fi/til/jali/2015/jali_2015_2016-09-30_tie_001_sv.html