Denna sida är arkiverad.

Uppgifter som publicerats efter 5.4.2022 finns på den förnyade webbplatsen.

Gå till den nya statistiksidan.

Publicerad: 21.4.2021

De offentliga samfundens underskott 5,4 procent och skuld 69,2 procent i förhållande till bruttonationalprodukten år 2020

Korrigering 26.4.2021: Den sista meningen, som innehöll en felaktig tolkning, har raderats från ingressen.

Enligt de reviderade uppgifterna som Statistikcentralen rapporterar till Eurostat var de offentliga samfundens underskott 5,4 procent i förhållande till bruttonationalprodukten år 2020. Underskottet översteg referensvärdet i EU:s stabilitets- och tillväxtavtal, som är tre procent i förhållande till bruttonationalprodukten. De offentliga samfundens EDP-skuld, dvs. den konsoliderade bruttoskulden, var 69,2 procent i förhållande till bruttonationalprodukten i slutet av år 2020. Skuldens BNP-förhållande översteg referensvärdet på 60 procent.

De offentliga samfundens EDP-underskott (-), i förhållande till bruttonationalprodukten

De offentliga samfundens EDP-underskott (-), i förhållande till bruttonationalprodukten

De offentliga samfundens underskott, dvs. nettoupplåningen enligt nationalräkenskaperna, uppgick till 12,9 miljarder euro år 2020. De offentliga samfundens finansiella ställning försvagades med drygt tio miljarder euro från året innan. Jämfört med år 2019 försvagades statsförvaltningens finansiella ställning mest, med omkring 10,8 miljarder euro och visade därmed ett underskott på 13,4 miljarder euro år 2020. Statsförvaltningens totala inkomster minskade med 3,2 miljarder och de totala utgifterna ökade med 7,6 miljarder euro. Till ökningen av de totala utgifterna bidrog särskilt ökningen av transfereringarna till övriga sektorer. Enligt de preliminära uppgifterna visade lokalförvaltningssektorn ett överskott på 175 miljoner euro år 2020 från att tidigare ha visat underskott.

Socialskyddsfonderna indelas i arbetspensionsanstalter och andra socialskyddsfonder. Socialskyddsfondernas överskott minskade bl.a. i och med minskningen av dividendinkomster till omkring 270 miljoner euro år 2020, dvs. det minskade med omkring tre miljarder euro från året innan. Arbetspensionsanstalternas överskott minskade till omkring 430 miljoner euro och övriga socialskyddsfonders finansiella ställning visade ett underskott på omkring 160 miljoner euro år 2020 från att tidigare ha visat överskott.

De offentliga samfundens EDP-skuld i förhållande till bruttonationalprodukten

De offentliga samfundens EDP-skuld i förhållande till bruttonationalprodukten

De offentliga samfundens konsoliderade bruttoskuld (EDP-skuld) var 164,3 miljarder euro i slutet av år 2020. Skulden ökade med 21,4 miljarder euro år 2020. Statens skuld ökade med 17,6 miljarder euro och lokalförvaltningens med 1,7 miljarder euro. Socialskyddsfondernas skuld ökade med 2,2 miljarder euro. Ökningen av konsolideringsposterna med 96 miljoner euro inom de offentliga samfunden inverkade på så sätt att de offentliga samfundens skuld ökade med nämnda 21,4 miljarder euro år 2020. EDP-skulden beskriver de offentliga samfundens skuld till de övriga sektorerna inom ekonomin och till utlandet, och dess utveckling påverkas av förändringar av både den icke-konsoliderade bruttoskulden och de offentliga samfundens interna skulder.

Eurostat publicerar medlemsländernas uppgifter enligt de preliminära uppgifterna den 22 april 2021.

Innehåll och begrepp i statistiken

Med de offentliga samfundens över-/underskott avses nettoutlåning/nettoupplåning enligt nationalräkenskapernas sektorkonton, dvs. skillnaden mellan de totala inkomsterna och de totala utgifterna. Till exempel när det gäller lokalförvaltningen avviker begreppet från de sektortillhöriga kommunernas och samkommunernas över-/underskott enligt räkenskapsperiodens resultaträkningar. En viktig skillnad har att göra med investeringarna som i nationalräkenskaperna utgiftsförs som sådana.

I de offentliga samfundens räkenskaper statistikförs den skuld som upptagits av den tillfälliga Europeiska finansiella stabiliseringsfaciliteten (EFSF), genom Eurostats beslut, som en del av den offentliga skulden i de medlemsländer som beviljat garantier. Det lån som mottagarlandet erhåller genom EFSF statistikförs som om det hade erhållits av de euroländer som beviljat garantierna, och dessa länder står då motsvarande summa i skuld till EFSF. Till följd av detta ökar EDP-bruttoskulden hos de euroländer som beviljat garantier, medan nettoskulden förblir oförändrad, eftersom länderna har en lika stor fordring på mottagarlandet. Varje lands andel av de offentliga samfundens skuld för lån beviljade av EFSF beräknas genom att lånet som mottagarlandet erhållit divideras med en fördelningsnyckel (baserar sig på andelar av ECB:s kapital hos de medlemsländer som deltar i stödpaketet).

I slutet av år 2020 har skulder till ett belopp av 3,4 miljarder euro, på basis av lån som EFSF har beviljat, inkluderats i de offentliga samfundens skuld i Finland. Motsvarande gäller inte för Europeiska stabilitetsmekanismen (ESM).

Statsförvaltningens EDP-skuld avviker begreppsmässigt från den statsskuld som Statskontoret publicerar. Statens EDP-skuld omfattar dessutom lån som den tillfälliga finansiella stabiliseringsfaciliteten EFSF beviljat mottagarländerna, erhållna säkerhetsdepositioner i anslutning till derivatkontrakt, kärnavfallshanteringsfondens kapital, skulder vid investeringar i livscykelprojekt och mynt i omlopp. I nationalräkenskaperna är statssektorn också begreppsmässigt mer omfattande än budget- och fondekonomin. ( http://www.stat.fi/meta/luokitukset/_linkki/soveltamisp.html ) (på finska). Statens pensionsfond räknas dock till socialskyddsfonderna. Värderingsprincipen i båda skuldbegreppen är det nominella värdet, där effekten av valutaväxlingsavtal har beaktats. När man beaktar dessa skillnader fås statsförvaltningens bruttoskuld enligt EDP-begreppet (tabellbilaga 2). År 2020 Statskontorets statsskuld 124,8 md euro + skuldens begreppsmässiga skillnader 6,4 md euro + skillnaderna pga. sektoravgränsningen 4,6 md euro = statsförvaltningens bruttoskuld 135,9 md euro. Värderingsprincipen i båda skuldbegreppen är det nominella värdet, där effekten av ränte- och valutaswappar har beaktats.

En förteckning över de enheter som ingår i de offentliga samfunden och beslut om de viktigaste tillämpningarna av sektorindelningen finns (på finska) på adressen https://www.stat.fi/meta/luokitukset/_linkki/soveltamisp.html

I samband med offentliggörandet uppdaterade Finland EDP-inventory som gäller framställning av uppgifterna om underskott och skuld. En ny uppdaterad metodbeskrivning finns på adressen: https://stat.fi/til/jali/men_sv.html


Källa: Den offentliga sektorns underskott och skuld. Statistikcentralen

Förfrågningar: Lotta Sjöblom 029 551 3342, Antti Suutari 029 551 3257, financial.accounts@stat.fi

Ansvarig avdelningschef: Katri Kaaja

Publikationen i pdf-format (244,4 kB)

Tabeller

Tabeller i databaser

Plocka ut de uppgifter som du behöver till tabeller, visa uppgifterna som diagram eller ladda ned data.

Tabellbilagor

Figurer
Metodbeskrivningar
Revideringar i denna statistik

Uppdaterad 21.4.2021

Instruktion för hänvisning:

Finlands officiella statistik (FOS): Offentliga sektorns underskott och skuld [e-publikation].
ISSN=1799-5906. 2020. Helsingfors: Statistikcentralen [hänvisat: 16.11.2024].
Åtkomstsätt: http://www.stat.fi/til/jali/2020/jali_2020_2021-04-21_tie_001_sv.html