Publicerad: 27.7.2017
Konsumenternas förtroende var alltjämt starkt i juli
Konsumenternas förtroendeindikator var i juli 22,8 då den i juni var 23,9 och i maj 24,1. Siffrorna för maj–juni var de högsta under hela mätningshistorien 1995–2017. I juli i fjol fick förtroendeindikatorn värdet 13,1. Indikatorns långtidsmedelvärde är 12,0. Uppgifterna framgår av Statistikcentralens konsumentbarometer. För barometern intervjuades den 3–18 juli 1 158 personer bosatta i Finland.
Konsumenternas förtroendeindikator
Av delfaktorerna i konsumenternas förtroendeindikator förbättrades förväntningarna på den egna ekonomin i juli jämfört med juni. Synen på de egna möjligheterna att spara och på Finlands ekonomi försämrades däremot en aning medan synen på den allmänna arbetslösheten var oförändrad. Jämfört med motsvarande period i fjol förstärktes alla delfaktorer i juli.
I juli var konsumenternas förväntningar på Finlands ekonomi och arbetslöshet mycket optimistiska. Konsumenternas tro på att arbetslösheten minskar har under sommaren varit starkare än på tio år. Också uppskattningarna om den egna ekonomin och möjligheterna att spara var ljusa i juli.
Konsumenterna ansåg i juli att tidpunkten var mycket gynnsam för att ta lån och något gynnsam också för att spara och köpa kapitalvaror. I juli upplevde sysselsatta konsumenter att risken för att själva råka ut för arbetslöshet har minskat något de senaste månaderna.
Egen och Finlands ekonomi
I juli trodde 47 procent av konsumenterna att den ekonomiska situationen i Finland blir bättre under det följande året. Bara 8 procent av konsumenterna bedömde för sin del att landets ekonomi försämras. Motsvarande andelar var i juni 50 och 9 procent och för ett år sedan i juli 38 och 19 procent.
I juli litade 28 procent av konsumenterna på att den egna ekonomin förbättras och bara 9 procent befarade att den blir sämre inom ett år. En månad tidigare var andelarna 26 och 13 procent och för ett år sedan 24 och 14 procent.
Konsumenternas förväntningar på den egna ekonomin och Finlands ekonomi om ett år
Arbetslöshet och inflation
I juli litade 47 procent av konsumenterna på att arbetslösheten minskar under det följande året och 15 procent uppskattade att arbetslösheten ökar. För ett år sedan var motsvarande andelar något dystra 25 och 34 procent.
Av de sysselsatta antog 17 procent i juli att risken för arbetslöshet minskat under de senaste månaderna för deras egen del, medan 15 procent antog att risken hade ökat. Av de sysselsatta upplevde redan 32 procent att de inte alls är i farozonen att bli arbetslösa.
I juli bedömde konsumenterna att konsumentpriserna stiger med 1,7 procent under de följande 12 månaderna. Inflationsförväntningarna var för ett år sedan 1,4 procent. Långtidsmedelvärdet för inflationsförväntningarna är 2,2 procent.
Köp av kapitalvaror
Av konsumenterna bedömde 44 procent i juli att det är fördelaktigt att köpa kapitalvaror. De allmänna planerna på att använda pengar var återhållsamma i juli. Av hushållen hade 16 procent för avsikt att mycket eller ganska säkert köpa bil inom ett år. Av hushållen planerade påfallande många, dvs. 9 procent, att köpa bostad. I juli planerade 17 procent av hushållen att spendera pengar på renovering av bostaden inom ett år.
Sparande och låntagning
I juli antog 62 procent av konsumenterna att tidpunkten för att spara var god. Av hushållen hade 66 procent sparat och 77 procent trodde att de kan spara under det följande året. I juli avsåg konsumenterna främst att spara för sämre tider eller för en semesterresa. De näst vanligaste placeringsobjekten som konsumenterna planerade att placera i, efter olika bankkonton, var placeringsfonder.
I juli bedömde 74 procent av konsumenterna att det är fördelaktigt att ta lån. Långtidsmedelvärdet är 62 procent. Av hushållen planerade 13 procent att ta lån inom ett år.
Konsumenternas förtroende efter storområde och befolkningsgrupp
I juli var konsumenternas förtroende för ekonomin starkast i huvudstadsregionen och svagast i Östra Finland. Av befolkningsgrupperna var högre tjänstemän de klart mest optimistiska. De mest negativa synpunkterna på den ekonomiska utvecklingen hade arbetslösa och pensionärer.
Konsumenternas syn på ekonomin
Medeltal 10/1995- | Maxvärde 10/1995- | Minvärde 10/1995- | 07/2016 | 06/2017 | 07/2017 | Utsikter | |
A1 Konsumenternas förtroendeindikator = (B2+B4+B7+D2)/4 | 12,0 | 24,1 | -6,5 | 13,1 | 23,9 | 22,8 | ++ |
B2 Egen ekonomi om 12 månader (nettotal) | 8,3 | 14,1 | 2,3 | 6,3 | 8,3 | 10,5 | + |
B4 Finlands ekonomi om 12 månader (nettotal) | 3,7 | 25,3 | -27,1 | 8,3 | 22,0 | 20,1 | ++ |
B6 Inflationen om 12 månader (procent) | 2,2 | 4,6 | 0,6 | 1,4 | 1,8 | 1,7 | |
B7 Arbetslösheten i Finland om 12 månader (nettotal) | -3,6 | 27,6 | -51,1 | -5,8 | 15,9 | 15,9 | ++ |
B8 Egen arbetslöshetsrisk nu (nettotal) | -1,2 | 7,6 | -18,8 | -3,4 | 6,3 | 2,9 | + |
C1 Tidpunktens fördelaktighet för att köpa kapitalvaror (nettotal) | 18,4 | 41,8 | -14,2 | 24,5 | 23,7 | 23,2 | + |
C2 Tidpunktens fördelaktighet för att spara (nettotal) | 10,4 | 36,8 | -19,6 | 6,1 | 15,6 | 16,3 | + |
C3 Tidpunktens fördelaktighet för att ta lån (nettotal) | 17,8 | 42,0 | -47,1 | 28,1 | 32,3 | 34,4 | ++ |
D2 Hushållets möjligheter att spara 12 månader framåt (nettotal) | 39,7 | 52,2 | 10,9 | 43,6 | 49,3 | 44,5 | + |
Nettotalet erhålls genom att vikta svarsalternativen och subtrahera den procentuella andelen nekande svar från den procentuella andelen jakande svar på en fråga. Konsumenternas förtroendeindikator beräknas som ett genomsnitt av delfaktorernas nettotal. Nettotalen och förtroendeindikatorn kan variera mellan -100 och +100, ju högre (positiv) siffra desto mer optimistisk är synen på ekonomin.
Förklaringar till kolumnen “ Utsikter ”: ++ Mycket goda utsikter, + Goda utsikter, = Neutrala utsikter, - Dåliga utsikter, -- Mycket dåliga utsikter. Nettotalets avvikelse från medeltalet har jämförts med standardavvikelsen.
EU-resultat
Alla EU-länders (säsongrensade) barometerresultat publiceras på EU-kommissionens webbplats: European Commission, DG ECFIN, Business and Consumer Survey Results .
Källa: Konsumentbarometern 2017, juli. Statistikcentralen
Förfrågningar: Pertti Kangassalo 029 551 3598, konsument.barometern@stat.fi
Ansvarig statistikdirektör: Jari Tarkoma
Publikationen i pdf-format (438,3 kB)
- Översikter
-
- 1. Metoden för konsumentbarometern (27.7.2017)
- Tabeller
-
Tabeller i databaser
Plocka ut de uppgifter som du behöver till tabeller, visa uppgifterna som diagram eller ladda ned data.
Tabellbilagor
- Tabellbilaga 1. Konsumenternas syn och avsikter (27.7.2017)
- Figurer
-
- Figurbilaga 1. Konsumenternas förtroendeindikator (27.7.2017)
- Figurbilaga 2. Mikro- och makroindikatorer (27.7.2017)
- Figurbilaga 3. Egen ekonomi (27.7.2017)
- Figurbilaga 4. Finlands ekonomi (27.7.2017)
- Figurbilaga 5. Inflation (27.7.2017)
- Figurbilaga 6. Arbetslöshet (27.7.2017)
- Figurbilaga 7. Tidpunktens fördelaktighet för att (27.7.2017)
- Figurbilaga 8. Hushållets penningsituation och möjligheter att spara (27.7.2017)
- Figurbilaga 9. Hushållets avsikter att ta lån, inom 12 månader (27.7.2017)
- Figurbilaga 10. Köp av kapitalvaror, 12 månader framåt vs 12 månader bakåt (27.7.2017)
- Figurbilaga 11. Hushållets avsikter att köpa, inom 12 månader (27.7.2017)
Uppdaterad 27.7.2017
Finlands officiella statistik (FOS):
Konsumenternas förtroende [e-publikation].
ISSN=2669-8870. juli 2017. Helsingfors: Statistikcentralen [hänvisat: 21.11.2024].
Åtkomstsätt: http://www.stat.fi/til/kbar/2017/07/kbar_2017_07_2017-07-27_tie_001_sv.html