Översikter
Egen och Finlands ekonomiI februari trodde 49 procent av konsumenterna att den ekonomiska situationen i Finland blir bättre under det följande året. Bara 8 procent av konsumenterna bedömde för sin del att landets ekonomi försämras. Motsvarande andelar var i januari 48 och 7 procent och i februari året innan 47 och 14 procent.
I februari litade 30 procent av konsumenterna på att den egna ekonomin förbättras och bara 9 procent befarade att den blir sämre inom ett år. En månad tidigare var andelarna 29 och 8 procent och för ett år sedan 29 och 13 procent.
Arbetslöshet och inflationI februari litade redan drygt hälften, dvs. 55 procent av konsumenterna på att arbetslösheten minskar under det följande året medan 12 procent uppskattade att arbetslösheten ökar. I januari var andelarna 50 och 14 procent och för ett år sedan 39 och 21 procent.
Av de sysselsatta antog 18 procent i februari att risken för arbetslöshet minskat under de senaste månaderna för deras egen del, medan 10 procent antog att risken hade ökat. Av de sysselsatta upplevde 33 procent att de inte alls är i farozonen att bli arbetslösa.
I februari bedömde konsumenterna att konsumentpriserna stiger med 1,7 procent under de följande 12 månaderna. Långtidsmedelvärdet för inflationsförväntningarna är 2,2 procent.
Köp av kapitalvarorAv konsumenterna bedömde 44 procent i februari att det är fördelaktigt att köpa kapitalvaror. I januari var andelen 50 procent. Av hushållen hade 16 procent för avsikt att mycket eller ganska säkert köpa bil inom ett år. Av hushållen planerade 8 procent att köpa bostad. I februari planerade 20 procent av hushållen att spendera pengar på renovering av bostaden inom ett år.
Sparande och låntagningI februari ansåg 70 procent av konsumenterna att tidpunkten för att spara var god. För ett år sedan var motsvarande andel 59 procent. Av hushållen hade 67 procent sparat i februari och 79 procent trodde att de kan spara under det följande året.
I februari bedömde 71 procent av konsumenterna att det är fördelaktigt att ta lån. Långtidsmedelvärdet är 63 procent. I februari funderade 13 procent av hushållen på att ta lån inom ett år.
Konsumenternas förtroende efter storområde och befolkningsgruppI februari var konsumenternas förtroende för ekonomin starkast i huvudstadsregionen. Av befolkningsgrupperna var högre tjänstemän de klart mest optimistiska. De mest negativa synpunkterna på den ekonomiska utvecklingen hade arbetslösa och pensionärer.
EU-resultatAlla EU-länders (säsongrensade) barometerresultat publiceras varje månad på Europeiska kommissionens webbplats: Pressmeddelanden .
Metoden för konsumentbarometern
Konsumentbarometern är en telefonintervjuundersökning (survey) med hjälp av vilken man mäter de finländska konsumenternas uppfattningar – uppskattningar och förväntningar – om den allmänna ekonomiska utvecklingen och det egna hushållets ekonomiska utveckling samt deras planer på att göra anskaffningar, spara eller ta lån. Dessutom utreder man hur allmänna moderna apparater är i hushållen. I konsumentbarometern finns färdiga svarsalternativ (en kvalitativ undersökning).
De första barometerintervjuerna gjordes i november 1987. Ända till 1991 gjordes undersökningen två gånger om året, i maj och november. År 1992 ökade man antalet undersökningsomgångar till fyra: undersökningsmånaderna var februari, maj, augusti och november. Fr.o.m. oktober 1995 har man samlat in konsumentbarometerns uppgifter varje månad på uppdrag av och med delfinansiering från Europeiska kommissionen .
Urval och datainsamlingTill populationen i konsumentbarometern hör 4,5 miljoner personer i åldern 15–84 år och deras 2,7 miljoner hushåll i Finland. Ett urval av 2 350 personer samplas för undersökningen för varje månad. Samma urval används också i datainsamlingen för den finländska reseundersökningen. Undersökningsområdet omfattar hela landet, och konsumentbarometerns uppgiftslämnare representerar landets befolkning ifråga om ålder, kön, bosättningsområde och modersmål. Intervjuerna görs i huvudsak från Statistikcentralens telefonintervjucentral (CATI), under de två eller tre första veckorna av månaden.
I februari 2018 erhölls svar från 1 146 personer; därmed var bortfallet av svar 51,2 procent. Bortfallet omfattar förutom dem som vägrade eller annars var förhindrade att delta i undersökningen också dem man inte kunde nå. Eventuell övertäckning (död, flyttat utomlands e.d.) ingår här också i bortfallet.
ViktningAlla svarsuppgifter för konsumentbarometern upphöjs till populationsnivå med hjälp av viktkoefficienter. Viktningen korrigerar effekterna av bortfallet av svar och förbättrar uppgifternas statistiska exakthet. Viktkoefficienterna bildas med en kalibreringsmetod (Calmar) genom att utnyttja sannolikheten för resp. observation att ingå i urvalet. Siffrorna och serierna som publiceras har inte säsongrensats.
Källa: Konsumentbarometern 2018, februari. Statistikcentralen
Förfrågningar: Pertti Kangassalo 029 551 3598, konsument.barometern@stat.fi
Ansvarig statistikdirektör: Jari Tarkoma
Uppdaterad 27.2.2018
Finlands officiella statistik (FOS):
Konsumenternas förtroende [e-publikation].
ISSN=2669-8870. februari 2018,
Översikter
. Helsingfors: Statistikcentralen [hänvisat: 22.12.2024].
Åtkomstsätt: http://www.stat.fi/til/kbar/2018/02/kbar_2018_02_2018-02-27_kat_001_sv.html