Förstasidan > Statistik > Konsumenternas förtroende > 2018 > juli > Översikt

Översikt

Egen och Finlands ekonomi

I juli trodde 35 procent av konsumenterna att den ekonomiska situationen i Finland blir bättre under det följande året. Tolv procent av konsumenterna bedömde för sin del att landets ekonomi försämras. Motsvarande andelar var i juni 38 och 14 procent och för ett år sedan i juli 47 och 8 procent.

I juli litade 30 procent av konsumenterna på att den egna ekonomin förbättras och bara 11 procent befarade att den blir sämre inom ett år. En månad tidigare var andelarna 30 och 10 procent och för ett år sedan 28 och 9 procent.

Arbetslöshet och inflation

I juli litade hälften av konsumenterna, dvs. 50 procent, på att arbetslösheten minskar under det följande året medan bara 12 procent uppskattade att arbetslösheten ökar. I juni var andelarna 49 och 14 procent och för ett år sedan 47 och 15 procent.

Av de sysselsatta upplevde 34 procent i juli att de inte alls är i farozonen att bli arbetslösa. Sjutton procent av de sysselsatta antog att risken för arbetslöshet minskat för deras egen del under de senaste månaderna och något fler än på sista tiden, dvs. 14 procent, bedömde att risken hade ökat.

I juli bedömde konsumenterna att konsumentpriserna stiger med 1,9 procent under de följande 12 månaderna. Långtidsmedelvärdet för inflationsförväntningarna är 2,1 procent.

Sparande och låntagning

I juli ansåg 70 procent av konsumenterna att tidpunkten för att spara var god. Långtidsmedelvärdet är 58 procent. Av hushållen hade 68 procent sparat i juli och 77 procent trodde att de kan spara under det följande året. Främst avsåg konsumenterna att spara för sämre tider, för ålderdomen eller för semesterresa. De näst vanligaste placeringsobjekten som konsumenterna planerade att placera i, efter olika bankkonton, var placeringsfonder.

I juli bedömde 72 procent av konsumenterna att det är fördelaktigt att ta lån. Långtidsmedelvärdet är 63 procent. I juli planerade något fler än vanligt, dvs. 14 procent av hushållen, att ta lån inom ett år.

Köp av kapitalvaror

Av konsumenterna bedömde 45 procent i juli att det är fördelaktigt att köpa kapitalvaror. Planerna på att använda pengar var för det mesta återhållsamma. Av hushållen hade 17 procent för avsikt att mycket eller ganska säkert köpa bil inom ett år. Åtta procent av hushållen planerade att köpa bostad. I juli planerade färre hushåll än vanligt, 17 procent, att inom ett år spendera pengar på renovering av bostaden.

Metoden för konsumentbarometern

Konsumentbarometern är en telefonintervjuundersökning (survey) med hjälp av vilken man mäter de finländska konsumenternas uppfattningar – uppskattningar och förväntningar – om den allmänna ekonomiska utvecklingen och det egna hushållets ekonomiska utveckling samt deras planer på att göra anskaffningar, spara eller ta lån. Dessutom utreder man hur allmänna moderna apparater är i hushållen. I konsumentbarometern finns färdiga svarsalternativ (en kvalitativ undersökning).

De första barometerintervjuerna gjordes i november 1987. Ända till 1991 gjordes undersökningen två gånger om året, i maj och november. År 1992 ökade man antalet undersökningsomgångar till fyra: undersökningsmånaderna var februari, maj, augusti och november. Fr.o.m. oktober 1995 har man samlat in konsumentbarometerns uppgifter varje månad på uppdrag av och med delfinansiering från Europeiska kommissionen .

Urval och datainsamling

Till populationen i konsumentbarometern hör 4,5 miljoner personer i åldern 15–84 år och deras 2,7 miljoner hushåll i Finland. Ett urval av 2 350 personer samplas för undersökningen för varje månad. Samma urval används också i datainsamlingen för den finländska reseundersökningen. Undersökningsområdet omfattar hela landet, och konsumentbarometerns uppgiftslämnare representerar landets befolkning ifråga om ålder, kön, bosättningsområde och modersmål. Intervjuerna görs i huvudsak från Statistikcentralens telefonintervjucentral (CATI), under de två eller tre första veckorna av månaden.

I juli 2018 erhölls svar från 1 042 personer; därmed var bortfallet av svar 55,7 procent. Bortfallet omfattar förutom dem som vägrade eller annars var förhindrade att delta i undersökningen också dem man inte kunde nå. Eventuell övertäckning (död, flyttat utomlands e.d.) ingår här också i bortfallet.

Viktning

Alla svarsuppgifter för konsumentbarometern upphöjs till populationsnivå med hjälp av viktkoefficienter. Viktningen korrigerar effekterna av bortfallet av svar och förbättrar uppgifternas statistiska exakthet. Viktkoefficienterna bildas med en kalibreringsmetod (Calmar) genom att utnyttja sannolikheten för resp. observation att ingå i urvalet. Siffrorna och serierna som publiceras har inte säsongrensats.

Källa: Konsumentbarometern 2018, juli. Statistikcentralen

Förfrågningar: Pertti Kangassalo 029 551 3598, Tuomas Parikka 029 551 3276, konsument.barometern@stat.fi

Ansvarig statistikdirektör: Jari Tarkoma

---

Uppdaterad 27.7.2018