Förstasidan > Statistik > Konsumenternas förtroende > 2018 > september > Översikt

Översikt

Egen och Finlands ekonomi

I september trodde 32 procent av konsumenterna att den ekonomiska situationen i Finland blir bättre under det följande året. Sexton procent av konsumenterna bedömde för sin del att landets ekonomi försämras. Motsvarande andelar var i augusti 34 och 14 procent och i september i fjol 46 och 9 procent.

I september litade 27 procent av konsumenterna på att den egna ekonomin förbättras och bara 11 procent befarade att den blir sämre inom ett år. En månad tidigare var andelarna 29 och 11 procent och för ett år sedan likaså 27 och 11 procent.

Arbetslöshet och inflation

I september litade 45 procent av konsumenterna på att arbetslösheten minskar under det följande året medan bara 16 procent uppskattade att arbetslösheten ökar. I augusti var andelarna 45 och 15 procent och för ett år sedan 48 och 16 procent.

Av de sysselsatta upplevde 31 procent i september att de inte alls är i farozonen att bli arbetslösa. Tjugo procent av de sysselsatta antog att risken för arbetslöshet minskat för deras egen del under de senaste månaderna, medan färre än under den senaste tiden, dvs. 10 procent, bedömde att risken hade ökat.

I september uppskattade konsumenterna att konsumentpriserna stiger med 2,0 procent under de följande 12 månaderna. Inflationsförväntningarna var för ett år sedan 1,7 procent. Långtidsmedelvärdet för inflationsförväntningarna är 2,1 procent.

Sparande och låntagning

I september antog 71 procent av konsumenterna att tidpunkten att spara är god. Långtidsmedelvärdet är 58 procent. Av hushållen hade 68 procent sparat i september och 79 procent trodde att de kan spara under det följande året.

Av konsumenterna ansåg 70 procent i september att det är fördelaktigt att ta lån. Långtidsmedelvärdet är 63 procent. I september funderade 14 procent av hushållen på att ta lån under det följande året.

Köp av kapitalvaror

Av konsumenterna bedömde 44 procent i september att det är fördelaktigt att köpa kapitalvaror. Planerna på att använda pengar var för det mesta återhållsamma och på samma nivå som under motsvarande period året innan. Av hushållen hade 18 procent för avsikt att mycket eller ganska säkert köpa bil inom ett år. Åtta procent av hushållen planerade att köpa bostad. I september planerade 18 procent av hushållen att spendera pengar på renovering av bostaden inom ett år.

Metoden för konsumentbarometern

Konsumentbarometern är en telefonintervjuundersökning (survey) med hjälp av vilken man mäter de finländska konsumenternas uppfattningar – uppskattningar och förväntningar – om den allmänna ekonomiska utvecklingen och det egna hushållets ekonomiska utveckling samt deras planer på att göra anskaffningar, spara eller ta lån. Dessutom utreder man hur allmänna moderna apparater är i hushållen. I konsumentbarometern finns färdiga svarsalternativ (en kvalitativ undersökning).

De första barometerintervjuerna gjordes i november 1987. Ända till 1991 gjordes undersökningen två gånger om året, i maj och november. År 1992 ökade man antalet undersökningsomgångar till fyra: undersökningsmånaderna var februari, maj, augusti och november. Fr.o.m. oktober 1995 har man samlat in konsumentbarometerns uppgifter varje månad på uppdrag av och med delfinansiering från Europeiska kommissionen .

Urval och datainsamling

Till populationen i konsumentbarometern hör 4,5 miljoner personer i åldern 15–84 år och deras 2,7 miljoner hushåll i Finland. Ett urval av 2 350 personer samplas för undersökningen för varje månad. Samma urval används också i datainsamlingen för den finländska reseundersökningen. Undersökningsområdet omfattar hela landet, och konsumentbarometerns uppgiftslämnare representerar landets befolkning ifråga om ålder, kön, bosättningsområde och modersmål. Intervjuerna görs i huvudsak från Statistikcentralens telefonintervjucentral (CATI), under de två eller tre första veckorna av månaden.

I september 2018 erhölls svar från 1 104 personer; därmed var bortfallet av svar 53,0 procent. Bortfallet omfattar förutom dem som vägrade eller annars var förhindrade att delta i undersökningen också dem man inte kunde nå. Eventuell övertäckning (död, flyttat utomlands e.d.) ingår här också i bortfallet.

Viktning

Alla svarsuppgifter för konsumentbarometern upphöjs till populationsnivå med hjälp av viktkoefficienter. Viktningen korrigerar effekterna av bortfallet av svar och förbättrar uppgifternas statistiska exakthet. Viktkoefficienterna bildas med en kalibreringsmetod (Calmar) genom att utnyttja sannolikheten för resp. observation att ingå i urvalet. Siffrorna och serierna som publiceras har inte säsongrensats.

Källa: Konsumentbarometern 2018, september. Statistikcentralen

Förfrågningar: Tuomas Parikka 029 551 3276, Pertti Kangassalo 029 551 3598, konsument.barometern@stat.fi

Ansvarig statistikdirektör: Jari Tarkoma

---

Uppdaterad 27.9.2018