Förstasidan > Statistik > Konsumenternas förtroende > 2018 > december > Översikt

Översikt

Egen och Finlands ekonomi

I december var det bara 24 procent av konsumenterna som trodde att den ekonomiska situationen i Finland blir bättre under det följande året. Redan 27 procent av konsumenterna bedömde för sin del att landets ekonomi försämras. Motsvarande andelar var i november 25 och 24 procent. I december i fjol var de 51 och 8 procent.

I december litade 28 procent av konsumenterna på att den egna ekonomin förbättras och 13 procent befarade att den blir sämre inom ett år. En månad tidigare var andelarna 29 och 11 procent och för ett år sedan 30 och 11 procent.

Arbetslöshet och inflation

I december litade 35 procent av konsumenterna på att arbetslösheten minskar under det följande året och 22 procent uppskattade att arbetslösheten ökar. I november var andelarna 42 och 19 procent och för ett år sedan 47 och 16 procent.

Av de sysselsatta upplevde 29 procent i december att de inte alls är i farozonen att bli arbetslösa. Av de sysselsatta antog 17 procent att risken för arbetslöshet minskat under de senaste månaderna för deras egen del, medan 10 procent antog att risken ökat.

I december bedömde konsumenterna att konsumentpriserna stiger med 2,2 procent under de följande 12 månaderna. För ett år sedan var inflationsförväntningarna 1,6 procent. Långtidsmedelvärdet är 2,1 procent.

Sparande och låntagning

I december bedömde 71 procent av konsumenterna att tidpunkten att spara var god. Långtidsmedelvärdet är 59 procent. Av hushållen hade 70 procent sparat i december och 80 procent trodde att de kan spara under det följande året.

Av konsumenterna ansåg 61 procent i december att det är fördelaktigt att ta lån. För ett år sedan var motsvarande andel 76 procent. I december funderade 12 procent av hushållen på att ta lån inom ett år.

Köp av kapitalvaror

Fyrtio procent av konsumenterna bedömde i december att det är fördelaktigt att köpa kapitalvaror. För ett år sedan var andelen 46 procent. Färre hushåll än vanligen, dvs. 14 procent hade för avsikt att mycket eller ganska säkert köpa bil inom ett år. Av hushållen planerade bara 6 procent att köpa bostad. I december planerade 18 procent av hushållen att spendera pengar på renovering av bostaden inom ett år.

I december var det klart vanligaste planerade finansieringssättet, då hushållen avsåg att köpa bostad eller bil, att finansiera köpet med försäljningsintäkterna från sin tidigare bostad eller bil (viktigaste sättet bland 41 och 52 procent av dessa hushåll). Därefter kom banklån och egna besparingar samt ifråga om bil också avbetalningsköp.

Metoden för konsumentbarometern

Konsumentbarometern är en telefonintervjuundersökning (survey) med hjälp av vilken man mäter de finländska konsumenternas uppfattningar – uppskattningar och förväntningar – om den allmänna ekonomiska utvecklingen och det egna hushållets ekonomiska utveckling samt deras planer på att göra anskaffningar, spara eller ta lån. Dessutom utreder man hur allmänna moderna apparater är i hushållen. I konsumentbarometern finns färdiga svarsalternativ (en kvalitativ undersökning).

De första barometerintervjuerna gjordes i november 1987. Ända till 1991 gjordes undersökningen två gånger om året, i maj och november. År 1992 ökade man antalet undersökningsomgångar till fyra: undersökningsmånaderna var februari, maj, augusti och november. Fr.o.m. oktober 1995 har man samlat in konsumentbarometerns uppgifter varje månad på uppdrag av och med delfinansiering från Europeiska kommissionen .

Urval och datainsamling

Till populationen i konsumentbarometern hör 4,5 miljoner personer i åldern 15–84 år och deras 2,7 miljoner hushåll i Finland. Ett urval av 2 350 personer samplas för undersökningen för varje månad. Samma urval används också i datainsamlingen för den finländska reseundersökningen. Undersökningsområdet omfattar hela landet, och konsumentbarometerns uppgiftslämnare representerar landets befolkning ifråga om ålder, kön, bosättningsområde och modersmål. Intervjuerna görs i huvudsak från Statistikcentralens telefonintervjucentral (CATI), under de två eller tre första veckorna av månaden.

I december 2018 erhölls svar från 1 236 personer; därmed var bortfallet av svar 47,4 procent. Bortfallet omfattar förutom dem som vägrade eller annars var förhindrade att delta i undersökningen också dem man inte kunde nå. Eventuell övertäckning (död, flyttat utomlands e.d.) ingår här också i bortfallet.

Viktning

Alla svarsuppgifter för konsumentbarometern upphöjs till populationsnivå med hjälp av viktkoefficienter. Viktningen korrigerar effekterna av bortfallet av svar och förbättrar uppgifternas statistiska exakthet. Viktkoefficienterna bildas med en kalibreringsmetod (Calmar) genom att utnyttja sannolikheten för resp. observation att ingå i urvalet. Siffrorna och serierna som publiceras har inte säsongrensats.

Källa: Konsumentbarometern 2018, december. Statistikcentralen

Förfrågningar: Pertti Kangassalo 029 551 3598, Tuomas Parikka 029 551 3276, konsument.barometern@stat.fi

Ansvarig statistikdirektör: Jari Tarkoma

---

Uppdaterad 27.12.2018