Förstasidan > Statistik > Konsumenternas förtroende > 2019 > januari > Översikt

Översikt

Egen och Finlands ekonomi

I januari var det bara 22 procent av konsumenterna som trodde att den ekonomiska situationen i Finland blir bättre under det följande året. Tjugosju procent av konsumenterna bedömde för sin del att landets ekonomi försämras. Motsvarande andelar var i december 24 och 27 procent och i januari i fjol optimistiska 48 och 7 procent.

I januari litade 29 procent av konsumenterna på att den egna ekonomin förbättras och 10 procent befarade att den blir sämre inom ett år. En månad tidigare var andelarna 28 och 13 procent och för ett år sedan 29 och 8 procent.

Arbetslöshet och inflation

I januari litade 33 procent av konsumenterna på att arbetslösheten minskar under det följande året och 21 procent uppskattade att arbetslösheten ökar. I december var andelarna 35 och 22 procent och för ett år sedan mycket optimistiska 50 och 14 procent.

Av de sysselsatta upplevde 31 procent i januari att de inte alls är i farozonen att bli arbetslösa. Av de sysselsatta antog 16 procent att risken för arbetslöshet minskat under de senaste månaderna för deras egen del, medan 13 procent antog att risken ökat.

I januari bedömde konsumenterna att konsumentpriserna stiger med 1,9 procent under de följande 12 månaderna. Ännu i december var inflationsförväntningarna 2,2 procent. Långtidsmedelvärdet för inflationsförväntningarna är 2,1 procent.

Sparande och låntagning

I januari ansåg 71 procent av konsumenterna att tidpunkten för att spara var god. Långtidsmedelvärdet är 59 procent. Av hushållen hade 72 procent sparat i januari och rentav 82 procent trodde att de kan spara under det följande året. Långtidsmedelvärdet för dessa andelar är 61 och 75 procent.

I januari ansåg 65 procent av konsumenterna att det är fördelaktigt att ta lån. Ännu för ett år sedan var motsvarande andel 74 procent. I januari funderade 13 procent av hushållen på att ta lån inom ett år.

Köp av kapitalvaror

Av konsumenterna bedömde 44 procent i januari att det är fördelaktigt att köpa kapitalvaror. För ett år sedan var andelen 50 procent. Färre än vanligt, dvs. 15 procent av hushållen, hade för avsikt att mycket eller ganska säkert köpa bil inom ett år. Av hushållen planerade 8 procent att köpa bostad. I januari planerade 19 procent av hushållen att spendera pengar på renovering av bostaden inom ett år.

Metoden för konsumentbarometern

Konsumentbarometern är en telefonintervjuundersökning (survey) med hjälp av vilken man mäter de finländska konsumenternas uppfattningar – uppskattningar och förväntningar – om den allmänna ekonomiska utvecklingen och det egna hushållets ekonomiska utveckling. Dessutom utreder man hushållens planer på att göra anskaffningar, spara eller ta lån. I konsumentbarometern finns färdiga svarsalternativ (en kvalitativ undersökning).

De första barometerintervjuerna gjordes i november 1987. Ända till 1991 gjordes undersökningen två gånger om året, i maj och november. År 1992 ökade man antalet undersökningsomgångar till fyra: undersökningsmånaderna var februari, maj, augusti och november. Fr.o.m. oktober 1995 har man samlat in konsumentbarometerns uppgifter varje månad på uppdrag av och med delfinansiering från Europeiska kommissionen .

Urval och datainsamling

Till populationen i konsumentbarometern hör 4,5 miljoner personer i åldern 15–84 år och deras 2,7 miljoner hushåll i Finland. Ett urval av 2 350 personer samplas för undersökningen för varje månad. Samma urval används också i datainsamlingen för den finländska reseundersökningen. Undersökningsområdet omfattar hela landet, och konsumentbarometerns uppgiftslämnare representerar landets befolkning ifråga om ålder, kön, bosättningsområde och modersmål. Intervjuerna görs i huvudsak från Statistikcentralens telefonintervjucentral (CATI), under de två eller tre första veckorna av månaden.

I januari 2019 erhölls svar från 1 154 personer; därmed var bortfallet av svar 50,9 procent. Bortfallet omfattar förutom dem som vägrade eller annars var förhindrade att delta i undersökningen också dem man inte kunde nå. Eventuell övertäckning (död, flyttat utomlands e.d.) ingår här också i bortfallet.

Viktning

Alla svarsuppgifter för konsumentbarometern upphöjs till populationsnivå med hjälp av viktkoefficienter. Viktningen korrigerar effekterna av bortfallet av svar och förbättrar uppgifternas statistiska exakthet. Viktkoefficienterna bildas med en kalibreringsmetod (Calmar) genom att utnyttja sannolikheten för resp. observation att ingå i urvalet. Siffrorna och serierna som publiceras har inte säsongrensats.

Källa: Konsumentbarometern 2019, januari. Statistikcentralen

Förfrågningar: Pertti Kangassalo 029 551 3598, Tuomas Parikka 029 551 3276, konsument.barometern@stat.fi

Ansvarig statistikdirektör: Jari Tarkoma

---

Uppdaterad 28.1.2019