Förstasidan > Statistik > Kultur > 2007 > Kulturbranscherna producerade ett förädlingsvärde på 4,6 miljarder år 2006

Publicerad: 5.3.2009

Kulturbranscherna producerade ett förädlingsvärde på 4,6 miljarder år 2006

Enligt nationalräkenskaperna producerade kultur- och massmediebranscherna i Finland ett förädlingsvärde på drygt 4,6 miljarder euro år 2006. Det motsvarade en andel på 3,2 procent av bruttonationalprodukten.

Förädlingsvärdet inom kultur och massmedier var år 2006 klart större än sådana traditionella näringsgrenar inom primärproduktion och förädling som tillverkning av trä och varor av trä, bedrivande av jordbruk och jakt, skogsbruk eller massa-, pappers- och pappersvarutillverkning. Likaså överträffade kulturen turismen samt hotell- och restaurangverksamheten, men många andra tjänstenäringar var ekonomiskt mer betydelsefulla än kulturen och ökade snabbare än den. Kulturen i sig omspänner både den industriella produktionen och serviceproduktionen.

I Finland är kulturbranscherna av stor betydelse i internationell jämförelse, men ökningen av BNP-andelen har avtagit

Enligt den kulturekonomiska rapport som gjorts på beställning av Europeiska kommissionen var omsättningen inom branschen 636 miljarder euro och BNP-andelen 2,6 procent i EU25-länderna år 2003. I rapporten uppskattades sektorns tillväxt vara kraftigare än i genomsnitt. I Finland är kulturens ekonomiska betydelse bland de största i EU. Enligt den beräkning som gjorts på basis av nationalräkenskaperna har ökningen av kulturens BNP-andel dock avtagit under de senaste åren. Under 2000-talet har den legat på en nivå av 3,1-3,3 procent, medan den under den senare hälften av 1990-talet låg mellan 3,5 och 3,7 procent (se tabellbilaga Fördelningen av bruttoförädlingsvärdet inom kultur och massmedier på näringsgrenar 1995-2006, endast på finska).

En betydande del av kulturens förädlingsvärde uppkommer inom massmediesektorn. År 2006 omfattade utgivning och tryckning av tidningar och tidskrifter, nyhetsbyråer samt radio- och televisionsverksamhet nästan en tredjedel (32,7 %) av kulturens förädlingsvärde. Då ytterligare böcker, filmer samt annan tryckning inkluderas, stiger massmediernas andel redan klart till över hälften (53,5 %) av kulturens förädlingsvärde. När man avgränsar massmedierna på det här sättet var BNP-andelen 1,7 procent. Konstnärs-, scen- och konsertverksamhetens andel var 6,2 procent av kulturens förädlingsvärde och 0,2 procent av förädlingsvärdet inom hela samhällsekonomin.

Inom kultursektorn har det inte skett några större omvälvningar i delsektorernas inbördes vikter efter medlet av 1990-talet. Massmediernas andel har sjunkit från 60 procent till 53,5 procent. Däremot har t.ex. arkitekturplaneringens och den konstindustriella planeringens samt reklamens andelar ökat något.

Kulturens samt vissa jämförelsenäringsgrenars och näringsgrenshelheters andelar av bruttonationalprodukten 2006

Beräkningen av kulturens samhällsekonomiska betydelse utvecklas

En metod för att uppskatta kulturens betydelse i ramen för nationalräkenskaperna har utvecklats i samarbete mellan undervisningsministeriet och Statistikcentralen. I undervisningsministeriets rapport Satelliträkenskaper för kultur (2008) ingår resultaten från Statistikcentralens pilotberäkning gällande åren 1995-2005. Utredningen gällde kulturverksamhetens andel av bruttonationalprodukten, sysselsättningen, exporten och importen av varor och tjänster samt den inhemska efterfrågan.

Beräkningsunderlaget och metoderna för kulturens satelliträkenskaper utvecklas vidare under de kommande åren. För närvarande beskriver uppgifterna bara den direkta ekonomiska betydelsen. I fortsättningen strävar man efter att inkludera också den frivilligverksamhet som producerar tjänster, som är omfattande inom kultursektorn. Uppskattningen av den kulturella verksamheten (t.ex. formgivning) inom industriföretagen hör också till utvecklingsobjekten. För närvarande räknas räkenskapsuppgifterna för kulturen landskapsvis för åren 2001-2007.

Uppgifterna om kulturens BNP-andel för år 2006 framgår av Statistikcentralens publikation Kulturstatistik 2007. Denna samlingspublikation som utkommer vartannat år, innehåller uppgifter om Finlands gamla och nya minoriteter, språk, religioner, kulturarv, litteratur, teater, musik, film, bildkonst, hantverk och konstindustri, kulturevenemang och kulturcentra, utbildning och arbetskraft inom kultursektorn samt om kulturekonomin. Dessutom ingår internationella jämförelseuppgifter. Uppgifterna har erhållits från Statistikcentralen och undervisningsministeriet samt från inrättningar, organisationer och företag inom kultursektorn. I publikationen finns totalt 180 tabeller.

Källa: Kulttuuritilasto 2007 (2009). Statistikcentralen.

Förfrågningar: Jukka Ekholm, (09) 1734 3370 (kulturstatistik)
Sari Karttunen, (09) 1734 2988 (kulturstatistik)
Katri Soinne, (09) 1734 2778 (nationalräkenskaper)
kulttuuri.tilastokeskus@stat.fi

Ansvarig statistikdirektör: Riitta Harala

Tabeller

Tabeller i databaser

Plocka ut de uppgifter som du behöver till tabeller, visa uppgifterna som diagram eller ladda ned data.

• Databastabellerna och deras variabler
• Arkiverade tabeller

---

Senast uppdaterad 5.3.2009