1. Lönerna har stigit måttligt inom kommunsektorn
Under de senaste tio åren har lönerna stigit årligen i mycket jämn takt inom kommunsektorn (figur 1). År 2013 var den genomsnittliga lönen hos månadsavlönade löntagare omkring två procent högre än året innan. När man ser till totalnivån var männens löner klart högre än kvinnornas, vilket i stor utsträckning berodde på att andelen kvinnor i arbeten med de lägsta lönerna var stor. Kvinnornas löner har dock stigit lite mer i förhållande till männens löner: år 2007 var medellönen för ordinarie arbetstid bland kvinnorna 79 procent av männens medellön, år 2013 var andelen 83 procent.
Figur 1. Medellönen för ordinarie arbetstid hos månadsavlönade inom kommunsektorn efter kön 2003-2013
En högre utbildning innebär i huvudsak högre lön även inom kommunsektorn. I synnerhet personer som hade examen på högre högskolenivå eller forskarutbildningsnivå hade en medellön som var betydligt högre än personer med lägre utbildning. Lönen för ordinarie arbetstid bland personer som hade examen på högre högskolenivå var år 2013 ungefär 4 000 euro och bland dem som hade examen på forskarutbildningsnivå över 5 700 euro i månaden, medan den var omkring 2 500 euro i månaden bland dem som hade examen på mellannivå.
En högre utbildning betyder oftare högre lön hos män än hos kvinnor (figur 2). Medellönen för ordinarie arbetstid hos kvinnor vars högsta examen var examen på mellannivå var 92 procent av motsvarande lön hos män, medan förhållandet mellan lönerna var 86 procent hos dem som hade examen på forskarutbildningsnivå. Löneskillnaden mellan könen kan i detta fall inte förklaras med olika yrken, eftersom högutbildade män och kvinnor i huvudsak arbetade inom liknande yrken inom kommunsektorn, t.ex. som läkare eller lärare.
Figur 2. Medellönen för ordinarie arbetstid hos månadsavlönade inom kommunsektorn efter utbildningsnivå och kön 2013
Inom kommunsektorn innebär ålder inte entydigt en högre lön, eftersom lönen var ganska exakt på samma nivå bland 40–64-åringarna (figur 3). Den genomsnittliga månadslönen var dock lägst i de yngre åldersklasserna och högst hos 65 år fyllda.
Figur 3. Lönen för ordinarie arbetstid hos månadsavlönade löntagare inom kommunsektorn efter ålder 2013
Löntagarna inom kommunsektorn representerar olika avtalsbranscher beroende på vilket tjänste- och arbetskollektivavtal man följer i anställningsförhållandet. Månadsavlönade har fyra huvudavtalsbranscher: det allmänna kommunala tjänste- och arbetskollektivavtalet (AKTA), den kommunala undervisningspersonalens tjänste- och arbetskollektivavtal (UKTA), det kommunala tjänstekollektivavtalet för läkare (LÄKTA) samt det kommunala tjänste- och arbetskollektivavtalet för tekniska personalen (TS). Därutöver har timavlönade samt vissa mindre grupper, t.ex. musiker och skådespelare, egna branschvisa avtal.
Hos dem som omfattas av läkaravtalet är medellönerna klart högre än inom andra avtalsbranscher (figur 4). När det gäller personer som omfattas av läkaravtalet var lönen för ordinarie arbetstid i genomsnitt över 5 900 euro och totallönen närmare 7 300 euro i månaden. De lägsta lönerna hade de som omfattas av AKTA, vilkas månadslöner var i genomsnitt 2 700 euro.
Figur 4. Medellönen hos månadsavlönade löntagare inom kommunsektorn efter avtalsbransch 2013
Källa: Löner inom kommunsektorn 2013, Statikcentralen
Förfrågningar: Laura Hulkko 09 1734 2611, Eeva-Liisa Petäjä 09 1734 3450, palkat.kunnat@stat.fi
Ansvarig statistikdirektör: Hannele Orjala
Uppdaterad 7.5.2014
Finlands officiella statistik (FOS):
Löner inom kommunsektorn [e-publikation].
ISSN=1799-0211. 2013,
1. Lönerna har stigit måttligt inom kommunsektorn
. Helsingfors: Statistikcentralen [hänvisat: 22.11.2024].
Åtkomstsätt: http://www.stat.fi/til/ksp/2013/ksp_2013_2014-05-07_kat_001_sv.html