Kommunernas ekonomiska situation förbättrades år 2010

Enligt de bokslutsuppgifter som Statistikcentralen samlat in förbättrades kommunernas ekonomiska ställning jämfört med året innan. I bokslutsuppgifterna för år 2010 var försvagningen av verksamhetsbidragen mindre än förväntat och kommunerna lyfte inte långfristiga lån i lika hög grad som året innan. Ökningen av skattefinansieringen kompenserade försvagningen av verksamhetsbidraget.

Uppgifter om kommunernas och samkommunernas boksluts 2009 och 2010, miljoner euro

	Kommuner			Samkommuner
	2009	2010*	Förändring, %	2009	2010*	Förändring, %
+ Verksamhetens intäkter	7 762	8 323	7,2	9 840	11 080	12,6
- Verksamhetens kostnader	30 706	31 906	3,9	9 307	10 441	12,2
= Verksamhetsbidrag	-22 944	-23 583	2,8	533	640	20,0
+ Kommunens inkomstskatt	15 438	15 766	2,1
+ Fastighetsskatt	973	1 169	20,2
+ Andel av samfundsskattens avkastning	1 199	1 413	17,9
+ Övriga skatteinkomster	2	2	-11,2
+ Statsandelar	6 910	7 430	7,5
+ Finansiella intäkter	512	532	3,9	19	17	-11,4
- Finansiella kostnader	272	248	-9,0	63	114	80,3
= Årsbidrag	1 817	2 480	36,5	489	543	11,0
Avskrivningar och nedskrivningar	1 668	1 705	2,2	368	449	22,1
Investeringsutgifter	3 334	3 720	11,6	672	2 036	202,9
Finansieringsandelar för investeringsutgifter	228	239	5,2	16	24	55,2
Försäljningsinkomster av investeringstillgångar	630	2 381	277,6	38	25	-35,7
Ökning av utlåningen	304	1 342	342,0	15	19	25,2
Minskning av utlåningen	152	186	22,2	3	2	-38,4
Ökning av långfristiga lån	2 160	1 827	-15,4	241	1 528	533,0
Minskning av långfristiga lån	1 198	1 159	-3,3	99	120	22,3
Likvida medel 31.12	3 548	4 007	12,9	673	747	10,5
Lånestock 31.12	9 842	10 518	6,9	1 056	2 357	123,3

Kommunernas sammanräknade verksamhetsbidrag försvagades mindre än än vad som förutspåddes i de bokslutsprognoser som samlades in från kommunerna i Fasta Finland i januari. Kommunernas verksamhetsutgifter ökade med 3,9 procent, vilket motsvarade 1,2 miljarder euro. Av utgifterna ökade köpen av tjänster mest, vars ökning förklaras både av förändringar i servicestrukturen och av utläggning av tjänster på entreprenad. Försvagningen av verksamhetsbidraget balanserades av ökningen av skattefinansieringen med 1,3 miljarder, varav statsandelarna ökade med 519 miljoner och skatteinkomsterna med 739 miljoner. Av skatteinkomsterna ökade fastighetsskatterna med 196 miljoner och samfundsskattens andel med 214 miljoner euro. Samfundsskattens andel återhämtade sig något från nedgången året innan. Inkomsterna från fastighetsskatterna ökade, eftersom fastighetsskattesatsen höjdes i fler än tvåhundra kommuner.

Samkommunernas sammanräknade verksamhetsbidrag var bättre än bokslutsprognoserna från början av året, men årsbidraget var sämre än förväntat. Samkommunernas verksamhetsntäkter ökade med 12,6 procent och verksamhetsutgifterna med 12,2 procent, vilket ledde till att samkommunernas sammanräknade verksamhetsbidrag förbättrades.

Kommunernas investeringsutgifter ökade enligt prognos. Kommunerna använde 3,7 miljarder för investeringar, vilket var 11,6 procent mer än året innan. Långfristiga lån lyftes för 1,8 miljarder. Nettoökningen av långfristiga lån var dock 294 miljoner mindre än året innan. Enligt bokslutsuppgifterna täckte årsbidraget 148 procent av kommunernas avskrivningar och 121 procent av samkommunernas. Årsbidraget täckte 71 procent av kommunernas egenanskaffningsutgifter för investeringar och 27 procent av samkommunernas.

Överföringen av vattenverksverksamheten i huvudstadsregionen till samkommunen ökade i betydlig grad kommunernas överlåtelseinkomster från investeringstillgångar. Försäljningen som genomfördes i form av en affärsverksamhetsförsäljning ökade också kommunernas lånefordringar. De tillgångar som överfördes från kommunerna till samkommunen i samband med försäljningen av affärsverksamheten betalades av samkommunen genom att samkommunen tog ett lån av kommunerna och gav dem andelar av sitt grundkapital. Motsvarande transaktion syntes hos samkommunerna som en ökning av långfristiga lån och som ökade investeringsutgifter. Omstruktureringarna syntes redan i de bokslutsprognoser som samlades in i början av året.

Kommunernas lånestock ökade med 675 miljoner euro från året innan, vilket var en ökning av lånestocken med 6,9 procent. Lånestocken per invånare var 1 957 euro, medan den året innan var 1839 euro. I slutet av året hade kommunerna 745 euro per invånare i likvida medel. Samkommunernas lånestock ökade med 1,3 miljarder euro, vilket mer än fördubblade lånestocken. Ökningen av samkommunernas sammanräknade lånestock berodde huvudsakligen på förvärvet av vattenverksverksamheten i huvudstadsregionen. Uppgifterna framgår av Statistikcentralens preliminära uppgifter i statistiken över kommunernas och samkommunernas ekonomi. Statistiken omfattar uppgifter om 340 kommuner ¹⁾ och 170 samkommuner.

1) Uppgifter om Sottunga och Eckerö kommuner saknas.

Källa: Preliminära uppgifter i statistiken över kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet 2010. Statistikcentralen.

Förfrågningar: Mikko Mehtonen (09) 1734 2726, kuntien.talous@stat.fi

Ansvarig statistikdirektör: Ari Tyrkkö

Publikationen i pdf-format (234,3 kB)

Tabeller

Tabeller i databaser

Plocka ut de uppgifter som du behöver till tabeller, visa uppgifterna som diagram eller ladda ned data.

Figurer

Uppdaterad 1.6.2011

Instruktion för hänvisning:

Finlands officiella statistik (FOS): Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet [e-publikation].
ISSN=1799-1706. 2010. Helsingfors: Statistikcentralen [hänvisat: 22.12.2024].
Åtkomstsätt: http://www.stat.fi/til/ktt/2010/ktt_2010_2011-06-01_tie_001_sv.html