Förstasidan > Statistik > Statistik över jord- och skogsbruksföretagens ekonomi > 2006 > Utvecklingen av familjelantbrukens inkomster tudelad under 2000-talet

Publicerad: 9.7.2008

Utvecklingen av familjelantbrukens inkomster tudelad under 2000-talet

När det gäller mjölkproducenter har de beskattningsbara inkomsterna av lantbruk per liter mjölk klart gått i en positiv riktning under detta årtusende, medan inkomsterna räknat per svinplats har varit neråtgående för producenter av slaktsvin under hela 2000-talet. Spannmålsproducenternas beskattningsbara inkomster av lantbruk har också minskat med fem procent per spannmålshektar från år 2000 till år 2006. Sockerbetsproducenternas inkomster per hektar sockerbetor sjönk fram till år 2005, men ser enligt bifogade figur ut att ha ökat starkt under det sista året i perioden. Den snabba tillväxten beror dock på att sockerbetans areal per gård minskade år 2006 med i genomsnitt tre hektar, dvs. när divisorn blir mindre ökar kvoten. I själva verket var det så att försäljningsinkomsterna av sockerbetor minskade år 2006 med omkring 3 400 euro från året innan per gård, medan de ökade lantbruksstöden och inkomsterna av andra produkter inte enbart kompenserade förlusten av inkomsterna av sockerbetor, utan också höjde de beskattningsbara inkomsterna. Uppgifterna framgår av Statistikcentralens statistik över lant- och skogsbruksföretagens ekonomi år 2006.

Odlarmakarnas sammanräknade beskattningsbara inkomster av lantbruk efter enhet för huvudsaklig produktion åren 2000–2006 (År 2000 = 100)

Jämförelsen av produktionsinriktningarna gjordes på ett helt nytt sätt. Föremålet för granskningen var sådana gårdar i gårdsbruksregistret där odlingsrättens innehavare och den skattskyldiga i lantbruket var en fysisk person utan avbrott från år 2000 till år 2006. Antalet sådana lantbruksföretag uppgick till totalt 53 837 under den aktuella perioden. Av denna grupp tog man ut för noggrannare analys sådana företag som uppfyllde minst ett av följande kriterier:
a) gården hade utan avbrott under sju år mer än 10 mjölkkor,
b) eller utan avbrott mer än 100 slaktsvin,
c) eller utan avbrott mer än 30 hektar spannmålsväxter,
d) eller utan avbrott mer än fem hektar sockerbetor.
Antalet lantbruksföretag som uppfyllde kriteriet var totalt 15 285 i Finland. Vid definieringen av kriterierna hade man som mål att de företag som skulle ingå i panelen skulle representera, åtminstone när det gäller gårdar med husdjur, lantbruksföretag som sysselsätter minst en person. De spannmålsgårdar som ingick i panelen hade år 2006 en åkerareal på redan mer än 82 hektar vilket innebar att de sett efter åkerarealen var betydligt större än genomsnittet. Också när det gäller gårdar som odlar sockerbetor var den genomsnittliga storleken nästan 60 hektar. Med detta urvalsförfarande eliminerade man också den inverkan som byte av produktionsinriktning skulle ha på resultaten.

Även om slaktsvinproducenternas resultat av lantbruk har minskat relativt sett under hela 2000-talet är dessa företags resultat absolut sett det högsta av de produktionsinriktningar som jämförelsen gällde, närmare 47 500 euro per företag år 2006. Det näst högsta resultatet hade gårdar med mjölkboskap, 41 400 euro, medan spannmålsgårdarna hade det lägsta resultatet, 26 000 euro. En odlarfamilj med slaktsvin får sålunda ungefär 21 500 euro mer i lön och räntor på det egna kapitalet för skötsel av 500 slaktsvin och odling av 78 hektar åker än en företagare med spannmålsgård får för odling av 82 hektar. Beskattningsvärdet på produktionskapitalet var på slaktsvingårdar 234 000 euro år 2006, dvs. mer än det dubbla jämfört med spannmålsgårdarna. Eftersom man också borde få ränta på kapitalet, blir lönen för skötsel av svin anspråkslös. Mot denna bakgrund är krisen inom slaktsvinsproduktionen förståelig. I denna panel var det genomsnittliga antalet kor hos gårdar med mjölkboskap 25 mjölkkor år 2006, detta kräver minst en persons arbetsinsats varje dag i veckan! I vilket fall som helst har både företagarna med mjölkboskap och svin investerat och haft en kraftig ökad produktion under 2000-talet. Antalet kor har ökat med fyra per gård med mjölkboskap och slaktsvinens antal med över hundra slaktsvin per företag. Mer detaljerade uppgifter om ämnet finns i den statistiska översikten, kapitel 5.

I avsnittet som behandlar skogsbruk beskrivs nu för första gången alla privata skogsägares inkomster av virkesförsäljning samt utgifter för odling och skötsel av skog på basis av uppgifter i skogsbrukets bokslut. Uppgifterna har grupperats efter skogsägarens juridiska form och landskap samt efter om skogsägaren också är skattskyldig i lantbruket. Skattskyldiga i lantbruket har indelats i ägare av aktiva och passiva gårdar. I statistiken beskrivs sålunda nu för första gången också resultatet av skogsbruk när det gäller s.k. stadsskogsägare. När man dragit av leveransarbete gällande virkesförsäljning uppgick värdet av hela privatskogsbruket år 2006 till 1 026 miljoner euro. Av detta var aktiva lantbruksföretagares andel 334 miljoner euro och passiva ägarnas 212 miljoner euro och s.k. stadsskogsägarnas 481 miljoner euro. Företagsvisa resultat presenteras i den statistiska översiktens avsnitt om skogsbruk.

Källa: Statistik över jord- och skogsbruksföretagens ekonomi, Statistikcentralen

Förfrågningar: Hannu Maliniemi (09) 1734 2796

Ansvarig statistikdirektör: Ari Tyrkkö

---

Uppdaterad 9.7.2008