Begrepp och definitioner

Befolkning

Uppgifter om den i landet bosatta befolkningen erhålls från befolkningsdatasystemet som förs av Befolkningsregistercentralen. Uppgifterna gäller tidpunkten 31.12.

Från och med materialet för år 1993 är både Statistikcentralens och Befolkningsregistercentralens "statistiktidpunkt" densamma, dvs. midnatt vid årsskiftet.

Examen

I statistiken Studerande och examina vid läroanstalter omfattar personer som avlagt examen under statistikåret 1.1-31.12 dem som avlagt studentexamen, internationell studentexamen (IB- eller Reifeprüfung-examen), Gymnasieexamen, yrkesexamen, yrkeshögskoleexamen, högre yrkeshögskoleexamen eller universitetsexamen. Med studerande som avlagt examen inom grundläggande utbildning avses studerande som erhållit avgångsbetyg från grundskola. Examensuppgifterna omfattar inte militära examina och examina som avlagts utomlands.

Grundläggande yrkesutbildning

Med grundläggande yrkesutbildning avses yrkesutbildning som leder till examen. Examina som avläggs inom den grundläggande yrkesutbildningen är yrkesinriktade grundexamina, där grundutbildningen är grundskolans lärokurs. Målet för den grundläggande yrkesutbildningen är att den studerande efter att ha avlagt examen har en omfattande grundläggande yrkeskunskap inom området och ett specialkunnande enligt utbildningsprogrammet.

Yrkesinriktad grundexamen kan fram till år 2021 avläggas antingen som läroplansbaserad examen (ungdomar) eller som fristående examen (vuxna). Fr.o.m. år 2018 har grundexamen också kunnat avläggas i läroanstaltsform, genom utbildningsavtal, läroavtal och/eller som en kombination av dessa. Grundexamina omfattar 180 studiepoäng, dvs. tre år. Utbildningen kan också vara kortare, eftersom personens tidigare kunnande beaktas. Fristående examen kan avläggas utan förberedande utbildning genom att med fristående prov visa de kunskaper och färdigheter som krävs för förvärvande av yrkesskicklighet.

Grundskola

I statistiken "För- och grundskoleundervisning", "Ämnesval" "Specialundervisning" och "Studerande och examina vid läroanstalter" avses med grundskola läroanstalter där det ges allmänbildande grundundervisning till hela åldersklassen (grundläggande utbildning vid grundskola, läropliktsskola). Alla 7-16-åringar i läropliktsålder går i grundskola. Det tar nio år att avlägga grundskolan.

Till grundskolorna räknas de läroanstalter som hör till följande läroanstaltstyper:

11 Grundskolor

12 Specialskolor på grundskolstadiet

19 Skolor på grundskol- och gymnasiestadiet.

Det är också möjligt att studera grundskolans hela lärokurs eller grundskolans ämnesstudier vid gymnasier och folkhögskolor, men den grundläggande utbildning som ges vid dessa läroanstalter riktar sig till studerande som är äldre än i läropliktsåldern (grundläggande utbildning för vuxna). Dessa läroanstalter och studeranden räknas vanligen inte med i de uppgifter som beskriver grundskolorna.

Gymnasieutbildning

I statistiken över gymnasieutbildning avser gymnasieutbildning allmänbildande utbildning med målet att avlägga gymnasiets hela lärokurs (studentexamen) eller en motsvarande examen (IB-examen, Reifeprüfung-examen, EB-examen eller Gymnasieexamen). Vid läroanstalter som ger gymnasieutbildning är det också möjligt att studera enskilda läroämnen i gymnasiet som ämnesstuderande.

Gymnasieutbildning ges vid läroanstalter av följande läroanstaltstyper:

15 Gymnasier

19 Skolor på grundskole- och gymnasiestadiet

63 Folkhögskolor.

Läroavtalsutbildning

I statistiken över yrkesutbildning avses med läroavtalsutbildning sådan läroavtalsutbildning som leder till examen.

Läroavtalsutbildning är i huvudsak utbildning som ordnas på arbetsplatsen i samband med praktiska arbetsuppgifter och som vid behov kompletteras med studier i andra inlärningsmiljöer.

Läroavtalsutbildningen leder till samma yrkesinriktade grundexamina som den utbildning som ordnas vid läroanstalterna. Inom utbildningen kan man också avlägga yrkes- och specialyrkesexamina.

Läroplansbaserad grundläggande yrkesutbildning

I statistiken över yrkesutbildning avses med läroplansbaserad grundläggande yrkesutbildning utbildning med en fastställd läroplan(mål, studiehelhet och omfattning, centrala innehåll, bedömning). Examina som avläggs inom utbildningen är yrkesinriktade grundexamina som bygger på grundskolans lärokurs.

Ny studerande

I statistiken "Studerande och examina vid läroanstalter" avses med nya studerande sådana studerande, som under statistikåret blivit inskrivna för en viss utbildning vid en viss läroanstalt. Inom grundläggande utbildning i grundskolan räknas alla elever i första klass som nya studerande. Inom den grundläggande utbildningen för vuxna samlas inte statistikuppgifter in om nya studerande.

Uppgiften om nya studerande reviderades år 2012 för universitetsutbildningens del: före år 2012 erhölls bara uppgifter om inskrivning vid ett visst universitet, fr.o.m. år 2012 fås uppgifter om inledande av ett visst utbildningsprogram vid universitetet.

Fram till år 2001 omfattade nya yrkeshögskolestuderande bara de studerande som anmält sig som närvarande.

Studerande

I statistiken "Studerande och examina vid läroanstalter", "Studiernas gång", "Sysselsättning bland studerande" och "Placering efter utbildning" avses med studerande de studerande som var inskrivna 20.9 statistikåret vid läroanstalter för examensinriktad gymnasie-, yrkes-, yrkeshögskole- och universitetsutbildning och fr.o.m. år 2004 även de studerande som var inskrivna för utbildning som förbereder för fristående examen och för läroavtalsutbildning under perioden 1.1-31.12. I statistiken "Studerande och examina vid läroanstalter" omfattar studerandena också grundskoleeleverna efter situationen den 20 september. Uppgifterna om studerande inom universitetsutbildning gäller fram till år 2001 situationen 31.12 och omfattar dem som avlagt examen på hösten.

Universitetsutbildning

Med universitetsutbildning avses utbildning som anordnas vid universitet. Vid universitet kan man avlägga lägre (kandidat) och högre (magister) högskoleexamina samt vetenskapliga fortsättningsstudier, som är licentiat- och doktorsexamina.

Utbildning

Här avses med utbildning utbildning som leder till examen.

Med utbildning som leder till examen (examensinriktad utbildning) avses utbildning som leder till grundskolans hela lärokurs (avgångsbetyg från grundskolan), gymnasieutbildningens hela lärokurs (studentexamen), International Baccalaureate-examen, Reifeprüfung-examen, European Baccalaureate-examen, Gymnasieexamen, grundläggande yrkesexamen, yrkesexamen, specialyrkesexamen, yrkeshögskoleexamen, högre yrkeshögskoleexamen eller universitetsexamen.

Utbildning som leder till examen klassificeras med hjälp av utbildningsklassificeringen.

Utbildningsavtal

I utbildning som baserar sig på ett utbildningsavtal förvärvar den studerande kunskaper på arbetsplatsen i samband med praktiska arbetsuppgifter. Vid behov kompletteras kunskaperna med förvärvande av kunnande i andra inlärningsmiljöer. Den studerande har inte ett anställningsförhållande, därför får hen inte lön eller annat vederlag.

Utbildningsnivå

Klasser för indelning av utbildningar som leder till examen utgående från kravnivån.

Anmärkning 1: för att bli antagen till utbildning på en viss utbildningsnivå krävs ofta avläggande av en utbildning på lägre utbildningsnivå.

Anmärkning 2: utbildningsnivån mäts både på grundval av den planerade totala längden eller målsatt tid och på grundval av hur krävande utbildningen är.

Anmärkning 3: utbildningsnivåer: småbarnspedagogik och förskoleutbildning (varierar i längd), lägre grundnivå (6 år), högre grundnivå (3 år, totalt 9 år från början av grundnivån), andra stadiet (3 år, totalt 12 år från början av grundnivån), specialyrkesutbildningsnivå (1-2 år, totalt 13-14 år från början av grundnivån), lägsta högre nivå (2-3 år, totalt 14-15 år från början av grundnivån) lägre högskolenivå (3-4 år, totalt 15-16 år från början av grundnivån) högre högskolenivå (5-6 år, totalt 17-18 år från början av grundnivån) och forskarutbildningsnivå (2-4 år, totalt 19-22 år från början av grundnivån).

Anmärkning 4: måttet för utbildningsnivå kan inte direkt beräknas på basis av de utbildningslängder som presenteras i det här begreppet.

Utbildningssystem

Utbildningssystemet i Finland har följande sammansättning:

Förskoleundervisning ges i Finland till 6-åringar, i allmänhet i daghem. En del av 6-åringarna får förskoleundervisning i grundskolan. Det har varit obligatoriskt att delta i förskoleundervisningen från år 2015.

Den grundläggande utbildningen är allmänbildande utbildning som anordnas för hela åldersklassen. Alla barn som är stadigvarande bosatta i Finland är läropliktiga. Läroplikten inleds det år barnet fyller sju år. Läroplikten upphör, då lärokursen i grundläggande utbildning (den 9-åriga grundskolan) är avlagd eller då det gått 10 år sedan läroplikten började. I undantagsfall kan läroplikten på grund av handikapp eller sjukdom börja redan vid 6 års ålder och vara i 11 år. En person som fått avgångsbetyg för grundläggande utbildning kan föregående år eller samma år söka sig till tilläggsundervisning (10 klass).

Utbildning efter grundskolestadiet, dvs. gymnasieutbildning och yrkesutbildning är utbildning på andra stadiet. Gymnasieutbildningen är utbildning som leder till studentexamen. Utbildningen är 3-årig till omfattningen och ger en allmän behörighet för fortsatta studier. Yrkesutbildningen kan endera ha formen av läroanstaltsutbildning eller ske i form av läroavtal. I läroavtalsutbildning äger största delen av studierna rum i samband med praktiska arbetsuppgifter på en arbetsplats. Dessa studier kompletteras med teoretiska studier vid en läroanstalt. Examina är 3-åriga yrkesinriktade grundexamina som också ger en allmän behörighet för fortsatta studier vid yrkeshögskola och universitet.

Yrkes- och specialyrkesexamina är yrkesinriktad fortbildning. Dessa och också grundläggande yrkesexamina kan avläggas som fristående examen som är oberoende av hur yrkeskunskapen har förvärvats och där yrkeskunskapen kan påvisas t.ex. efter utbildning som förbereder för fristående examen eller med stöd av arbetserfarenhet.

Yrkeshögskoleexamina har en omfattning på 3,5-4,5 år och högre yrkeshögskoleexamina som förutsätter arbetserfarenhet är 1-1,5-åriga.

Universitetens lägre högskoleexamina har en omfattning på 3 år och de högre högskoleexamina är 2 år längre. Den som har avlagt en högre högskoleexamen kan fortsätta studierna i forskarutbildning som leder till licentiat- och doktorsexamen.

Utländsk studerande

I statistiken över studerande och examina vid läroanstalterna, yrkeshögskoleutbildning och universitetsutbildning avses med utländska studerande studerande som den 20 september statistikåret är inskrivna i examensinriktad utbildning vid läroanstalterna och har ett annat medborgarskap än finskt. Till utlänningarna räknas dessutom alla de studerande för vilka uppgiften om medborgarskap saknas. Uppgifterna om utländska studerande i universitetsutbildning gäller fram till år 2001 situationen den 31 december och inkluderar dem som avlagt examen under hösten.

Yrkeshögskoleutbildning

Med yrkeshögskoleutbildning avses utbildning som anordnas vid yrkeshögskolor. Vid yrkeshögskolor kan man avlägga bl.a. yrkeshögskoleexamen och högre yrkeshögskoleexamen.

Fram till år 2002 anordnades en del av yrkeshögskoleutbildningen vid temporära yrkeshögskolor, men från början av år 2003 blev också den sista yrkeshögskolan ordinarie.

Yrkesinriktad tilläggsutbildning

Med yrkesinriktad tilläggsutbildning avses utbildning som förbereder för yrkes- och specialyrkesexamen. Yrkes- och specialyrkesexamina avläggs som fristående yrkesprov, dvs. yrkeskunskapen bedöms vid särskilda provtillfällen. Yrkes- och specialyrkesexamina kan avläggas oavsett hur yrkeskunskapen har förvärvats. Yrkeskunskapen kan förvärvas t.ex. genom utbildning, i arbetslivet eller i hobbyer.

Yrkesutbildning

Med yrkesutbildning avses grundläggande yrkesutbildning som leder till examen och yrkesinriktad tilläggsutbildning. Grundläggande yrkesutbildning är utbildning som leder till grundexamina på andra stadiet. Utbildningar som förbereder för yrkes- och specialyrkesexamen är yrkesinriktad tilläggsutbildning.

Fram till slutet av år 2021 kan yrkesutbildning vara läroplansbaserad utbildning eller utbildning som förbereder för fristående examen. Nya studerande intas inte längre i dessa utbildningar. Enligt lagen om yrkesutbildning (531/2017) kan yrkesutbildning och examen från och med år 2018 avläggas i läroanstaltsform, i form av utbildningsavtal, läroavtal och/eller en kombination av dessa.

Läroavtalsutbildning är i huvudsak utbildning som ordnas på arbetsplatsen i samband med praktiska arbetsuppgifter och som vid behov kompletteras med studier i andra inlärningsmiljöer. Läroavtal är ett arbetsavtal mellan den studerande och arbetsgivaren.

I utbildning som baserar sig på ett utbildningsavtal förvärvar den studerande kunskaper på arbetsplatsen i samband med praktiska arbetsuppgifter. Vid behov kompletteras kunskaperna med förvärvande av kunnande i andra inlärningsmiljöer. Den studerande har inte ett anställningsförhållande, därför får hen inte lön eller annat vederlag.

Yrkesutbildning som förbereder för fristående examen

Grundläggande yrkesexamen, yrkesexamen och specialyrkesexamen kan avläggas som fristående examen oavsett hur yrkeskunskapen har förvärvats. I regel avläggs examina i samband med utbildning som förbereder för fristående examen. Utbildningsanordnaren är skyldig att anordna yrkesproven som en del av den förberedande utbildningen.

Instruktion för hänvisning:

Finlands officiella statistik (FOS): Studerande och examina [e-publikation].
ISSN=2737-0402. Helsinki: Statistikcentralen [hänvisat: 10.5.2021].
Åtkomstsätt: http://www.stat.fi/til/opiskt/kas_sv.html