Förstasidan > Statistik > Studerande och examina > Begrepp och definitioner

Begrepp och definitioner

Allmänbildande utbildning

Utbildning som syftar till att ge kunskaper och färdigheter som hjälper till att fungera och påverka i samhället.

Anmärkning:

Allmänbildande utbildning är förskoleundervisning, grundläggande utbildning, gymnasieutbildning och andra icke-yrkesstudier t.ex. vid läroanstalter för fritt bildningsarbete.

Avgångsbetyg

Intyg över fullständigt avlagd lärokurs inom en viss utbildning.

Anmärkning:

Avgångsbetyg är till exempel grundskolans avgångsbetyg och avgångsbetyg från gymnasiet.

Befolkning

Uppgifter om den i landet bosatta befolkningen erhålls från befolkningsdatasystemet som förs av Befolkningsregistercentralen. Uppgifterna gäller tidpunkten 31.12.

Från och med materialet för år 1993 är både Statistikcentralens och Befolkningsregistercentralens "statistiktidpunkt" densamma, dvs. midnatt vid årsskiftet.

Doktorsexamen

Högsta påbyggnadsexamen vid universitet.

Elev

Inlärare inom förskoleundervisning eller grundläggande utbildning.

Anmärkning:

Elever är alla elever som är inskrivna i grundskolan: förskoleelever, elever i årskurserna 1–9 samt elever i påbyggnadsundervisning (elever i årskurs 10).

Även personer som får förskoleundervisning på daghem är elever.

Examen

I statistiken Studerande och examina vid läroanstalter omfattar personer som avlagt examen under statistikåret 1.1-31.12 dem som avlagt studentexamen, internationell studentexamen (IB- eller Reifeprüfung-examen), Gymnasieexamen, yrkesexamen, yrkeshögskoleexamen, högre yrkeshögskoleexamen eller universitetsexamen. Med studerande som avlagt examen inom grundläggande utbildning avses studerande som erhållit avgångsbetyg från grundskola. Examensuppgifterna omfattar inte militära examina och examina som avlagts utomlands.

Examen från specialiseringsutbildning för läkare

Specialistveterinärexamen samt specialistläkarexamen och specialisttandläkarexamen som avlagts före 1.2.2015.

Examen på andra stadiet

Examen från utbildning på andra stadiet.

Anmärkning:

Examina på andra stadiet är t.ex. gymnasieexamina, studentexamen, EB-examen(European Baccalaureate), IB-examen (International Baccalaureate), DIA-examen (Deutsche Internationale Abitur, tidigare Reifeprüfung) och yrkesinriktad examen.

Förskoleundervisning

Allmänbildande utbildning som man i regel deltar i året innan läroplikten börjar och vars syfte är att främja barnets förutsättningar för lärande.

Anmärkning:

Förskoleundervisning kan ges på daghem eller i grundskolor.

Grundläggande utbildning

Allmänbildande utbildning för alla med en lagstadgad lärokurs på nio år.

Anmärkning:

Grundläggande utbildning ges i grundskolor. Dessutom kan den ges vid folkhögskolor, vuxengymnasier eller andra läroanstalter. Genom att delta i den grundläggande utbildningen eller på annat sätt förvärva motsvarande kunskaper avläggs den lärokurs som fastställs i lagen om grundläggande utbildning 628/1998.

Grundläggande utbildning för vuxna

Utbildning som syftar till att få avgångsbetyg från den grundläggande utbildningen och som är avsedd för personer som passerat läropliktsåldern men som inte har slutfört den grundläggande utbildningens lärokurs.

Anmärkning:

Personer som passerat läropliktsåldern har inom den grundläggande utbildningen för vuxna möjlighet att komplettera sin examen inom den grundläggande utbildningen eller att höja vitsorden i läroämnen inom den grundläggande utbildningen.

Grundskola

Läroanstalt som ger allmänbildande grundläggande utbildning för hela åldersklassen.

Gymnasieutbildning

I statistiken över gymnasieutbildning avser gymnasieutbildning allmänbildande utbildning med målet att avlägga gymnasiets hela lärokurs (studentexamen) eller en motsvarande examen (IB-examen, Reifeprüfung-examen, EB-examen eller Gymnasieexamen). Vid läroanstalter som ger gymnasieutbildning är det också möjligt att studera enskilda läroämnen i gymnasiet som ämnesstuderande.

Gymnasieutbildning ges vid läroanstalter av följande läroanstaltstyper:

15 Gymnasier

19 Skolor på grundskole- och gymnasiestadiet

63 Folkhögskolor.

Högre yrkeshögskoleexamen

Högskoleexamen som avläggs vid yrkeshögskola efter yrkeshögskoleexamen eller annan lämplig högskoleexamen.

Högskoleexamen

Examen som avläggs efter examen på andra stadiet vid yrkeshögskola eller universitet.

Licentiatexamen

Lägre påbyggnadsexamen vid universitet.

Anmärkning:

Licentiatexamen är en mellanexamen inom påbyggnadsutbildningen vid universitet och den näst högsta högskoleexamen. Undantag är områdena medicin, odontologi och veterinärmedicin där licentiatexamen är högre högskoleexamen.

Lägre högskoleexamen

Lägsta högskoleexamen vid universitet.

Lärokurs

Omfattning och innehåll av de studier som hör till utbildningen eller undervisningen.

Anmärkning:

Inom den grundläggande utbildningen och gymnasieutbildningen kan man också tala om lärokursen inom ett enskilt läroämne.

Ny studerande

I statistiken "Studerande och examina vid läroanstalter" avses med nya studerande sådana studerande, som under statistikåret blivit inskrivna för en viss utbildning vid en viss läroanstalt. Inom grundläggande utbildning i grundskolan räknas alla elever i första klass som nya studerande. Inom den grundläggande utbildningen för vuxna samlas inte statistikuppgifter in om nya studerande.

Uppgiften om nya studerande reviderades år 2012 för universitetsutbildningens del: före år 2012 erhölls bara uppgifter om inskrivning vid ett visst universitet, fr.o.m. år 2012 fås uppgifter om inledande av ett visst utbildningsprogram vid universitetet.

Fram till år 2001 omfattade nya yrkeshögskolestuderande bara de studerande som anmält sig som närvarande.

Person som avslutat grundskolan

Elev i läropliktsåldern som med godkänt resultat har slutfört den grundläggande utbildningens hela lärokurs och fått grundskolans avgångsbetyg.

Påbyggnadsexamen

Högskoleexamen som avläggs vid universitet efter högre högskoleexamen.

Anmärkning:

Påbyggnadsexamina är doktorsexamina och licentiatexamina, med undantag av licentiatexamina i medicin, odontologi och veterinärmedicin.

Påbyggnadsundervisning

Frivillig allmänbildande utbildning som pågår i ett läsår och som är avsedd för dem som fått avgångsbetyg från den grundläggande utbildningen samma eller föregående år.

Anmärkning:

I påbyggnadsundervisningen deltar också elever som får särskilt stöd och har förlängd läroplikt.

Studerande

Inlärare som studerar inom annan utbildning än förskoleundervisning eller grundläggande utbildning.

Anmärkning:

Studerande är personer som studerar på gymnasier, inom yrkesutbildningar på andra stadiet, vid högskolor och inom fritt bildningsarbete.

Även vuxna som studerar inom den grundläggande utbildningen kallas studerande.

I Statistikcentralens statistikföring avser begreppet studerande inlärare på andra stadiet och på högre nivå.

I Statistikcentralens statistikföring förutsätts att studerandena är inskrivna vid läroanstalten.

Studerande

I statistiken "Studerande och examina vid läroanstalter", "Studiernas gång", "Sysselsättning bland studerande" och "Placering efter utbildning" avses med studerande de studerande som var inskrivna 20.9 statistikåret vid läroanstalter för examensinriktad gymnasie-, yrkes-, yrkeshögskole- och universitetsutbildning och fr.o.m. år 2004 även de studerande som var inskrivna för utbildning som förbereder för fristående examen och för läroavtalsutbildning under perioden 1.1-31.12. I statistiken "Studerande och examina vid läroanstalter" omfattar studerandena också grundskoleeleverna efter situationen den 20 september. Uppgifterna om studerande inom universitetsutbildning gäller fram till år 2001 situationen 31.12 och omfattar dem som avlagt examen på hösten.

Studierätt

Rätt att avlägga examen eller delta i utbildning eller undervisning.

Universitetsutbildning

Med universitetsutbildning avses utbildning som anordnas vid universitet. Vid universitet kan man avlägga lägre (kandidat) och högre (magister) högskoleexamina samt vetenskapliga fortsättningsstudier, som är licentiat- och doktorsexamina.

Universitetsutbildning

Högskoleutbildning vid universitet.

Anmärkning:

Målet för utbildningen är lägre eller högre högskoleexamen eller vetenskaplig påbyggnadsexamen, dvs. licentiat- eller doktorsexamen.

Även studier som inte leder till examen kan genomföras inom utbildningen.

Utbildning

Här avses med utbildning utbildning som leder till examen.

Med utbildning som leder till examen (examensinriktad utbildning) avses utbildning som leder till grundskolans hela lärokurs (avgångsbetyg från grundskolan), gymnasieutbildningens hela lärokurs (studentexamen), International Baccalaureate-examen, Reifeprüfung-examen, European Baccalaureate-examen, Gymnasieexamen, grundläggande yrkesexamen, yrkesexamen, specialyrkesexamen, yrkeshögskoleexamen, högre yrkeshögskoleexamen eller universitetsexamen.

Utbildning som leder till examen klassificeras med hjälp av utbildningsklassificeringen.

Utbildning

Organiserad verksamhet med syfte att generera undervisningsbaserad kompetens.

Anmärkning:

Utbildning kan delas in i sådan som leder till examen och sådan som inte leder till examen.

Utbildning på andra stadiet

Yrkesutbildning eller gymnasieutbildning efter den grundläggande utbildningen.

Utbildning på högre nivå

Utbildning som ges vid högskola eller institut efter utbildning på andra stadiet.

Anmärkning:

Till utbildningen på högre nivå räknas lägsta högre nivå, lägre högskolenivå, högre högskolenivå och forskarutbildningsnivå.

Utbildning som leder till examen; formell utbildning

Med utbildning som leder till examen avses utbildning som leder till grundskolans hela lärokurs, gymnasieutbildningens hela lärokurs, studentexamen, internationell studentexamen, gymnasieexamen, grundläggande yrkesexamen, yrkesexamen, specialyrkesexamen, yrkeshögskoleexamen, högre yrkeshögskoleexamen, lägre högskoleexamen, högre högskoleexamen, licentiatexamen, doktorsexamen eller specialistveterinärexamen.

Utbildningsnivå

Nivå för indelning av utbildningar som leder till examen utgående från kravnivån.

Anmärkning:

För att bli antagen till utbildning på en viss utbildningsnivå krävs ofta att personen har avlagt en utbildning på lägre utbildningsnivå.

Utbildningsnivån mäts både på grundval av den planerade totala längden eller den målsatta tiden och på grundval av hur krävande utbildningen är.

Utbildningsnivåer: småbarnspedagogik och förskoleundervisning (varierar i längd), lägre grundnivå (6 år), högre grundnivå (3 år, totalt 9 år från början av grundnivån), andra stadiet (3 år, totalt 12 år från början av grundnivån), specialyrkesutbildningsnivå (1–2 år, totalt 13–14 år från början av grundnivån) på lägsta högre nivå (2–3 år, totalt 14–15 år från början av grundnivån) lägre högskolenivå (3–4 år, totalt 15–16 år från början av grundnivån) högre högskolenivå (5–6 år, totalt 17–18 år från början av grundnivån) och forskarutbildningsnivå (2–4 år, totalt 19–22 år från början av grundnivån).

Måttet för utbildningsnivå kan inte direkt beräknas på basis av de utbildningslängder som presenteras i det här begreppet.

Utbildningssektor

Grundläggande utbildning, gymnasieutbildning, yrkesutbildning, yrkeshögskoleutbildning, universitetsutbildning.

Utbildningssystem

Utbildningssystemet i Finland har följande sammansättning:

Förskoleundervisning ges i Finland till 6-åringar, i allmänhet i daghem. En del av 6-åringarna får förskoleundervisning i grundskolan. Det har varit obligatoriskt att delta i förskoleundervisningen från år 2015.

Den grundläggande utbildningen är allmänbildande utbildning som anordnas för hela åldersklassen. Alla barn som är stadigvarande bosatta i Finland är läropliktiga. Läroplikten inleds det år barnet fyller sju år. Läroplikten upphör, då lärokursen i grundläggande utbildning (den 9-åriga grundskolan) är avlagd eller då det gått 10 år sedan läroplikten började. I undantagsfall kan läroplikten på grund av handikapp eller sjukdom börja redan vid 6 års ålder och vara i 11 år. En person som fått avgångsbetyg för grundläggande utbildning kan föregående år eller samma år söka sig till tilläggsundervisning (10 klass).

Utbildning efter grundskolestadiet, dvs. gymnasieutbildning och yrkesutbildning är utbildning på andra stadiet. Gymnasieutbildningen är utbildning som leder till studentexamen. Utbildningen är 3-årig till omfattningen och ger en allmän behörighet för fortsatta studier. Yrkesutbildningen kan endera ha formen av läroanstaltsutbildning eller ske i form av läroavtal. I läroavtalsutbildning äger största delen av studierna rum i samband med praktiska arbetsuppgifter på en arbetsplats. Dessa studier kompletteras med teoretiska studier vid en läroanstalt. Examina är 3-åriga yrkesinriktade grundexamina som också ger en allmän behörighet för fortsatta studier vid yrkeshögskola och universitet.

Yrkes- och specialyrkesexamina är yrkesinriktad fortbildning. Dessa och också grundläggande yrkesexamina kan avläggas som fristående examen som är oberoende av hur yrkeskunskapen har förvärvats och där yrkeskunskapen kan påvisas t.ex. efter utbildning som förbereder för fristående examen eller med stöd av arbetserfarenhet.

Yrkeshögskoleexamina har en omfattning på 3,5-4,5 år och högre yrkeshögskoleexamina som förutsätter arbetserfarenhet är 1-1,5-åriga.

Universitetens lägre högskoleexamina har en omfattning på 3 år och de högre högskoleexamina är 2 år längre. Den som har avlagt en högre högskoleexamen kan fortsätta studierna i forskarutbildning som leder till licentiat- och doktorsexamen.

Utländsk studerande

I statistiken över studerande och examina vid läroanstalterna, yrkeshögskoleutbildning och universitetsutbildning avses med utländska studerande studerande som den 20 september statistikåret är inskrivna i examensinriktad utbildning vid läroanstalterna och har ett annat medborgarskap än finskt. Till utlänningarna räknas dessutom alla de studerande för vilka uppgiften om medborgarskap saknas. Uppgifterna om utländska studerande i universitetsutbildning gäller fram till år 2001 situationen den 31 december och inkluderar dem som avlagt examen under hösten.

Yrkesexamen

Yrkesexamen som visar yrkesskicklighet som är inriktad enligt arbetslivets behov och som är mer djupgående än yrkesinriktad grundexamen eller inriktar sig på mer begränsade arbetsuppgifter.

Yrkeshögskoleexamen

Lägsta högskoleexamen vid yrkeshögskola.

Yrkeshögskoleutbildning

Med yrkeshögskoleutbildning avses utbildning som anordnas vid yrkeshögskolor. Vid yrkeshögskolor kan man avlägga bl.a. yrkeshögskoleexamen och högre yrkeshögskoleexamen.

Fram till år 2002 anordnades en del av yrkeshögskoleutbildningen vid temporära yrkeshögskolor, men från början av år 2003 blev också den sista yrkeshögskolan ordinarie.

Yrkesinriktad examen

Examen för att höja och upprätthålla yrkeskompetensen samt för att visa yrkesskicklighet.

Anmärkning:

Yrkesinriktade examina är yrkesinriktad grundexamen, yrkesexamen och specialyrkesexamen.

Yrkesinriktad grundexamen

Yrkesinriktad examen som visar omfattande grundläggande yrkesfärdigheter för olika uppgifter inom branschen samt mer specialiserat kunnande och sådan yrkesskicklighet som arbetslivet förutsätter inom minst ett delområde som anknyter till arbetslivet.

Yrkesutbildning

Utbildning efter den grundläggande utbildningens lärokurs med syfte är att generera yrkeskompetens.

Anmärkning:

Inom yrkesutbildning kan man avlägga yrkesinriktade grundexamina samt yrkes- och specialyrkesexamina.

Inom yrkesutbildning kan man avlägga hela examina eller delar av dem.

Årskurs

Elever i samma skede av skolgången.

Anmärkning:

Grundskolan indelas i årskurserna 1–9.

Till grundskolan räknas också påbyggnadsundervisningen, dvs. årskurs 10.