Förstasidan > Statistik > För- och grundskoleundervisning > Begrepp och definitioner

Begrepp och definitioner

Grundskolans avgångsbetyg

I grundskolstatistiken avses med grundskolans avgångsbetyg det betyg en elev får för att ha avlagt grundskolans hela lärokurs. Grundskolans avgångsbetyg kan erhållas i en grundskola, ett gymnasium eller en folkhögskola. Avgångsbetyg som avlagts någon annanstans än i grundskolan räknas inte med i antalet avgångsbetyg i grundskolstatistiken.

Intensifierat stöd

I statistiken över specialundervisning i grundskolan och i statistiken över för- och grundskoleundervisning avser intensifierat stöd det stöd som ges en elev i enlighet med en plan för lärande inom intensifierat stöd. Intensifierat stöd ges till elever som behöver regelbundet stöd eller samtidigt flera olika stödformer i sin inlärning eller skolgång (t.ex. stödundervisning, specialundervisning på deltid, tolknings- eller biträdestjänster). Det stöd som anordnas för eleven skrivs in i planen för elevens lärande som tas fram i samarbete med eleven och vårdnadshavaren utifrån en pedagogisk bedömning.

Lärokurs

Omfattning och innehåll av de studier som hör till utbildningen eller undervisningen.

Anmärkning:

Inom den grundläggande utbildningen och gymnasieutbildningen kan man också tala om lärokursen inom ett enskilt läroämne.

Personer som avslutat grundskolan

I grundskolstatistiken och statistiken över personer som sökt till utbildning avses med personer som avslutat grundskolan elever som avlagt grundskolans hela lärokurs med godkänt vitsord och fått avgångsbetyg från grundskolan. Grundskolans hela lärokurs kan avläggas i grundskola, gymnasium eller folkhögskola.

Specialundervisning

I statistiken över specialundervisning i grundskolan och i statistiken över för- och grundskoleundervisningen avses med specialundervisning undervisning som anordnades för elever som intagits eller överförts till specialundervisning under åren 1995-2010 och som fr.o.m. år 2011 anordnas för elever som får särskilt stöd på grund av handikapp, sjukdom, utvecklingsfördröjning, störning i känslolivet eller av någon annan jämförbar särskild orsak. Till specialundervisningen hör också specialundervisning på deltid, som en elev kan få vid sidan av den övriga undervisningen om eleven har svårigheter med inlärning eller skolgång.

I statistiken över specialundervisning i yrkesutbildning (fr.o.m. år 1999) avses med specialundervisning undervisning som anordnas för studerande som på grund av handikapp, sjukdom, utvecklingsfördröjning eller av annan orsak behöver särskilda undervisnings- eller elevvårdstjänster. För den studerande utarbetas enligt lagen om yrkesutbildning en individuell plan för anordnande av undervisning.

Särskilt stöd

I statistiken över specialundervisning i grundskolan och i statistiken över för- och grundskoleundervisning avser särskilt stöd det stöd som ges en elev i enlighet med ett skriftligt beslut om särskilt stöd. Särskilt stöd ges till de elever för vilka genomförandet av målen för växande, utveckling och lärande inte uppnås i tillräcklig utsträckning med andra stödåtgärder. Särskilt stöd anordnas inom antingen allmän eller förlängd läroplikt och den består av specialundervisning och annat stöd.

Innan ett beslut om särskilt stöd fattas hörs eleven och vårdnadshavaren och en pedagogisk utredning görs. I den ingår en bedömning av behovet av särskilt stöd. Beslutet granskas åtminstone efter årskurs 2 och före uppflyttningen till årskurs 7. En individuell plan för anordnande av undervisning tas fram åt en elev som får särskilt stöd.

Stödet för inlärning och skolgång kan indelas i allmänt, intensifierat och särskilt stöd.

Om det allmänna stödet inte är tillräckligt, ges intensifierat stöd. Om det intensifierade stödet inte är tillräckligt, ges särskilt stöd. Grundskolelever som under tidigare år (1995-2010) tagits in i eller överförts till specialundervisning jämställs med elever med särskilt stöd.

Utbildning

Här avses med utbildning utbildning som leder till examen.

Med utbildning som leder till examen (examensinriktad utbildning) avses utbildning som leder till grundskolans hela lärokurs (avgångsbetyg från grundskolan), gymnasieutbildningens hela lärokurs (studentexamen), International Baccalaureate-examen, Reifeprüfung-examen, European Baccalaureate-examen, Gymnasieexamen, grundläggande yrkesexamen, yrkesexamen, specialyrkesexamen, yrkeshögskoleexamen, högre yrkeshögskoleexamen eller universitetsexamen.

Utbildning som leder till examen klassificeras med hjälp av utbildningsklassificeringen.

Utbildning

Organiserad verksamhet med syfte att generera undervisningsbaserad kompetens.

Anmärkning:

Utbildning kan delas in i sådan som leder till examen och sådan som inte leder till examen.

Utbildningssystem

Utbildningssystemet i Finland har följande sammansättning:

Förskoleundervisning ges i Finland till 6-åringar, i allmänhet i daghem. En del av 6-åringarna får förskoleundervisning i grundskolan. Det har varit obligatoriskt att delta i förskoleundervisningen från år 2015.

Den grundläggande utbildningen är allmänbildande utbildning som anordnas för hela åldersklassen. Alla barn som är stadigvarande bosatta i Finland är läropliktiga. Läroplikten inleds det år barnet fyller sju år. Läroplikten upphör, då lärokursen i grundläggande utbildning (den 9-åriga grundskolan) är avlagd eller då det gått 10 år sedan läroplikten började. I undantagsfall kan läroplikten på grund av handikapp eller sjukdom börja redan vid 6 års ålder och vara i 11 år. En person som fått avgångsbetyg för grundläggande utbildning kan föregående år eller samma år söka sig till tilläggsundervisning (10 klass).

Utbildning efter grundskolestadiet, dvs. gymnasieutbildning och yrkesutbildning är utbildning på andra stadiet. Gymnasieutbildningen är utbildning som leder till studentexamen. Utbildningen är 3-årig till omfattningen och ger en allmän behörighet för fortsatta studier. Yrkesutbildningen kan endera ha formen av läroanstaltsutbildning eller ske i form av läroavtal. I läroavtalsutbildning äger största delen av studierna rum i samband med praktiska arbetsuppgifter på en arbetsplats. Dessa studier kompletteras med teoretiska studier vid en läroanstalt. Examina är 3-åriga yrkesinriktade grundexamina som också ger en allmän behörighet för fortsatta studier vid yrkeshögskola och universitet.

Yrkes- och specialyrkesexamina är yrkesinriktad fortbildning. Dessa och också grundläggande yrkesexamina kan avläggas som fristående examen som är oberoende av hur yrkeskunskapen har förvärvats och där yrkeskunskapen kan påvisas t.ex. efter utbildning som förbereder för fristående examen eller med stöd av arbetserfarenhet.

Yrkeshögskoleexamina har en omfattning på 3,5-4,5 år och högre yrkeshögskoleexamina som förutsätter arbetserfarenhet är 1-1,5-åriga.

Universitetens lägre högskoleexamina har en omfattning på 3 år och de högre högskoleexamina är 2 år längre. Den som har avlagt en högre högskoleexamen kan fortsätta studierna i forskarutbildning som leder till licentiat- och doktorsexamen.

Ämnesstuderande

I läroanstalternas statistik över vuxenutbildning avses med ämnesstuderande en person som studerar ett enskilt ämne som hör till grundskolans eller gymnasiets läroplan, inte grundskolans eller gymnasiets hela lärokurs.