Förstasidan > Statistik > Byggnader och fritidshus > 2013 > Fritidshus 2013

Fritidshus 2013

Bland landskapen fanns det flest fritidshus i Egentliga Finland i år 2013

Enligt Statistikcentralen fanns det totalt 498 700 fritidshus i slutet av år 2013. Storleksordningen för de kommuner som har flest fritidshus var oförändrad år 2013. Mätt med antalet fritidshus var S:t Michel den största stugkommunen.

Bland landskapen fanns det flest fritidshus i Egentliga Finland. Antalet fri+tidshus i landskapet Egentliga Finland var omkring 49 000, också i Södra Savolax och Birkaland fanns det fler än 45 000 fritidshus. Det minsta antalet fritidshus hade Mellersta Österbotten och Åland. I Mellersta Österbotten fanns det 3 900 fritidshus och på Åland 6 200.

Figur 1. Antal fritidshus efter landskap 2013

Kommunens stugtäthet kan också beskrivas genom att jämföra antalet fritidshus med antalet bostäder med permanent boende. Små orter med en relativt liten folkmängd och många fritidshus hör då till de stugrikaste kommunerna. Sammanlagt 59 kommuner hade år 2013 fler fritidshus än permanenta bostäder. Sådana kommuner var bl.a. Pargas, Mäntyharju, Kimitoön och Pälkäne. Då antalet permanenta invånare minskar kan fritidshusboendet accentueras i allt fler kommuner. Sedan år 2000 har antalet kommuner med fler fritidshus än permanenta bostäder ökat med över tio, då man granskar situationen med nuvarande 2014 års kommunindelning.

Figur 2. Kommuner med fler fritidshus än permanenta bostäder år 2013 (de största kommunerna med kvantitativt sett flest fritidshus)

Fritidshusbeståndet ökade mest på 1980-talet

I slutet av år 2013 fanns det 498 700 fritidshus. Från året innan ökade antalet fritidshus med 2 500, av vilka en del är nyproduktion och en del sådana som ändrats till ändamålet fritidsbostad. Fritidshusbeståndet ökar inte direkt i takt med nybyggandet, eftersom en del av fritidshusen ändras till permanenta bostäder eller tas annars ur bruk.

Antalet fritidshus ökade snabbast på 1980-talet. År 1990 fanns det 368 000 fritidshus, dvs. 46 procent fler än år 1980. Från år 1970 till år 1980 var ökningen 75 600 fritidshus, dvs. 43 procent.

Figur 3. Antal fritidshus 1970–2013

Byggandet av fritidshus har kontinuerligt saktat av jämfört med byggtakten i början av 1990-talet. När det i början av 1990-talet årligen färdigställdes omkring 8 000 nya fritidshus, har byggtakten de senaste åren varit omkring hälften. Fritidshusbeståndet ökade med omkring 20 procent under 1990-talet. Detta är klart mindre än under 1970- och 1980-talen, då beståndet ökade med över 40 procent under ett decennium.

Nyproduktionen omkring 3 000 bostadsbyggnader för fritidsbruk per år

Under 2000-talet har nyproduktionen av bostadsbyggnader för fritidsbruk i regel varit över 4 000 byggnader per år. T.ex. under år 2013 färdigställdes ungefär 3 300 och under år 2012 ungefär 3 800 nya fritidsbostadsbyggnader (enligt statistiken av byggnadsbeståndet).

Enligt fritidshusbeståndet byggdes flest nya fritidshus under år 2013 i Södra Savolax och Lappland. Sett till kommun byggdes flest nya fritidshus i Kuusamo, Vörå, Nyslott, och Puumala över 50 fritidshus i vardera kommunen per år.

Figur 4. Landskap med kvantitativt sett flest nya fritidsbostadsbyggnader som byggts år 2013

Byggandet av fritidshus livligast i Lappland, Södra Savolax och Egentliga Finland

Under 2000-talet har det färdigställts mest nya fritidsbostadsbyggnader i Lappland, Södra Savolax och Egentliga Finland, där det byggts ungefär 400 fritidsbostadsbyggnader i genomsnitt per år.

Sedan år 1990 har fritidshusbeståndet ökat mest i landskapet Södra Savolax, där det fanns 13 600 fler fritidshus än år 1990. Den minsta förändringen i beståndet har skett i Mellersta Österbotten och på Åland, där antalet fritidshus ökat med under 2 000 sedan år 1990.

Sommarbosättningen tätast i Gustavs och Kaskö

Fritidsbosättningen var tätast i Gustavs och Kaskö, där det fanns i genomsnitt 15–18 fritidshus per landkvadratkilometer. I sex kommuner fanns det fler än 10 fritidshus per kvadratkilometer. I hela landet fanns det i genomsnitt 1,6 fritidshus per kvadratkilometer. I Egentliga Finland, Nyland, Päijänne-Tavastland, Egentliga Tavastland och Åland fanns det över fyra fritidshus per kvadratkilometer. I Norra och Mellersta Österbotten samt i Kajanaland och Lappland fanns det fortfarande i genomsnitt mindre än ett fritidshus per kvadratkilometer. Grankulla, Savukoski, Utsjoki, och Enontekis, är kommuner där det fanns minst fritidshus i förhållande till arealen.

Figur 5. Fritidshus efter kommuner år 2013

Medelytan på fritidshus 48 kvadratmeter

Nya fritidsbostadsbyggnader är större än tidigare. Den genomsnittliga storleken på fritidsbostadsbyggnader som byggts under 2010–talet var 72 kvadratmeter och median var 65. Fritidsbostadsbyggnader som har byggts under 2000–2009 var 64 kvadratmeter och median var 56. Medelstorleken på alla fritidshus var 48 kvadratmeter år 2013. Medelstorleken beräknas på basis av de kända kvadratmetrarna på fritidsbostadsbyggnader eller byggnader som används för semesterboende (ytan på omkring 19 000 fritidshus är okänd). Stora fritidshus och fritidsbostadsbyggnader har i viss mån en ökande inverkan på medelstorleken, eftersom medianen för kvadratmetrarna för alla fritidshus är 40 kvadratmeter. Till ytan är hälften av fritidshusen alltså fortfarande 40 kvadratmeter eller mindre. Andelen stora fritidshus, minst 60 kvadratmeter, var något under en fjärdedel av alla fritidsbostadsbyggnader år 2013. År 1970 var deras andel 15 procent av fritidshusbeståndet.

Tabell 1. Fritidshus efter golvyta 2013

Golvyta, m2	Fritidshus, antal	%
Fritidshus, totalt	498 694	100,0
– 19	45 911	9,2
20 – 39	181 055	36,3
40 – 59	134 198	26,9
60 – 79	62 243	12,5
80 – 99	28 613	5,7
100 –	27 840	5,6
Okänd	18 834	3,8
Genomsnittlig golvyta	48	..
Median  golvyta	40	..

Nästan 800 000 finländare hörde till ett bostadshushåll som äger ett fritidshus

Av fritidshusen ägdes 405 000 av privatpersoner. Omkring 93 000 fritidshus ägdes av antingen dödsbon, företag, sammanslutningar eller utlänningar. De bostadshushåll som äger ett fritidshus omfattade nästan 800 000 personer. I många kommuner mer än fördubblar sommargästerna kommunens folkmängd.

Fritidshuset är vanligen beläget nära hemorten. Sextiofem procent av fritidshusägarna ägde ett fritidshus i det landskap där de bor. Över 90 procent av fritidshusägarna på Åland, i Kajanaland, i Lappland och Norra Karelen ägde ett fritidshus i det landskap där de bor. Däremot var de nyländska ägarnas fritidshus huvudsakligen belägna någon annanstans än i hemlandskapet. Endast 29 procent av de fritidshus som ägs av nyländare var belägna i Nyland. Tredjedel av alla fritidshusägare ägde ett fritidshus i sin hemkommun.

Fritidshusägaren 61 år i genomsnitt

År 2013 hade ägarna till de fritidshus som färdigställdes år 2013 en genomsnittlig ålder på 54 år, medan den genomsnittliga åldern på alla stugägare var 61 år. Färre än omkring 24 000 ägare var under 40 år, dvs. bara 6 procent av alla stugägare.

Bostadshushåll som bestod av två vuxna ägde över 40 procent av alla fritidshus och bostadshushåll med barn under 18 år ägde 14 procent av alla fritidshus. Sexton procent av fritidshusen ägdes av ensamboende och 19 procent av alla fritidshus ägdes av dödsbon, företag, samfund eller ägaren var okänd. Över hälften av fritidshusägaregruppen bor i egnahemshus eller parhus.

Källa: Byggnader och fritidshus, Statistikcentralen

Förfrågningar: Topias Pyykkönen 09 1734 2628 ( 9.6.2014 => 029 551 2628 ), Marja Hermiö 09 1734 3211, Arja Tiihonen 09 1734 3272, asuminen@stat.fi

Ansvarig statistikdirektör: Harala Riitta

---

Uppdaterad 23.5.2014