El- och värmeproduktionen 2006
Enligt Statistikcentralens statistik över el- och värmeproduktionen producerades 78,6 terawattimmar (TWh) el, dvs. 78,6 miljarder kilowattimmar i Finland år 2006. Volymen var 16 procent större än året innan. Produktionen av fjärrvärme var 33,6 TWh och ökade med 3 procent. För användning inom industrin producerades 12 procent mer värme än året innan, dvs. 63,3 TWh.
Produktionen av el och värme efter produktionsform 2006
El | Fjärrvärme | Industrivärme | Bränsleförbrukning1 | ||
TWh | TWh | TWh | PJ | ||
Separat elproduktion | |||||
Vattenkraft | 11,3 | - | - | - | |
Vindkraft | 0,2 | - | - | - | |
Kärnkraft | 22,0 | - | - | - | |
Kondenskraft2 | 17,6 | - | - | 170,7 | |
Totalt | 51,0 | - | - | 170,7 | |
Samproduktion av el och värme | 27,6 | 25,9 | 50,3 | 461,9 | |
Separat värmeproduktion | - | 7,7 | 13,0 | 84,5 | |
Totalt | 78,6 | 33,6 | 63,3 | 717,0 |
1) Vid beräkningen av
totalkonsumtionen av primärenergi görs vatten- och vindkraft
kommensurabla med bränslen enligt direkt erhållen elektricitet (3,6
PJ/TWh).
Totalkonsumtionen av kärnenergi beräknas med en standard
verkningsgrad på 33 procent av den producerade kärnkraften (10,91
PJ/TWh).
2) Med kondenskraft avses separat elproduktion med bränslen. Både el som producerats vid kondenskraftverk och kondensel som producerats vid el- och värmeproduktionsanläggningar tas med.
Elproduktion
Elproduktionen ökade år 2006 och nådde nästan upp till nivån år 2004. Föregående år importerades exceptionellt mycket el och relativt lite producerades i Finland. År 2006 var vattensituationen i hela Norden sämre än normalt, varför det var nödvändigt att öka produktionen av el i Finland. Finland fungerade år 2006 som nettoexportör av el på den nordiska marknaden.
35 procent av elvolymen producerades inom samproduktionen av el och värme år 2006. Produktionen ökade med 5 procent från året innan och uppnådde nästan 2004 års nivå. Elvolymen som producerats med kärnkraft sjönk med 2 procent, men produktionsformen var ändå näst störst även om andelen av elproduktionen sjönk från 33 procent till 28 procent. Eftersom kondenskraften tredubblades steg kondenskraftens andel till 22 procent. På grund av det dåliga vattenåret minskade produktionen av vattenkraft med 17 procent, vilket innebar att vattenkraftens andel av elproduktionen sjönk till 14 procent. Produktionen av vindkraft minskade också jämfört med åren innan. Minskningen var 9 procent. Vindkraftens andel av elproduktionen sjönk åter till 2 promille.
Elproduktionen efter produktionsform 2000-2006
Elproduktionen efter produktionsform 2006
Elproduktionen efter produktionsform 2004-2006
Elproduktionen med bränslen blev nästan en och en halv gånger större jämfört med året innan. Detta berodde på den minskade elproduktionen med kärn-, vatten- och vindkraft samt på den inhemska produktionen som ökat i sin helhet. Mest ökade el producerad med kol, rentav med 137 procent. Mängden el som producerats med torv steg med 48 procent och mängden el som producerats med andra energikällor med 30 procent. Övriga energikällor består av bl.a. väte och reaktionsvärme. Mängden el som producerats med skogsindustrins avlutar ökade med 17 procent och mängden som producerats med träbränslen med 10 procent. Andelen el som producerats med förnybara energikällor minskade dock med 5 procent på grund av minskad produktion av vattenkraft.
Elproduktionen efter energikällor 2000-2006
Elproduktionen efter energislag 2000-2006
Värmeproduktion
Behovet av värmeenergi låg ungefär på samma nivå som året innan. Åren 2005 och 2006 var varmare än i genomsnitt. Produktionen av fjärrvärme ökade dock med omkring 3 procent år 2006 och produktionen av industrivärme rentav med 12 procent, eftersom den varit exceptionellt låg året innan bland annat på grund av arbetskonflikten inom skogsindustrin.
Värmeproduktionen 2000-2006
År 2006 producerades 77 procent av fjärrvärmen inom samproduktionen av el och värme. När det gäller industrivärme var andelen av samproduktion 79 procent.
Fjärrvärme producerades mest med naturgas och kol. 15 procent av fjärrvärmeproduktionen skedde med förnybara energikällor och 18 procent med torv.
Produktionen av fjärrvärme efter bränsle 2004-2006
Industrivärme producerades mest med skogsindustrins avlutar. Andelen industrivärme som producerats med avlutar steg till 42 procent till följd av en ökning på 21 procent. Allt som allt producerades 60 procent av industrivärmen med förnybara bränslen. Av de fossila bränslena producerades mest industrivärme med naturgas, dvs. 12 procent.
Produktionen av industrivärme efter bränsle 2004-2006
Användningen av bränslen inom energiproduktionen
Användningen av bränslen inom el- och värmeproduktionen ökade med 26 procent. Ökningen berodde på större behov av produktion av inhemsk el än året innan. År 2005 var vattensituationen i Norden bättre än år 2006 och därför var nettoimporten av el till Finland ovanligt stor. Dessutom gjorde arbetskonflikten inom skogsindustrin år 2005 att skogsindustrins egna energibehov samt skogsindustrins energiproduktion minskade. År 2005 var den inhemska elproduktionen mindre än året innan, vilket innebar att användningen av bränslen samtidigt var mindre. År 2006 var man ungefär på samma nivå som år 2004.
Användningen av kol inom den totala el- och värmeproduktionen nästan fördubblades. Kolen gick förbi skogsindustrins avlutar, naturgas och övriga träbränslen och blev det största bränslet. Användningen av torv ökade med 35 procent och skogsindustrins avlutar med omkring 18 procent. Användningen av övriga fossila bränslen minskade med 13 procent och övriga förnybara bränslen med 10 procent. Av dessa bränslen var återvinningsbränslen det största bränslet. Användningen av återvinningsbränslen minskade, när avfallsförbränningsdirektivet trädde i kraft vid gamla anläggningar i början av år 2006. Enligt avfallsförbränningsdirektivet skall den anläggning som förbränner avfall helt och hållet omfattas av direktivets gränsvärden för skadliga utsläppskomponenter och förpliktelser inom ramen för mätningssystem. Bl.a. skall kraftverket ha tillräckliga mätningsapparater för fortsatt uppföljning av utsläpp vilket nödvändigtvis inte är fallet i gamla kraftverk. En del av anläggningarna har totalt slutat använda återvinningsbränslen.
Volymen av fossila bränslen inom el- och värmeproduktionen steg till 48 procent, medan förnybara bränslen sjönk till 36 procent. Andelen torv var nästan oförändrad, dvs. 13 procent.
Bränsleförbrukning inom el- och värmeproduktionen 2004-2006
Inom den separata elproduktionen tredubblades användningen av bränslen år 2006.
Användningen av fossila bränslen inom den separata elproduktionen steg till 73 procent, medan användningen av förnybara bränslen rasade till 9 procent. Torvens andel minskade, till 16 procent.
Bränsleförbrukning inom den separata elproduktionen 2004-2006
Inom samproduktionen av el- och värme ökade användningen av bränsle med åtta procent från året innan.
På grund av skogsindustrins egen energiproduktion är avlut fortfarande det största bränslet inom samproduktionen, andelen avlut av de använda bränslena är 33 procent. De förnybara bränslenas andel, med avlut och trä i spetsen, är nästan hälften inom samproduktionen av el och värme, år 2006 var andelen 48 procent. Användningen av fossila bränslen uppgick till 38 procent.
Uppgifter om fördelningen av de bränslen som används vid samproduktion av el och värme på produktion av el och värme publiceras i årsboken Energistatistik.
Bränsleförbrukning inom samproduktion av el- och värme 2004-2006
Den totala volymen av bränslen inom den separata värmeproduktionen var nästan oförändrad. Inom den separata värmeproduktionen uppför sig bränslena avvikande från övriga produktionsformer, dvs. det finns ingen svacka som år 2005.
52 procent av bränslena inom den separata värmeproduktionen är fossila och 20 procent förnybara. Torvens andel var 6 procent.
Den separata värmeproduktionen omfattar bara de värmeproducenter som ingår i Statistikcentralens enkät. Uppgifter om bl.a. små värmeverk i kommunerna och industrins små värmepannor saknas.
Bränsleförbrukning inom den separata värmeproduktionen 2004-2006
Senast uppdaterad 18.10.2007
Finlands officiella statistik (FOS):
El- och värmeproduktion [e-publikation].
ISSN=1798-5080. 2006,
El- och värmeproduktionen 2006
. Helsingfors: Statistikcentralen [hänvisat: 24.11.2024].
Åtkomstsätt: http://www.stat.fi/til/salatuo/2006/salatuo_2006_2007-10-18_kat_001_sv.html