Detta är arkivinnehåll som inte längre uppdateras.

Gå till den uppdaterade statistiksidan.

Det finns en nyare publikation över denna statistik.

Den nyaste publikationen: Sektorräkenskaper kvartalsvis 2021, 4:e kvartalet

1. Sektorvis översikt över uppgifterna för fjärde kvartalet 2013

1.1. Hushållens justerade realinkomst minskade något

Hushållens disponibla inkomst ökade med omkring 0,4 miljarder euro, dvs. med 1,4 procent, under fjärde kvartalet 2013 jämfört med motsvarande kvartal året innan. På inkomstsidan utgörs de viktigaste komponenterna i den disponibla inkomsten av löne-, företagar- och kapitalinkomster samt erhållna sociala förmåner. De största utgiftsposterna utgörs av betalda skatter och socialskyddsavgifter.

Figur 1. Komponenter i hushållssektorns justerade disponibla inkomst

Figur 1. Komponenter i hushållssektorns justerade disponibla inkomst

Jämfört med siffrorna från året innan ökade den disponibla inkomsten närmast på grund av att lönerna ökade med drygt 0,2 miljarder euro och de erhållna sociala förmånerna med drygt 0,5 miljarder euro. Också företagarinkomsterna ökade något jämfört med motsvarande kvartal året innan. Av kapitalinkomsterna minskade däremot dividendinkomsterna något. När det gäller utgiftssidan ökade betalda inkomstskatter med 0,3 miljarder euro, vad beträffar andra utgiftsposter skedde inga betydande förändringar. Både ränteinkomsterna och -utgifterna minskade ytterligare jämfört med motsvarande kvartal året innan.

När man adderar erhållna sociala transfereringar in natura med hushållens disponibla inkomst får man hushållens justerade disponibla inkomst, det mått på utveckling av ekonomisk välfärd som OECD rekommenderar. Med sociala transfereringar in natura avses bl.a. utbildningstjänster, hälsovårdstjänster och sociala tjänster som offentliga sektorn samt hushållens icke-vinstsyftande organisationer producerar. Det har knappt skett några förändringar i den justerade disponibla inkomsten reellt sett under de senaste två åren. Under fjärde kvartalet 2013 sjönk inkomsten med 0,2 procent från motsvarande kvartal året innan. Volymindikatorn som beskriver utvecklingen av den justerade disponibla inkomsten som rensats för prisförändringar finns i tabellbilaga 3 i denna publikation.

Figur 2. Utvecklingen i volymen av hushållssektorns justerade disponibla inkomst

Figur 2. Utvecklingen i volymen av hushållssektorns justerade disponibla inkomst

Hushållens säsongrensade sparkvot var 1,9 procent under fjärde kvartalet 2013. Föregående kvartal var den 1,4 procent. Sparandet fås genom att konsumtionsutgifterna dras av från den disponibla inkomsten. Sparandet är negativt, om hushållens konsumtionsutgifter är högre än den disponibla inkomsten. Sparkvoten har ökat långsamt under hela år 2013. Under fjärde kvartalet 2013 var hushållens säsongrensade investeringskvot 11,6 procent av den disponibla inkomsten, dvs. något lägre än under föregående kvartal, då den var 12,0 procent. Största delen av hushållens investeringar består av bostadsinvesteringar.

Figur 3. Hushållens sparkvot

Figur 3. Hushållens sparkvot

Figur 4. Hushållens investeringskvot

Figur 4. Hushållens investeringskvot

De löner som hushållens icke-vinstsyftande organisationer betalade ökade med 2,1 procent jämfört med motsvarande kvartal året innan.

I denna statistik omfattar hushållssektorn bara den egentliga hushållssektorn S14. Sektorn S15, hushållens icke-vinstsyftande organisationer, beräknas och publiceras separat. I Eurostats publikation omfattar hushållssektorn även uppgifterna för sektor S15. En annan skillnad jämfört med Eurostats publikation är hur kapitalförslitning beaktas. Eurostat publicerar investerings- och sparkvoterna som bruttosiffror, dvs. inklusive kapitalförslitning. I den här statistiken används nettouppgifter, dvs. när kapitalförslitning beaktas, minskar spar- och investeringskvoterna.

1.2. Företagssektorns investeringskvot minskade ytterligare

Under fjärde kvartalet 2013 minskade företagens säsongrensade vinstkvot med en halv procentenhet från föregående kvartal till 22,6 procent. Med vinstkvot avses driftsöverskottets andel av förädlingsvärdet. Bakom minskningen låg en minskning av förädlingsvärdet, medan löneutgifterna var nästan oförändrade.

Figur 5. Icke-finansiella företagens vinstkvot

Figur 5. Icke-finansiella företagens vinstkvot

Företagens investeringskvot, dvs. andelen investeringar i fast kapital av företagssektorns förädlingsvärde, sjönk under hela år 2013. Investeringarna minskade särskilt under fjärde kvartalet. Under fjärde kvartalet 2013 var investeringskvoten 19,5 procent, medan motsvarande siffra föregående kvartal var 20,9 procent.

Figur 6. Icke-finansiella företagens investeringskvot

Figur 6. Icke-finansiella företagens investeringskvot

Den allmänna räntenivån har fortsatt att vara låg, vilket fortfarande syns starkt i siffrorna för finans- och försäkringssektorn. Sektorns bruttoförädlingsvärde sjönk med sju procent under fjärde kvartalet jämfört med fjärde kvartalet året innan. Till minskningen av förädlingsvärdet bidrog ökningen av insatsförbrukningen och den något minskade produktionen. Utbetalningarna av löner och kollektiva avgifter var omkring fem procent lägre än året innan. Driftsöverskottet, som beskriver vinster, visade en nedgång på 14 procent. I förädlingsvärdet och driftsöverskottet syns inte kapitalvinster och -förluster från tillgångar, utan dessa begrepp beskriver inkomster som uppstår vid tillhandahållande av finansiella tjänster och försäkringstjänster till allmänheten. Under fjärde kvartalet var sektorns kapitalinkomster fyra procent lägre och kapitalutgifter sju procent lägre än året innan.

1.3. Den offentliga sektorns finansiella ställning förbättrades från året innan

Den offentliga sektorns icke-konsoliderade totalinkomster ökade med 1,6 miljarder euro från motsvarande kvartal året innan. De totala utgifterna ökade med 0,9 miljarder euro. Den offentliga sektorn består av staten, lokalförvaltningen och socialskyddsfonder. Med icke-konsoliderade totalinkomster och -utgifter avses flöden, där transaktioner mellan undersektorerna inte har eliminerats.

Figur 7. Komponenter i offentliga sektorns nettoutlåning

Figur 7. Komponenter i offentliga sektorns nettoutlåning

Den offentliga sektorns finansiella ställning (nettoutlåning), som utgör skillnaden mellan totalinkomster och -utgifter, ökade med 0,6 miljarder euro från året innan. Framför allt bidrog ökade skatteinkomster till att den finansiella ställningen förbättrades. Av utgifterna ökade i synnerhet de utbetalda sociala förmånerna och transfereringarna till andra sektorer än den offentliga sektorn.

Av undersektorerna förbättrades statens och lokalförvaltningens finansiella ställning, medan socialskyddsfondernas försämrades. Mer detaljerad statistik publiceras om den offentliga sektorns kvartalsvisa sektorräkenskaper . I denna statistik har undersektorerna specificerats.

1.4. Utrikeshandeln i balans under fjärde kvartalet

De mest väsentliga posterna i utlandssektorn är import och export av varor och tjänster. Exporten uppgick till 20,1 miljarder euro i löpande priser under fjärde kvartalet 2013. Exporten av varor steg med 1,8 procent och exporten av tjänster sjönk med 4,6 procent jämfört med motsvarande kvartal året innan. Exporten minskade när det gäller metaller och ökade när det gäller raffinerade oljeprodukter.

Figur 8. Komponenter i utrikessaldo för varor och tjänster (ur utlandssektorns synvinkel)

Figur 8. Komponenter i utrikessaldo för varor och tjänster (ur utlandssektorns synvinkel)
Obs: Siffror kan skilja sig från Finlands Banks betalningsbalans-siffror på grund av skillnader i sammanställningen scheman. Detta gäller särskilt de senaste kvartalen.

Importen uppgick till 20,1 miljarder euro i löpande priser under fjärde kvartalet 2013. Importen av varor minskade med 1,2 medan importen av tjänster ökade med 1,1 procent från året innan. Importen av råpetroleum och naturgas minskade mest och importen av transportmedel ökade mest.

Under fjärde kvartalet 2013 skedde knappt några förändringar i varu- och tjänstebalansen och bytesbalansen jämfört med året innan. Varu- och tjänstebalansen var i jämvikt, medan den för ett år sedan visade ett underskott på 0,1 miljarder euro. Bytesbalansen visade under fjärde kvartalet 2013 ett underskott på 0,1 miljarder euro på grund av transfereringar till utlandet. Året innan var underskottet i bytesbalansen 0,1 miljarder euro.

Figur 9. Komponenter i bytesbalansen i utrikeshandeln (ur utlandssektorns synvinkel)

Figur 9. Komponenter i bytesbalansen i utrikeshandeln (ur utlandssektorns synvinkel)
Obs: Siffror kan skilja sig från Finlands Banks betalningsbalans-siffror på grund av skillnader i sammanställningen scheman. Detta gäller särskilt de senaste kvartalen.

1.5. Uppgifter och metoder som använts

Kvartalsuppgifterna revideras när källmaterialet uppdateras. Revideringarna är kraftigast för de senaste 2–3 åren, eftersom uppgifterna i årsräkenskaperna då ännu är preliminära. Sett till kvartal förekommer större revideringar i publikationen för andra kvartalet i månadsskiftet september–oktober samt i publikationen för fjärde kvartalet i månadsskiftet mars–april. Dessa revideringar beror på uppdateringen av årsräkenskaperna. Uppgifterna i denna statistikpublikation baserar sig på de datakällor som var tillgängliga före 19.3.2014. Uppgifterna för åren 1999–2013 motsvarar de årsvisa sektorräkenskaperna i nationalräkenskaperna, även om uppdateringen av källmaterial för 2013 års del orsakar en del skillnader jämfört med föregående publicering av årsräkenskaperna.

I de kvartalsvisa sektorräkenskaperna redovisas sparkvoten, vinstkvoten och investeringskvoten med nettobelopp, dvs. kapitalförslitningen har dragits av från siffrorna. Nyckeltalen har i denna statistik beräknats enligt följande:

Hushållens sparkvot = B8N / (B6N+D8R)

Hushållens investeringskvot = P51K / (B6N+D8R)

Företagens vinstkvot = B2N / B1NPH

Företagens investeringskvot = P51K / B1NPH

Volymindikatorn som beskriver hushållens utveckling av den justerade disponibla inkomsten som rensats för prisförändringar och dess förändringsprocenter finns i tabellbilaga 3 i denna publikation. Den här volymindikatorn har beräknats genom att använda prisuppgifterna i statistiken Kvartalsräkenskaper med hjälp av vilka den justerade disponibla inkomstens komponenter har deflaterats. Hushållens disponibla inkomst har deflaterats med hushållens implicita prisindex för konsumtionsutgifter. Det finns också prisuppgifter för hushållens icke-vinstsyftande organisationers konsumtion. I och med en metodmässig brist måste den offentliga sektorns individuella konsumtionsutgifter deflateras med prisindexet för offentliga sektorns totala utgifter när exaktare uppgifter saknas. Volymtidsserien har skapats med annual overlap-metoden.


Källa: Sektorräkenskaper, Statistikcentralen

Förfrågningar: Jesse Vuorinen 09 1734 3363, Katri Soinne 09 1734 2778, kansantalous.suhdanteet@stat.fi

Ansvarig statistikdirektör: Leena Storgårds


Uppdaterad 31.3.2014

Instruktion för hänvisning:

Finlands officiella statistik (FOS): Sektorräkenskaper kvartalsvis [e-publikation].
ISSN=2243-4984. 4:e kvartalet 2013, 1. Sektorvis översikt över uppgifterna för fjärde kvartalet 2013 . Helsinki: Statistikcentralen [hänvisat: 15.8.2022].
Åtkomstsätt: http://www.stat.fi/til/sekn/2013/04/sekn_2013_04_2014-03-31_kat_001_sv.html