Bostadshushållens inkomster har ökat mest i Helsingfors

Enligt Statistikcentralens regionala uppgifter i inkomstfördelningsstatistiken har bostadshushållens inkomstutveckling i Helsingfors under de senaste åren varit mer gynnsam än genomsnittet. År 2018 var medianinkomsterna för bostadshushållen i Helsingfors mer än 5 procent högre än år 2014, då en period på anspråkslös inkomstutveckling tog slut. Under samma period ökade inkomsterna hos bostadshushållen i Salo med 4 procent. I Åbo, Rovaniemi och Kuopio översteg den reella ökningen av bostadshushållens inkomster 3,5 procent. I hela landet var bostadshushållens medianinkomster reellt 3,6 procent högre år 2018 än år 2014.

Förändringar i bostadshushållens reella inkomster (%) åren 2014–2018, de tjugo största kommunerna efter invånarantal

Inkomstbegreppet ekvivalerad disponibel penninginkomst (inkl. försäljningsvinster) per bostadshushåll, median. Ekvivalerad inkomst = bostadshushållets inkomst dividerad med dess konsumtionsenhet. Källa: Inkomstfördelningsstatistikens totalmaterial

Av de stora städerna (de 20 största kommunerna sett till invånarantal år 2018) var inkomstutvecklingen svagast i Vasa, där bostadshushållens reella inkomster mätt med median var något under en procent större år 2018 än fyra år tidigare, dvs. år 2014. I Villmanstrand, Vanda och Tavastehus stannade bostadshushållens inkomstutveckling under åren 2014-2018 på under två procent.

När man beaktar alla kommuner har inkomstutvecklingen under de senaste åren varit mest gynnsam i bostadshushållen i den lilla kommunen Kumlinge på Åland. Där var medianinkomsterna år 2018 drygt 12 procent större än år 2014. Också i Lumijoki nära Uleåborg och i Bötom i Södra Österbotten nådde man en tillväxt på över 10 procent.

Mest anspråkslös har inkomstutvecklingen varit i Brändö och Eckerö på Åland samt i Merijärvi i Norra Österbotten och i Kannus i Mellersta Österbotten där bostadshushållens reella inkomster minskade något åren 2014–2018.

Bostadshushållens inkomstutveckling på fortsatt hyfsad nivå år 2018

I början av 2010-talet var bostadshushållens inkomstutveckling länge anspråkslös, under vissa år t.o.m. minskade bostadshushållens realinkomster. I mitten av decenniet vände inkomstutvecklingen för första gången på länge och blev klart positiv, redan under fyra års tid har inkomsterna visat en måttlig ökning.

Enligt medianen som beskriver genomsnittshushållens inkomster bäst har bostadshushållens inkomstutveckling varit god de senaste åren, då man jämför med åren i början av decenniet. Däremot är det ännu lång väg till tillväxten i slutet av 1990-talet och början av 2000-talet.

Bostadshushållens realinkomster ökade år 2018 med 1,6 procent, mätt med medeltalet, jämfört med året innan. Enligt medianinkomsten, som bäst beskriver genomsnittshushållens inkomster, var den reella utvecklingen av bostadshushållens inkomster 1,1 procent under samma period, vilket är ett par tiondels procent mer än året innan.

Årsförändringar i bostadshushållens realinkomster 1995–2018

Förändringarna åren 1995–2000, 2000–2005 och 2005–2010 beskriver den genomsnittliga årsförändringen för perioden. Inkomstbegrepp: ekvivalerad disponibel penninginkomst (inkl. försäljningsvinster) per bostadshushåll. Ekvivalerad inkomst = bostadshushållets inkomst dividerad med dess konsumtionsenhet. Källa: Inkomstfördelningsstatistikens totalmaterial

Källa: Inkomstfördelningsstatistik, Statistikcentralen

Förfrågningar: Pekka Ruotsalainen 029 551 2610

Ansvarig statistikdirektör: Jari Tarkoma

Tabeller

Tabeller i databaser

Plocka ut de uppgifter som du behöver till tabeller, visa uppgifterna som diagram eller ladda ned data.

Uppdaterad 11.03.2020

Instruktion för hänvisning:

Finlands officiella statistik (FOS): Inkomstfördelningsstatistik [e-publikation].
ISSN=1799-1323. Inkomstskillnader mellan befolkningsgrupper 2018. Helsingfors: Statistikcentralen [hänvisat: 21.11.2024].
Åtkomstsätt: http://www.stat.fi/til/tjt/2018/02/tjt_2018_02_2020-03-11_tie_002_sv.html