Publicerad: 11.3.2009
Högre sysselsättning bland kvinnor än bland män i Kehys-Kainuu, Östra Lappland och Pielisen Karjala år 2007
Enligt preliminära uppgifter i Statistikcentralens sysselsättningsstatistik var andelen sysselsatta av 18-64-åringarna 70,6 procent år 2007. Det relativa sysselsättningstalet för kvinnor var 70 och det relativa sysselsättningstalet för män var 71,2 procent. Det relativa sysselsättningstalet var högst i Ålands ekonomiska regioner (Ålands landsbygd 80,9 och Mariehamns stad 78,1). I fasta Finland var det relativa sysselsättningstalet högst i Borgå ekonomiska region dvs. 77,2 procent. Sysselsättningen bland kvinnorna var ofta högre än bland männen i ekonomiska regioner med lågt relativt sysselsättningstal. En jämförelse med siffrorna för år 2002 visade att det relativa sysselsättningstalet hade stigit mest i den ekonomiska regionen med det lägsta relativa sysselsättningstalet, dvs. Kehys-Kainuu (6,6 procentenheter).
I sysselsättningsstatistiken är det relativa sysselsättningstalet den procentuella andelen sysselsatta av befolkningen i åldern 18-64 år. Som sysselsatta definieras personer som var i förvärvsarbete årets sista vecka. Begreppsmässigt definieras dock personer i åldern 15-74 år som personer i arbetsför ålder, även om sysselsättningsstatistiken efter pensionsreformen år 2005 inte innehåller några uppgifter om sysselsättning bland personer i åldern 15-17 år.
Enligt preliminära uppgifter i 2007 års sysselsättningsstatistik var de ekonomiska regionerna med det högsta relativa sysselsättningstalet i Finland (exkl. Ålands ekonomiska regioner) Borgå, Jakobstadsregionen och Sydösterbotten (tabell 1). De ekonomiska regionerna med det lägsta relativa sysselsättningstalet var Kehys-Kainuu, Östra Lappland och Pielisen Karjala. I hela landet är det relativa sysselsättningstalet för kvinnor 1,2 procentenheter lägre än motsvarande för män. Sett efter ekonomisk region överskrider det relativa sysselsättningstalet för kvinnor det relativa sysselsättningstalet för män oftare i ekonomiska regioner med lågt relativt sysselsättningstal.
Tabell 1. Andelen sysselsatta (%) av 18-64-åringar efter ekonomisk region (exkl. Åland)
Ekonomiska regioner med det högsta relativa sysselsättningstalet | |||
Ekonomisk region | Totalt | Män | Kvinnor |
Borgå | 77,2 | 77,9 | 76,6 |
Jakobstadsregionen | 76,5 | 79,1 | 73,6 |
Sydösterbotten | 75,6 | 78,5 | 72,3 |
Helsingfors | 75,5 | 75,2 | 75,8 |
Vasa | 74,8 | 75,8 | 73,8 |
Raseborg | 74,6 | 75,0 | 74,2 |
Kyrönmaa | 74,6 | 77,1 | 71,9 |
Åboland-Turunmaa | 74,6 | 75,1 | 74,1 |
Loimaa | 74,2 | 75,8 | 72,5 |
Salo | 73,7 | 75,3 | 72,1 |
Ekonomiska regioner med det lägsta relativa sysselsättningstalet | |||
Kehys-Kainuu | 56,3 | 55,7 | 57,1 |
Östra Lappland | 57,0 | 54,9 | 59,5 |
Pielisen Karjala | 57,1 | 56,2 | 58,2 |
Tornedalen | 58,0 | 56,4 | 59,7 |
Mellersta Karelen | 61,1 | 61,3 | 60,9 |
Oulunkaari | 61,2 | 62,0 | 60,3 |
Kemi-Torneå | 61,6 | 64,5 | 58,4 |
Inre Savolax | 62,1 | 61,2 | 63,1 |
Nordöstra Savolax | 62,7 | 61,7 | 63,8 |
Saarijärvi-Viitasaari | 62,9 | 63,5 | 62,2 |
HELA LANDET | 70,6 | 71,2 | 70,0 |
När det preliminära relativa sysselsättningstalet jämförs med de slutliga uppgifterna för år 2002 kan man notera att de största positiva förändringarna har skett i ekonomiska regioner med lågt relativt sysselsättningstal, dvs. Kehys-Kainuu, Tunturi-Lappi och Koillismaa (tabell 2). I Ålands ekonomiska regioner, där det relativa sysselsättningstalet har närmat sig 80 procent, hade det relativa sysselsättningstalet sjunkit något (1,1-2,5 procentenheter). I Helsingfors ekonomiska region var tillväxten bara 1,9 procentenheter, även om det relativa sysselsättningstalet var det fjärde högsta i fasta Finland. I ekonomiska regioner med lågt relativt sysselsättningstal, dvs. Tornedalen och Kemi-Torneå, var tillväxten mindre än två procentenheter.
Tabell 2. Förändring av andelen sysselsatta 2002-2007 efter ekonomisk region (exkl. Åland)
Förändrig av det relativa sysselsättningstalet i ekonomiska regioner (%-enhet) år 2002-2007 (exkl. Åland) | |||
Störst tillväxt (%-enheter) | Lägst tillväxt (%-enheter) | ||
Kehys-Kainuu | 6,6 | Tornedalen | 1,1 |
Tunturi-Lappi | 6,5 | Kemi-Torneå | 1,4 |
Koillismaa | 6,3 | Helsingfors | 1,9 |
Raumo | 6,2 | Salo | 2,2 |
Norra Lappland | 5,5 | Forssa | 2,2 |
Nivala-Haapajärvi | 5,5 | Jämsä | 2,2 |
Nordöstra Savolax | 5,3 | Borgå | 2,4 |
Norra Satakunta | 5,3 | Keuruu | 2,6 |
Kajana | 5,1 | Mellersta Karelen | 2,6 |
Kyrönmaa | 5,0 | Ylivieska | 2,6 |
Källa: Sysselsättningsstatistik 2007, preliminära uppgifter. Statistikcentralen
Förfrågningar: Jaana Huhta, (09) 1734 2632,tyossakaynti.tilasto@stat.fi
Ansvarig statistikdirektör: Jari Tarkoma
- Tabeller
-
Tabeller i databaser
Plocka ut de uppgifter som du behöver till tabeller, visa uppgifterna som diagram eller ladda ned data.
Tabellbilagor
Senast uppdaterad 11.3.2009
Finlands officiella statistik (FOS):
Sysselsättning [e-publikation].
ISSN=1798-5536. 2007. Helsingfors: Statistikcentralen [hänvisat: 20.12.2024].
Åtkomstsätt: http://www.stat.fi/til/tyokay/2007/tyokay_2007_2009-03-11_tie_001_sv.html