Publicerad: 4.2.2010
Den ekonomiska försörjningskvoten bäst i Mariehamns stads och Helsingfors ekonomiska regioner
Den ekonomiska försörjningskvoten, dvs. antalet arbetslösa och personer utanför arbetskraften i förhållande till antalet sysselsatta var 124,3 år 2008. Enligt preliminära uppgifter i Statistikcentralens sysselsättningsstatistik var försörjningskvoten på samma nivå som år 2007. Den bästa försörjningskvoten hade Mariehamns stads (93,7) samt Helsingfors (97,0) och Ålands landsbygds (97,6) ekonomiska regioner. Flest icke-sysselsatta i förhållande till sysselsatta fanns i Tornedalens (216,1), Östra Lapplands (202,4) och Pielisen Karjalas (199,2) ekonomiska regioner.
Under en fem år lång referensperiod har hela landets försörjningskvot förbättrats något. År 2003 var försörjningskvoten 134,5. Försörjningskvoten för år 2003 har gjorts jämförbar genom att 15–17-åriga sysselsatta flyttats till gruppen icke-sysselsatta eftersom sysselsättningsstatistiken inte har fått sysselsättningsuppgifter fr.o.m. år 2005 när det gäller denna åldersgrupp. Försörjningskvoten förbättrades mest i Tunturi-Lappi, Kehys-Kainuu och Koillismaa ekonomiska regioner. Den ekonomiska försörjningskvoten har förbättrats under en femårig referensperiod i alla ekonomiska regioner med undantag av Tornedalen, Forssa och Keuruu.
Antalet sysselsatta i förhållande till arbetslösa och personer utanför arbetskraften
Den ekonomiska försörjningskvoten anges som indextal som beräknas genom att man dividerar antalet arbetslösa och personer utanför arbetskraften med antalet sysselsatta och multiplicerar talet med hundra. Siffran 124 avser att det per hundra sysselsatta finns 124 arbetslösa eller personer utanför arbetskraften. Till personer utanför arbetskraften räknas 0–14-åringar, studerande, beväringar, pensionärer samt andra utanför arbetskraften, t.ex. vårdlediga.
Figur 1. Befolkningen i de ekonomiska regionerna med den bästa försörjningskvoten efter huvudsaklig verksamhet 2008, premilinär uppgift
När man jämför de ekonomiska regioner som har den bästa försörjningskvoten med de ekonomiska regioner som har den svagaste försörjningskvoten kan man notera att andelen pensionärer är betydligt mindre och andelen sysselsatta större i ekonomiska regioner med den bästa försörjningskvoten. I Oulunkaari ekonomiska region förklaras den höga försörjningskvoten också av att andelen 0–14-åringar är stor, dvs. 20 procent av befolkningen.
Figur 2. Befolkningen i de ekonomiska regionerna med den svagaste försörjningskvoten efter huvudsaklig verksamhet 2008, preliminär uppgift
Källa: Sysselsättningsstatistik 2008, Statistikcentralen
Förfrågningar: Jaana Huhta (09) 1734 2632, tyossakaynti@stat.fi
Ansvarig statistikdirektör: Jari Tarkoma
Publikationen i pdf-format (253,5 kB)
- Tabeller
-
Tabeller i databaser
Plocka ut de uppgifter som du behöver till tabeller, visa uppgifterna som diagram eller ladda ned data.
Tabellbilagor
Uppdaterad 04.02.2010
Finlands officiella statistik (FOS):
Sysselsättning [e-publikation].
ISSN=1798-5536. Huvudsaklig verksamhet och yrkesställning 2008. Helsingfors: Statistikcentralen [hänvisat: 19.11.2024].
Åtkomstsätt: http://www.stat.fi/til/tyokay/2008/01/tyokay_2008_01_2010-02-04_tie_001_sv.html