Förstasidan > Statistik > Arbetskraftsundersökning > 2014 > Sysselsättning och arbetslöshet > Omkring 83 000 löntagare har ett nollavtal

Publicerad: 5.3.2015

Omkring 83 000 löntagare har ett nollavtal

I genomsnitt omkring 83 000 finländska löntagare i åldern 15–64 år hade ett s.k. nollavtal år 2014. Detta var 4 procent av alla löntagare. Med nollavtal avses här ett arbetskontrakt, där det överenskomna minimiantalet arbetstimmar är noll timmar. Uppgiften om antalet personer med nollavtal samlades första gången in i fjol i samband med Statistikcentralens arbetskraftsundersökning.

Omkring 83 000 löntagare i åldern 15–64 år hade enligt egen uppgift ett nollavtal. Majoriteten av dem, dvs. 57 procent, var kvinnor. Männens andel var 43 procent. År 2014 fanns det totalt 47 000 kvinnor och 36 000 män som hade ett nollavtal.

De som hade ett nollavtal var huvudsakligen unga: nästan hälften var under 25 år och 65 procent under 30 år.

Personer med nollavtal efter ålder 2014¹

¹Antalet intervjupersoner som besvarat är litet i åldersgruppen 40–44 år och äldre.

Nollavtalen var vanligast bland 15–19-åringar. Av löntagarna i denna åldersgrupp hade 20 procent ett nollavtal. Andelen med nollavtal av 20–24-åriga löntagare var 14 procent och av 25–29-åringarna 6 procent. I de äldre åldersgrupperna var den relativa andelen som hade ett nollavtal några procent av löntagarna i åldersgruppen.

Nollavtalet används i huvudsak vid deltidsarbete

Sextioåtta procent av löntagarna med nollavtal var enligt egen uppgift deltidsanställda år 2014. Trettiotvå procent var heltidsanställda.

Den vanliga veckoarbetstiden bland alla som hade ett nollavtal var i genomsnitt 23 timmar per vecka. Den genomsnittliga veckoarbetstiden bland dem som var deltidsanställda uppgick till 15 timmar per vecka och bland dem som var heltidsanställda till 37 timmar per vecka.

En person som har ett nollavtal kan ha ett anställningsförhållande antingen för visstid eller som är i kraft tills vidare. Merparten, dvs. 72 procent, hade ett anställningsförhållande som är i kraft tills vidare, medan 28 procent hade ett anställningsförhållande för visstid. Uppgiften om anställningsförhållandets karaktär baserar sig på personernas egna uppgifter.

Flest personer med nollavtal arbetade inom näringsgrenarna parti- och detaljhandel (15 000), vård och omsorg; sociala tjänster (11 000) samt hotell- och restaurangverksamhet (10 000). I relation till antalet löntagare inom näringsgrenen var nollavtalen vanligast inom näringsgrenen hotell- och restaurangverksamhet. Av löntagarna inom denna näringsgren hade 13 procent ett nollavtal.

Yrkesgrupper där nollavtalen var vanligast var enligt yrkesklassificeringen försäljare, vård- och omsorgspersonal samt servicepersonal.

Mer än hälften (55 procent) av alla med nollavtal uppgav att deras huvudsakliga verksamhet är förvärvsarbete. Den därefter största gruppen (38 procent) har studier som huvudsaklig verksamhet.

Antalet personer med nollavtal utreddes år 2014 i samband med Arbetskraftsundersökningen med frågan: "Är Ert arbetsavtal ett s.k. nollavtal, där antalet överenskomna arbetstimmar är som minst noll timmar (t.ex. 0–29 timmar/vecka)?". Frågan gällde bara huvudsyssla. Uppgiften baserar sig på personernas egna uppgifter. Uppgiften om personer med nollavtal är ett årsmedeltal.

Källa: Arbetskraftsundersökningen 2014. Statistikcentralen

Förfrågningar: Anna Pärnänen 029 551 3795, tyovoimatutkimus@stat.fi

Ansvarig statistikdirektör: Riitta Harala

Publikationen i pdf-format (278,7 kB)

Tabeller

Tabeller i databaser

Plocka ut de uppgifter som du behöver till tabeller, visa uppgifterna som diagram eller ladda ned data.

• Databastabellerna och deras variabler
• Arkiverade tabeller

Kvalitetsbeskrivningar

• Kvalitetsbeskrivning: Arbetskraftsundersökningen (5.3.2015)

---

Uppdaterad 5.3.2015