Skulderna ökade mer än inkomsterna år 2010

Bostadshushållens skulder har under decenniet ökat klart snabbare än inkomsterna. År 2010 var skuldsatta bostadshushållens skuldsättningsgrad, skulderna i förhållande till disponibla inkomster, 156 procent, medan den år 2002 var 108 procent. År 2009 var skuldsättningsgraden 153 procent. År 2010 bostadshushållens skulder ökade med 4,9 procent och disponibla penninginkomster med 3,9 procent. Med undantag av de yngsta ökade skuldsättningsgraden från året innan för bostadshushåll i alla åldrar.

Skuldsatta bostadshushållens skuldsättningsgrad efter åldersgrupp 2002–2010, %

Mest ökade bostadsskulderna och av dem särskilt lånen för första bostad. Bostadsskulderna ökade med sammanlagt 6,3 procent och skulderna för den första bostaden med 11,5 procent. Övriga skulder, t.ex. billån, fritidshuslån och konsumtionslån, ökade mindre, med bara 0.5 procent från året innan. Lånen som tagits för näringsverksamhet och inkomstförvärv ökade med 4,6 procent och studieskulderna med 2,7 procent.

Det var 1 487 000 skuldsatta bostadshushåll år 2010. Totalt hade de 100 miljarder euro i skulder. Skulden uppgick till 67 260 euro per skuldsatt bostadshushåll. Av skulderna var största delen, 72,3 miljarder euro, bostadsskulder. Bostadsskulden uppgick till 85 600 euro per bostadshushåll med bostadsskulder. Av bostadsskulderna hade 12,2 miljarder euro tagits för anskaffning av första bostad. Skulden för första bostad var i genomsnitt 80 960 euro per skuldsatt bostadshushåll. Mest skuld hade bostadshushåll bestående av personer i åldern 35–44 år, 98 970 euro per skuldsatt bostadshushåll.

De största bostadsskulderna hade dock de något yngre bostadshushållen bestående av personer i åldern 25–34 år. Bostadshushållen i den åldern hade bostadsskuld på 114 550 euro per skuldsatt bostadshushåll. År 2010 ökade de äldsta bostadshushållens skulder mest: de genomsnittliga skulderna hos skuldsatta bostadshushåll i pensionsåldern ökade med nästan 14 procent, skulderna hos bostadshushåll bestående av personer under 24 år minskade däremot med en procent. Av skulderna hos bostadshushåll i alla åldrar var bostadsskuldernas andel störst och ännu av skulderna hos pensionärer var nästan hälften bostadsskulder.

Sådana bostadshushåll, vars skulder var minst tre gånger så stora jämfört med de disponibla årsinkomsterna, uppgick till 260 840. Nästan alla av dem hade bostadsskuld. Från året innan ökade antalet sådana bostadshushåll med 8 550. Av bostadshushåll bestående av personer under 25 år hade dock 760 färre bostadshushåll så mycket skulder jämfört med året innan. Vanligast var stora skulder hos bostadshushåll där referenspersonen var i åldern 25–34 år. Av dessa bostadshushåll hade 97 900 mer än tre gånger så stora skulder som årsinkomster. Lika mycket skulder hade en fjärdedel av de skuldsatta bostadshushåll som hade barn.

Bostadsskulderna har under alla referensår ökat mer än övriga skulder. Deras andel av bostadshushållens skulder har ökat klart: år 2002 var bostadsskuldernas andel av bostadshushållens alla skulder 65 procent och år 2010 redan 72 procent. Andelen skulder som tagits för näringsverksamhet och inkomstförvärv samt andelen studieskulder har under samma tid nästan halverats. Andelen övriga skulder har varit oförändrad, ungefär en femtedel av alla skulder.

Bostadshushållens ränteutgifter minskade med 30 procent från året innan. Bostadshushållen betalade 2,3 miljarder euro i räntor år 2010.

Källa: Statistik över skuldsättning 2010. Statistikcentralen

Förfrågningar: Timo Matala (09) 1734 3422

Ansvarig statistikdirektör: Riitta Harala

Tabeller

Tabeller i databaser

Plocka ut de uppgifter som du behöver till tabeller, visa uppgifterna som diagram eller ladda ned data.

Uppdaterad 20.1.2012

Instruktion för hänvisning:

Finlands officiella statistik (FOS): Statistik över skuldsättning [e-publikation].
ISSN=2489-3293. 2010. Helsingfors: Statistikcentralen [hänvisat: 24.11.2024].
Åtkomstsätt: http://www.stat.fi/til/velk/2010/velk_2010_2012-01-20_tie_002_sv.html