Förstasidan > Statistik > Befolkningens utbildningsstruktur > Begrepp och definitioner

Begrepp och definitioner

Befolkning

Uppgifter om den i landet bosatta befolkningen erhålls från befolkningsdatasystemet som förs av Befolkningsregistercentralen. Uppgifterna gäller tidpunkten 31.12.

Från och med materialet för år 1993 är både Statistikcentralens och Befolkningsregistercentralens "statistiktidpunkt" densamma, dvs. midnatt vid årsskiftet.

Befolkningens utbildningsstruktur

Befolkningens utbildningsstruktur beskriver hur befolkningen i åldern över 15 år fördelar sig på personer med examen på grundnivå, mellannivå och högre nivå. De som avlagt examen på högre nivå indelas närmare i personer med utbildning på lägsta högre nivå, lägre högskolenivå, högre högskolenivå och forskarutbildningsnivå.

Examen

I statistiken över befolkningens utbildningsstruktur, placering efter utbildning och studiegången är personer som avlagt examen de som före utgången av studieåret har avlagt studentexamen, internationell studentexamen (IB-, Reifeprüfung- eller Gymnasieexamen), yrkesexamen, yrkeshögskoleexamen, högre yrkeshögskoleexamen eller universitetsexamen. Till personer som avlagt examen räknas också de som avlagt examen inom försvarsmakten, gränsbevakningsverket eller utomlands. För statistiken väljs en examen för varje person: den yrkesexamen som avlagts på den högsta utbildningsnivån/senast.

Utbildningsuppgifterna har tagits ur Statistikcentralens examensregister. Examensuppgifter har kunnat införas i registret bara för personer som har en finländsk personbeteckning. Av denna anledning omfattar examensregistret inte examensuppgifter om personer som inte har någon personbeteckning (t.ex. många utlänningar).

Högskoleexamen

I statistiken över befolkningens utbildningsstruktur räknas alla examina på lägre högskolenivå, högre högskolenivå och forskarutbildningsnivå som högskoleexamina.

Fram till slutet av år 2001 räknades bara examina enligt förordningen om högskolornas examenssystem (464/1998) som avlagts vid universitet och högskolor samt temporära och ordinarie yrkeshögskolor till högskoleexamina.

Tätort

En tätort är en förtätning av byggnader med minst 200 invånare. Som grund för avgränsningen används befolkningsuppgiften från året innan. Tätorter definieras och avgränsas i samarbete med Finlands miljöcentral med hjälp av metoder som bygger på geografisk information, i vilka man använder sig av byggnads- och befolkningsuppgifter i Statistikcentralens 250 m x 250 m rutmaterial. Vid definieringen granskas folkmängden samt antalet byggnader och våningsarealen i rutor som innehåller byggnader och i gränsande rutor. Av de sammanhängande förtätningar av byggnader som uppstått vid definieringen väljs de som har minst 200 invånare.

Universitetsutbildning

Högskoleutbildning vid universitet.

Anmärkning:

Målet för utbildningen är lägre eller högre högskoleexamen eller vetenskaplig påbyggnadsexamen, dvs. licentiat- eller doktorsexamen.

Även studier som inte leder till examen kan genomföras inom utbildningen.

Utbildning som leder till examen; formell utbildning

Med utbildning som leder till examen avses utbildning som leder till grundskolans hela lärokurs, gymnasieutbildningens hela lärokurs, studentexamen, internationell studentexamen, gymnasieexamen, grundläggande yrkesexamen, yrkesexamen, specialyrkesexamen, yrkeshögskoleexamen, högre yrkeshögskoleexamen, lägre högskoleexamen, högre högskoleexamen, licentiatexamen, doktorsexamen eller specialistveterinärexamen.

Utbildningsnivå

Nivå för indelning av utbildningar som leder till examen utgående från kravnivån.

Anmärkning:

För att bli antagen till utbildning på en viss utbildningsnivå krävs ofta att personen har avlagt en utbildning på lägre utbildningsnivå.

Utbildningsnivån mäts både på grundval av den planerade totala längden eller den målsatta tiden och på grundval av hur krävande utbildningen är.

Utbildningsnivåer: småbarnspedagogik och förskoleundervisning (varierar i längd), lägre grundnivå (6 år), högre grundnivå (3 år, totalt 9 år från början av grundnivån), andra stadiet (3 år, totalt 12 år från början av grundnivån), specialyrkesutbildningsnivå (1–2 år, totalt 13–14 år från början av grundnivån) på lägsta högre nivå (2–3 år, totalt 14–15 år från början av grundnivån) lägre högskolenivå (3–4 år, totalt 15–16 år från början av grundnivån) högre högskolenivå (5–6 år, totalt 17–18 år från början av grundnivån) och forskarutbildningsnivå (2–4 år, totalt 19–22 år från början av grundnivån).

Måttet för utbildningsnivå kan inte direkt beräknas på basis av de utbildningslängder som presenteras i det här begreppet.

Utbildningsnivå

I statistiken över befolkningens utbildningsstruktur mäts befolkningens utbildningsnivå enligt den genomsnittliga längden per person gällande den högsta utbildning som avlagts efter grundnivån. Utbildningsnivåtalet 264 visar exempelvis att den teoretiska utbildningstiden per person är 2,5 år efter avlagd grundskola. Då befolkningens utbildningsnivå beräknas används den befolkning som fyllt 20 år som population. Detta för att många som inte fyllt 20 år ännu är på hälft med sin utbildning. Med hjälp av utbildningsnivåindikatorn kan man lätt jämföra utbildningsskillnaderna mellan olika områden och följa förändringar över tid.

Fram till slutet av år 1997 beräknades utbildningsnivån enligt utbildningsstadierna för de examina som avlagts av den befolkning som fyllt 15 år. Indikatortalet för utbildningsnivån kunde variera mellan 150 och 800. Ju högre indikatortal, desto högre utbildningsnivå. I en grupp med indikatortalet 150 hade alla avlagt bara folk-, mellan- eller grundskola. I en grupp med indikatortalet 800 hade däremot alla avlagt examen på licentiat- eller doktorsnivå.

Utbildningssektor

Grundläggande utbildning, gymnasieutbildning, yrkesutbildning, yrkeshögskoleutbildning, universitetsutbildning.

Utbildningssystem

Utbildningssystemet i Finland har följande sammansättning:

Förskoleundervisning ges i Finland till 6-åringar, i allmänhet i daghem. En del av 6-åringarna får förskoleundervisning i grundskolan. Det har varit obligatoriskt att delta i förskoleundervisningen från år 2015.

Den grundläggande utbildningen är allmänbildande utbildning som anordnas för hela åldersklassen. Alla barn som är stadigvarande bosatta i Finland är läropliktiga. Läroplikten inleds det år barnet fyller sju år. Läroplikten upphör, då lärokursen i grundläggande utbildning (den 9-åriga grundskolan) är avlagd eller då det gått 10 år sedan läroplikten började. I undantagsfall kan läroplikten på grund av handikapp eller sjukdom börja redan vid 6 års ålder och vara i 11 år. En person som fått avgångsbetyg för grundläggande utbildning kan föregående år eller samma år söka sig till tilläggsundervisning (10 klass).

Utbildning efter grundskolestadiet, dvs. gymnasieutbildning och yrkesutbildning är utbildning på andra stadiet. Gymnasieutbildningen är utbildning som leder till studentexamen. Utbildningen är 3-årig till omfattningen och ger en allmän behörighet för fortsatta studier. Yrkesutbildningen kan endera ha formen av läroanstaltsutbildning eller ske i form av läroavtal. I läroavtalsutbildning äger största delen av studierna rum i samband med praktiska arbetsuppgifter på en arbetsplats. Dessa studier kompletteras med teoretiska studier vid en läroanstalt. Examina är 3-åriga yrkesinriktade grundexamina som också ger en allmän behörighet för fortsatta studier vid yrkeshögskola och universitet.

Yrkes- och specialyrkesexamina är yrkesinriktad fortbildning. Dessa och också grundläggande yrkesexamina kan avläggas som fristående examen som är oberoende av hur yrkeskunskapen har förvärvats och där yrkeskunskapen kan påvisas t.ex. efter utbildning som förbereder för fristående examen eller med stöd av arbetserfarenhet.

Yrkeshögskoleexamina har en omfattning på 3,5-4,5 år och högre yrkeshögskoleexamina som förutsätter arbetserfarenhet är 1-1,5-åriga.

Universitetens lägre högskoleexamina har en omfattning på 3 år och de högre högskoleexamina är 2 år längre. Den som har avlagt en högre högskoleexamen kan fortsätta studierna i forskarutbildning som leder till licentiat- och doktorsexamen.

Yrkesutbildning

Utbildning efter den grundläggande utbildningens lärokurs med syfte är att generera yrkeskompetens.

Anmärkning:

Inom yrkesutbildning kan man avlägga yrkesinriktade grundexamina samt yrkes- och specialyrkesexamina.

Inom yrkesutbildning kan man avlägga hela examina eller delar av dem.