Förstasidan > Statistik > Nationalräkenskaper, årsvis > 2011 > 1. Bruttonationalprodukten ökade med 2,7 procent i fjol, hushållens inkomster med 0,2 procent

1. Bruttonationalprodukten ökade med 2,7 procent i fjol, hushållens inkomster med 0,2 procent

Enligt Statistikcentralens reviderade preliminära uppgifter ökade volymen av Finlands bruttonationalprodukt med 2,7 procent i fjol. Enligt de första preliminära uppgifterna som publicerades i mars var ökningen 2,9 procent. Ökningen reviderades nedåt, eftersom nya uppgifter erhölls främst om industrins insatsförbrukning.

Bruttonationalprodukten, dvs. förädlingsvärdet vid produktionen av varor och tjänster, var 189 miljarder euro. Den var drygt 2 miljarder euro mindre än i de första preliminära uppgifterna som publicerades i mars. Nationalprodukten var i fjol reellt fortfarande 3 procent lägre än år 2008.

Hushållens justerade disponibla inkomst, som beskriver den ekonomiska välfärden, ökade i fjol reellt med 0,2 procent och den långvariga ökningen avstannade i praktiken. Enligt de första preliminära uppgifterna som publicerades i mars var ökningen 1,3 procent. Ökningen reviderades nedåt, eftersom nya uppgifter erhölls främst om företagarinkomster. Utöver nettoinkomster omfattar hushållens justerade inkomst också individuella tjänster, såsom utbildnings- och hälsovårdstjänster samt sociala tjänster, som den offentliga sektorn och organisationer producerar för hushållen.

Statistikcentralen har förutom fjolårets nationalräkenskaper också reviderat nationalräkenskaperna för åren 2009 och 2010. Volymen av bruttonationalprodukten minskade med 8,5 procent år 2009 och ökade med 3,3 procent år 2010. Räkenskaperna för år 2009 baserar sig nu på balansering av tillgång och användning per produkt.

När det gäller sektorkontona gjordes små justeringar även för åren 1975–2008. Närmast justerades de skatter som arbetspensionsanstalterna, bankerna och företagen betalat samt fördelningen av hushållens företagarinkomster mellan olika inkomstkällor. Korrigeringarna förbättrade den offentliga sektorns finansiella ställning något.

1.1. Den kemiska industrin ökade, elektronikindustrin minskade

Förädlingsvärdets volym ökade fortfarande år 2011 inom de flesta näringsgrenar efter den rekordartade nedgången år 2009.

Inom primärproduktionen ökade förädlingsvärdets volym med 3,3 procent. Förädlingsvärdet ökade både inom lant- och skogsbruket.

Volymen av näringsgrenarna inom förädlingen, dvs. tillverkning och byggande, ökade med 1,8 procent. Tillväxten ökade mest inom den kemiska industrin, vissa branscher inom metallindustrin samt inom husbyggandet. Däremot minskade förädlingsvärdet inom elektronikindustrin betydligt.

Inom servicenäringarna ökade förädlingsvärdets volym med 2,3 procent. Tillväxten ökade mest inom företagstjänster, vård och omsorg; sociala tjänster, handel samt inom fastighetsverksamhet. Förädlingsvärdets volym minskade betydligt bara inom finansierings- och försäkringsverksamhet.

1.2. Importen översteg exporten

Produktionen steg i och med ökningen av alla efterfrågeposter. Snabbast ökade investeringarna.

Exportvolymen ökade med 2,6 procent och importvolymen med 5,7 procent. Import- och exportsiffrorna för tjänster reviderades betydligt uppåt jämfört med de preliminära uppgifterna som publicerades i mars, med drygt 2 miljarder euro. Handelsbalansen med varor och tjänster visade i fjol ett underskott för första gången sedan år 1991.

Volymen av de privata konsumtionsutgifterna ökade i fjol med 2,5 procent och volymen av de offentliga med 0,4 procent. Konsumtionsutgifterna ökade mest på grund av utgifter med anknytning till boende, köp av bilar, datakommunikation samt restaurang- och livsmedelsutgifter.

Investeringsvolymen ökade i fjol med 6,8 procent. Investeringskvoten vände uppåt och var 19,6 procent. Investeringarna i maskiner och utrustning ökade med en femtedel och investeringarna i byggnader med omkring 6 procent.

1.3. Sysselsättningen förbättrades något

Enligt nationalräkenskaperna ökade antalet sysselsatta i fjol med 1,1 procent (29 000 personer) och antalet arbetade timmar med 1,3 procent. Arbetsplatserna ökade mest inom företagstjänster. Antalet arbetsdagar var lika många som året innan.

Arbetsproduktiviteten inom hela samhällsekonomin, dvs. bruttoförädlingsvärdet till fasta priser dividerat med arbetade timmar, förbättrades i fjol med 0,8 procent.

1.4. Prisstegringen tilltog

Prisnivån inom hela samhällsekonomin steg med 3,1 procent i fjol, mätt med prisindexet för bruttonationalprodukten.

Konsumentprisindexet steg med 3,4 procent, likaså prisindexet för hushållens konsumtionsutgifter inom nationalräkenskaperna. I nationalräkenskaperna mäts priset på alla boendetjänster med hyresförändringar, medan man i konsumentprisindexet också beaktar utgifterna för ägarboende. Prisutvecklingen inom försäkrings- och finansieringstjänster mäts också på ett annat sätt i nationalräkenskaperna än i konsumentprisindexet.

Bytesförhållandet försämrades ytterligare, nu med 1,9 procent, då importpriserna steg mer än exportpriserna.

1.5. Nationalinkomsten ökade reellt med en procent

I fjol ökade nettonationalinkomsten nominellt med 5,2 procent och var 29 800 euro per capita. Bruttonationalinkomsten i Finland uppgick i fjol till 190 miljarder euro. Den var drygt 3 miljarder euro mindre än i de första preliminära uppgifterna som publicerades i mars, eftersom bruttonationalprodukten minskade och mer dividender än vad som tidigare uppskattades betalades till utlandet. Brutto- och nettonationalinkomsten ökade reellt med 1,0 procent.

Hushållens löneinkomster ökade med 4,4 procent och arbetsgivarnas kollektiva avgifter med 5,3 procent. Sammanlagt sjönk lönernas och de kollektiva avgifternas andel av nationalinkomsten något, till 60,2 procent. Föregående år var andelen 60,6 procent. Kapital- och företagarinkomsterna inom samhällsekonomin ökade med 2,3 procent och deras andel av nationalinkomsten var 24,8 procent. Föregående år var andelen 25,5 procent.

Arbetsgivarnas (frivilliga) socialförsäkringsavgifter år 2010 reviderades nedåt med drygt 600 miljoner euro på grund av ett upptäckt fel.

1.6. Företagen ökade sina investeringar

De icke-finansiella företagens driftsöverskott, dvs. rörelsevinst, ökade nominellt med 9 procent från föregående år. Däremot ökade företagens företagarinkomst bara med 2 procent. I företagarinkomsten beaktas också kapitalinkomster och betalda räntor och den motsvarar grovt vinsten före skatter och dividender.

Företagen betalade i fjol 12 procent mer i direkta skatter och 23 procent mer i dividender jämfört med året innan.

Företagens fasta investeringar inom landet ökade nominellt med 12 procent i fjol. Företagen ökade också sina lager. På grund av ökade investeringar och lager visade företagens nettoutlåning, dvs. finansiella ställning, ett överskott på bara 2,5 miljarder euro. Året innan var överskottet nästan 9 miljarder euro.

De finansiella företagens avgiftsintäkter och ränteintäkter netto (indirekt mätta finansiella tjänster) var på samma nivå som året innan. Den genomsnittliga räntenivån var högre än året innan. De finansiella företagens och försäkringsföretagens finansiella ställning visade ett överskott på 1,5 miljarder euro.

1.7. Den offentliga sektorns underskott 0,9 procent av bruttonationalprodukten

Statsförvaltningens finansiella ställning visade ett underskott på 6,2 miljarder euro, medan underskottet året innan var 10 miljarder euro. En ökning av skatteinkomsterna med 13 procent bidrog till minskningen av underskottet. De löpande transfereringarna till kommuner och samkommuner (inkl. momsåterbäringar) steg med 4 procent, men transfereringarna till socialskyddsfonder, bl.a. Folkpensionsanstalten, var oförändrade. Statens konsumtionsutgifter ökade nominellt med 2 procent, men investeringarna minskade med 11 procent.

Kommunerna och samkommunerna hade ett underskott på 0,9 miljarder euro, året innan var underskottet 0,4 miljarder euro. Kommunernas skatteinkomster ökade med 3 procent. Konsumtionsutgifterna och investeringarna ökade nominellt med 5 procent.

Arbetspensionsanstalternas finansiella överskott var 5,3 miljarder euro, dvs. på samma nivå som under de två föregående åren. Pensionsavgiftsinkomsterna ökade med 6 procent och de betalda pensionerna med 8 procent. Kapitalinkomsterna ökade med 13 procent. Övriga socialskyddsfonders ekonomi var i balans.

Sammantaget visade den offentliga sektorns finansiella ställning, dvs. nettoutlåning, ett underskott på 1,8 miljarder euro (0,9 procent av bruttonationalprodukten), medan underskottet året innan var 5 miljarder euro. De offentliga utgifternas förhållande till bruttonationalprodukten sjönk något till 54,8 procent. Föregående år var det 55,8 procent.

Skattekvoten, dvs. skatterna och de obligatoriska socialskyddsavgifterna i förhållande till bruttonationalprodukten, var i fjol 43,4 procent, året innan var den 42,5 procent.

1.8. Hushållens realinkomster ökade med 0,2 procent

Hushållens disponibla inkomst ökade nominellt med 3,4 procent, men reellt låg den på samma nivå som året innan. Den långvariga ökningen av inkomsterna stannade av. Hushållens justerade disponibla inkomst ökade nominellt med 3,7 procent och reellt med 0,2 procent. Den justerade inkomsten beaktar också individuella tjänster, såsom utbildnings- och hälsovårdstjänster samt sociala tjänster, som den offentliga sektorn och ideella organisationer producerar för hushållen.

Hushållens löneinkomster ökade med 4,4 procent och sociala förmåner med 3,7 procent. Kapital- och företagarinkomsterna steg med 4,1 procent. Hushållen betalade 7 procent mer i direkta skatter än året innan, eftersom beskattningen blev stramare.

Hushållens konsumtionsutgifter ökade nominellt med 6 procent. Konsumtionsutgifterna var mindre än den disponibla inkomsten, vilket innebär att sparkvoten, dvs. sparandet i förhållande till den disponibla inkomsten, var positiv och uppgick till 1,0 procent. Hushållens fasta investeringar ökade med 9 procent på grund av återhämtningen av bostadsinvesteringarna. Hushållens finansiella ställning försvagades ytterligare och visade ett underskott på 4,5 miljarder euro.

Hushållens skuldsättningsgrad fortsatte att stiga och var 115,6 procent, dvs. högre än någonsin tidigare. Skuldsättningsgraden är förhållandet mellan lånen enligt finansräkenskaperna och den disponibla inkomsten under året. Till skulderna räknas också hushållens andel av bostadsaktiebolagens skulder.

1.9. Bytesbalansen vände till underskott

Finlands bytesbalans vände till underskott i fjol för första gången sedan år 1993. Underskottet låg på 2,2 miljarder euro. Det uppstod närmast av underskottet i varuhandeln.

Import- och exportuppgifterna för tjänster reviderades uppåt med 2 miljarder euro, eftersom Statistikcentralens statistik över utrikeshandel med tjänster nu baserade sig på en årsenkät, medan den i mars baserade sig enbart på kvartalsuppgifter som erhållits från de största företagen. Också kapitalutgifterna till utlandet reviderades uppåt med över en miljard euro, eftersom mer dividender betalades till utlandet enligt Finlands Banks preliminära uppgifter.

Importen av tjänster år 2010 korrigerades nedåt med omkring 750 miljoner euro på grund av ett upptäckt fel.

1.10. Följande revidering i januari 2013

Nationalräkenskaperna för åren 2010 och 2011 revideras nästa gång i januari 2013.

De reviderade preliminära uppgifterna baserar sig på de uppgifter om den ekonomiska utvecklingen som var tillgängliga 6.7.2012. Mer detaljerade uppgifter om metoderna inom nationalräkenskaperna finns på Statistikcentralens webbsidor: http://tilastokeskus.fi/til/vtp/men_sv.html

Källa: Nationalräkenskaperna, Statistikcentralen

Förfrågningar: Olli Savela (09) 1734 3316, Aila Heinonen (09) 1734 3338, skt.95@stat.fi

Ansvarig statistikdirektör: Ari Tyrkkö

---

Uppdaterad 12.7.2012