Bruttonationalprodukten ökade med 1,7 procent år 2018

Enligt Statistikcentralens uppgifter ökade volymen av bruttonationalprodukten med 1,7 procent år 2018. Ökningen var 1,7 procent också vid föregående beräkningsomgång i juni. Nationalräkenskapernas hela tidsserie har uppdaterats fr.o.m. år 1975. Detta har ingen större inverkan på bruttonationalproduktens volymförändringar på årsnivå, men förändringarna höjer förädlingsvärdets nivå särskilt under 2010-talet.

Bruttonationalproduktens volymförändring på årsnivå, procent

Bruttonationalprodukten, dvs. förädlingsvärdet vid produktionen av varor och tjänster, var 234 miljarder euro år 2018. Värdet av bruttonationalprodukten ökade år 2018 med 2,4 miljarder euro år i förhållande till de uppgifter som publicerades i juni och med omkring 1–2 miljarder euro på årsnivå under hela perioden 2010–2018. Höjningen av nivån berodde på de korrigeringar av täckningen som gjorts gällande produktionen. I nationalräkenskaperna görs korrigeringar av tidsserier regelbundet med fem års mellanrum, liksom i övriga EU-länder. Genom detta upprätthåller man nationalräkenskapernas tidsenlighet samt internationella jämförbarhet.

Förädlingsvärde

I förhållande till de uppgifter som publicerades i juni ökade förädlingsvärdet i löpande priser med 2,4 miljarder euro till 202 miljarder euro år 2018. År 2017 var ökningen 1,9 miljarder euro. Ökningen av förädlingsvärdet berodde i huvudsak på korrigeringarna av täckningen gällande tjänsterna. Motsvarande ändringar har gjorts för hela 2010-talet och när det gäller vissa poster för en längre period.

Till den tidsseriekorrigerade serien har bl.a. lagts poster med anknytning till finansierings- och försäkringsverksamhet samt till grå och olaglig ekonomi.

Till ökningen av förädlingsvärdet inom finanssektorn bidrog ökningen av övriga intäkter av affärsverksamheten inom produktionen samt revideringen av uppgifter om produktionen och insatsförbrukningen inom verksamhet som stöder finansiering.

Korrigeringar av tidsserier har också gjorts i boende- och byggverksamhetsnivåerna.

Produktion och insatsförbrukning

I korrigeringen av tidsserier har det också gjorts ändringar med stor inverkan på produktionen och insatsförbrukningen, men inte på förädlingsvärdet. Dessa ändringar som hänför sig till boende och lokalförvaltning minskar produktionen och insatsförbrukningen lika mycket och medför sålunda inte ändringar i förädlingsvärdet i löpande priser. Förädlingsvärdet beräknas som differensen mellan produktion och insatsförbrukning.

Den energiförbrukning som ingår i insatsförbrukningen och produktionen för boende har i korrigeringen av tidsserier överförts till hushållens konsumtionsutgifter. Ändringen påverkar den inbördes fördelningen av hushållens konsumtionsutgifter (mellan hyror och energi), men inte nivån. I fortsättningen ingår inte uppvärmning i hyrorna, vilket är i linje med praxis i övriga EU-länder. Det är också i linje med nuvarande bokföringssätt för miljöräkenskaperna.

De interna posterna i sektorn Lokalförvaltning har eliminerats gällande åren 2004–2014. Posterna består av samkommunernas interna köp och försäljningar inom hälsovården, som efter elimineringen minskar lokalförvaltningens marknadsproduktion och insatsförbrukning. Dessa poster har också ingått i den offentliga förvaltningens totalinkomster och -utgifter, varvid elimineringen har en minskande effekt också på dessa. Elimineringarna som hänförde sig till dessa poster var lika stora, vilket innebär att de inte har någon inverkan på den offentliga förvaltningens underskott.

Investeringar

Nivån på investeringarna steg med 2,9 miljarder euro för år 2018, dvs. med omkring 5 procent. Nivåjusteringen har inte haft någon större inverkan på årsförändringarna av investeringarna. Under år 2018 ökade investeringsvolymen med 3,3 procent från året innan.

De mest betydande ändringarna i investeringarna gjordes i nivåerna för husbyggnadsinvesteringarna. Ändringarna har att göra med korrigeringarna av produktionen inom husbyggande. Också nivåerna för anläggningsinvesteringar samt maskininvesteringar höjdes i samband med korrigeringen av tidsserier.

Privata konsumtionsutgifter

Tidsserien för hushållens konsumtionsutgifter korrigerades nu på basis av resultaten från konsumtionsundersökningen år 2016. Beaktandet av resultaten av konsumtionsundersökningen inverkade på tidsserien för hushållens konsumtionsutgifter så att totalnivån sjönk något. Också andra korrigeringar av tidsserier, närmast sådana med anknytning till boende och försäkringssektorn, gjordes i hushållens konsumtionsutgifter.

En ändring i klassificeringen av beräkningsnivån för hushållens konsumtionsutgifter har också gjorts i samband med denna tidsseriekorrigering. Ändringen ökar antalet klasser som ska räknas.

Utlandet

Ändringen av definitionen av fabrikslös produktion utvidgades nu till att omfatta åren 1999–2005. Detta sänkte nivån på tjänsteexporten och höjde nivån på varuexporten gällande dessa år, men påverkade inte nivån på totalexporten. När det gäller nyare år har ändringen gjorts redan tidigare.

I och med korrigeringen av tidsserier har man gjort tidsserierna för nationalräkenskaperna och betalningsbalansen enhetligare. I detta sammanhang har vissa ändringar gjorts i siffrorna för utrikeshandeln. Bland annat behandlingen av projektleveranser har ändrats, vilket har en sänkande effekt på nivåerna för tjänsteexport och -import, men inte på nettoexporten.

Mer detaljerad information än tidigare erhölls om vissa betydande företagsarrangemang. Dessa uppgifter påverkar kapitalinkomster som betalats från och till Finland. Också tidsserien för inkomster från placeringsfonder har ändrats utgående från nytt källmaterial. Denna korrigering ökade kapitalinkomsterna till Finland.

Posterna med kapitalinkomster från utlandet till Finland och från Finland till utlandet påverkar inte bruttonationalprodukten, men de beaktas i bruttonationalinkomsten.

Ändringar i denna statistik

I korrigeringen av tidsserier hösten 2019 ingår inga grundläggande ändringar, men i och med revideringen beskriver nationalräkenskapernas uppgifter bättre än tidigare den ekonomiska strukturen och ändringarna i den.

Källa: Nationalräkenskaper 2018, Statistikcentralen

Förfrågningar: Tapio Kuusisto 029 551 3318, Jarkko Kaunisto 029 551 3551, kansantalous@stat.fi

Ansvarig statistikdirektör: Ville Vertanen

Publikationen i pdf-format (258,5 kB)

Tabeller

Tabeller i databaser

Plocka ut de uppgifter som du behöver till tabeller, visa uppgifterna som diagram eller ladda ned data.

Tabellbilagor

Revideringar i denna statistik

Revideringar i denna statistik (20.9.2019)

Uppdaterad 20.9.2019

Instruktion för hänvisning:

Finlands officiella statistik (FOS): Nationalräkenskaper, årsvis [e-publikation].
ISSN=1798-0615. 2018. Helsingfors: Statistikcentralen [hänvisat: 24.11.2024].
Åtkomstsätt: http://www.stat.fi/til/vtp/2018/vtp_2018_2019-09-20_tie_001_sv.html