Publicerad: 18.6.2020

Bruttonationalprodukten ökade med 1,1 procent år 2019

Enligt Statistikcentralens uppdaterade preliminära uppgifter ökade volymen av bruttonationalprodukten med 1,1 procent år 2019. Enligt de preliminära uppgifterna som publicerades i mars var ökningen 1,0 procent. Bruttonationalprodukten, dvs. förädlingsvärdet vid produktionen av varor och tjänster, var 241 miljarder euro.

Bruttonationalproduktens volymförändring på årsnivå, procent

Bruttonationalproduktens volymförändring på årsnivå, procent

År 2018 ökade volymen av bruttonationalprodukten med 1,5 procent (1,6 procent under föregående beräkningsomgång). Också i uppgifterna för åren 2016 och 2017 har små uppdateringar gjorts och uppgifterna gällande år 2016 är nu slutliga då tillgångs- och användningstabellerna blivit färdiga.

När det gäller företagsmaterialet för år 2019 är sommarens preliminära uppgifter nu förknippade med större osäkerhet än vanligt. Årsmaterialet var inte lika täckande som normalt då en del av företagen hade fått tilläggstid för att leverera uppgifter på grund av coronakrisen. Osäkerheten gäller särskilt företagens kostnadsstruktur. Uppgifterna revideras i början av nästa år, då företagens slutliga årsmaterial är tillgängligt. Också normalt baserar sig omkring en tredjedel av företagens siffror i sommarens preliminära uppgifter fortfarande på kvartalskällor. På grund av dessa omständigheter är exaktheten i publiceringen i databastabellerna grövre för år 2019 än för de slutliga uppgifterna.

Utbud

Förädlingsvärdet i löpande priser ökade med 3,2 procent

Förädlingsvärdet beräknas som differensen mellan produktion och insatsförbrukning. Av dessa poster ökade produktionen i löpande priser med 3,7 procent till 453 miljarder euro år 2019. Volymen av produktionen steg med 2,3 procent och priset på produktionen med 1,4 procent. Insatsförbrukningens värde i löpande priser ökade med 4,2 procent till 245 miljarder euro. Volymen av insatsförbrukningen steg med 3,1 procent.

Värdet av bruttonationalprodukten som beräknas utgående från förädlingsvärdet, produktskatter och produktsubventioner var 241 miljarder euro. Förädlingsvärdet ökade med 3,2 procent till 208 miljarder euro. Värdet av produktskatterna i löpande priser ökade med 1,4 procent och var 33 miljarder euro. Den relativt ringa ökningen av inflödet av produktskatter förklaras av att inflödet av skatter i klassen ”Övriga produktskatter exkl. moms och importskatter” minskade. De mest betydande faktorerna vid minskningen av inflödet av de här övriga produktskatterna var energiskatterna, bil- och motorcykelskatten och vinstmedlen från penningspelsverksamheten. Intäkterna av mervärdesskatten, exkl. kommunernas momsåterbäringar, ökade med 2,4 procent.

Importen i löpande priser ökade med 2,8 procent, vilket ökade det totala utbudet. Värdet av varuimporten sjönk med 0,7 procent, men importen av tjänster visade en ökning på 10,2 procent. Importpriserna steg med 0,4 procent och volymen av importen med 2,4 procent.

Förädlingsvärdet inom företagssektorn ökade med 3,8 procent år 2019

Värdet av företagens produktion ökade med 4,0 procent år 2019. Insatsförbrukningen visade en ökning på 4,1 procent. Ökningen av förädlingsvärdet var ungefär lika snabb som år 2018, även om ökningen av produktionen stannade på föregående års nivå. Till detta bidrog att företagens kostnader ökade snabbare än intäkterna år 2018.

Volymen av finansierings- och försäkringsverksamhet minskade i och med att kostnaderna ökade snabbare än intäkterna

Inom finansierings- och försäkringssektorn sjönk förädlingsvärdet i löpande priser med 5,5 procent år 2019. Volymen av förädlingsvärdet minskade med 8,6 procent, eftersom insatsförbrukningen ökade klart snabbare än produktionen inom både finans- och försäkringssektorn. Inom näringsgrenen för finansiering inverkade internationella företagsarrangemang för sin del på nedgången av förädlingsvärdet.

Efterfrågan

Ökningen av exporten av tjänster ökade totalexporten

Värdet av exporten var 96 miljarder euro och ökade med 7,2 procent år 2019. Priserna på exportprodukter sjönk med 0,3 procent medan exportvolymen ökade med 7,5 procent. Den totala exporten ökade på grund av att volymen av exporten av tjänster ökade med 15,8 procent.

Värdet av exporten av varor steg med 3,0 procent och exportvolymen med 3,9 procent. Varuexporten ökade år 2019 på grund av överlåtelse av fartyg till utlandet. När det gäller övriga efterfrågeposter syntes överlåtelsen av fartyg till utlandet som en lagerminskning.

Nivån på övriga husbyggnadsinvesteringar höjdes för åren 2017-2019

Värdet av investeringarna i löpande priser ökade med 2 procent till 57,5 miljarder euro år 2019. Investeringsvolymen minskade med en procent. Volymen av övriga husbyggnadsinvesteringar ökade med 4 procent. Investeringarna i bostadsbyggnader, maskiner och produkter som skyddas av immateriell äganderätt minskade från år 2018.

Investeringsnivåerna reviderades för åren 2016-2019. De största förändringarna hänförde sig till övriga husbyggnadsinvesteringar. Höjningen av nivån på andra husbyggnadsinvesteringar hänför sig till basårsrevideringen av volymindexet för nybyggnad.

Hushållens sparkvot vände och blev positiv

Hushållens justerade disponibla inkomst ökade reellt, dvs. rensat för prisförändringar, med 1,6 procent, år 2019. Till den justerade disponibla inkomsten räknas också sociala transfereringar in natura, som kan tolkas som välfärdstjänster som tillhandahålls hushåll. I den ingår också individuella utbildnings- och hälsovårdstjänster samt sociala tjänster, som de offentliga samfunden och olika organisationer producerar för hushållen.

Hushållens konsumtionsutgifter ökade med 1,8 procent och hushållens sparande var drygt 0,7 miljarder euro (-0,4 miljarder euro år 2018). Sparkvoten var 0,6 procent.

Ökningen av lönesumman och antalet sysselsatta avtog år 2019

Ökningen av lönesumman för hela ekonomin och antalet sysselsatta avtog år 2019. År 2019 ökade lönesumman för hela ekonomin med 3,2 procent (4,6 procent år 2018). Antalet sysselsatta ökade för sin del med 1,6 procent (2,5 procent år 2018). Antalet arbetstimmar ökade något långsammare än antalet sysselsatta med 1,2 procent (2,3 procent år 2018).

Underskottet i lokalförvaltningen ökade

De offentliga samfundens finansiella ställning, dvs. nettoutlåningen, visade ett underskott på 2,3 miljarder euro. Året innan var underskottet 2,0 miljarder euro. Underskottet var 1,0 procent i förhållande till bruttonationalprodukten.

Statsförvaltningens underskott var 2,8 miljarder euro, året innan var det 2,9 miljarder euro. Lokalförvaltningens (kommunernas och samkommunernas o.d.) underskott ökade till 2,8 miljarder euro enligt de reviderade uppgifterna. Till ökningen av lokalförvaltningens underskott bidrog ökningen av de offentliga konsumtionsutgifterna och investeringarna.

Arbetspensionsanstalternas överskott var 2,7 miljarder euro, året innan var motsvarande siffra 2,3 miljarder euro. Pensionerna som arbetspensionsanstalterna betalar fortsatte att öka, men också insamlade arbetspensionsavgifter ökade. I överskottet ingår inte förändringar i investeringarnas värde. Övriga socialskyddsfonder visade ett överskott på 0,6 miljarder euro.


Källa: Nationalräkenskaper 2019, preliminära uppgifter II, Statistikcentralen

Förfrågningar: Tapio Kuusisto 029 551 3318, Jarkko Kaunisto 029 551 3551, kansantalous@stat.fi

Ansvarig statistikdirektör: Jan Nokkala

Publikationen i pdf-format (252,5 kB)

Tabeller

Tabeller i databaser

Tabellbilagor


Uppdaterad 18.6.2020

Instruktion för hänvisning:

Finlands officiella statistik (FOS): Nationalräkenskaper, årsvis [e-publikation].
ISSN=1798-0615. 2019. Helsinki: Statistikcentralen [hänvisat: 16.5.2021].
Åtkomstsätt: http://www.stat.fi/til/vtp/2019/vtp_2019_2020-06-18_tie_001_sv.html