Publicerad: 14.7.2021
Bruttonationalprodukten sjönk med 2,9 procent år 2020
Enligt Statistikcentralens preliminära uppgifter minskade volymen av bruttonationalprodukten med 2,9 procent år 2020. Nedgången preciserades något jämfört med de preliminära uppgifterna i mars (var 2,8 procent). Coronakrisen påverkade olika näringsgrenar på olika sätt. En kraftig nedgång visade bl.a. näringsgrenarna hotell- och restaurangverksamhet samt transport.
Bruttonationalproduktens volymförändring på årsnivå, procent
Utbud
Förädlingsvärdet inom servicenäringarna minskade klart – också tillverkning visade en minskning från året innan
Förädlingsvärdet i löpande priser för hela ekonomin minskade med 1,6 procent år 2020 och volymen med 3 procent. Coronapandemin inverkade särskilt på efterfrågan på tjänster och år 2020 minskade förädlingsvärdet i löpande priser inom servicenäringarna med 1,9 procent. Volymen av tjänster minskade med 3,6 procent. Variationen mellan servicenäringarna är stor. En brant nedgång i förädlingsvärdet inom tjänster visade bl.a. hotell- och restaurangverksamhet, transport samt kultur, nöje och fritid.
Inom näringsgrenen informations- och kommunikationsverksamhet ökade förädlingsvärdet. Inom många näringsgrenar ökade förädlingsvärdet i löpande priser något, men ökningen var mindre än normalt.
Av näringsgrenarna inom industrin ökade el- och elektronikindustrin klart år 2020. Som helhet betraktat sjönk förädlingsvärdet i löpande priser inom industrin med 1,3 procent från året innan.
Förändring av förädlingsvärdet i löpande priser år 2020, procent
Efterfrågan
Hushållens konsumtionsutgifter minskade klart
Uppgifterna om hushållens konsumtionsutgifter publicerades nu på sommaren på en exakt nivå efter konsumtionsklass, vilket ger mer information om den privata konsumtionens struktur år 2020. I detta skede är uppgifterna ännu preliminära och i synnerhet på exakt nivå är de förknippade med osäkerhet.
Liksom när det gäller förädlingsvärdet uppvisar hushållens konsumtionsutgifter år 2020 exceptionellt stora variationer efter konsumtionsklass. Finländska hushålls konsumtionsutgifter utomlands och utländska hushålls konsumtionsutgifter i Finland var på en ovanligt låg nivå
Dessutom visade konsumtionsutgifterna för t.ex. kultur och fritid samt kläder en exceptionell nedgång. Också konsumtionsutgifterna för trafiken minskade kraftigt, liksom konsumtionsutgifterna när det gäller hotell- och restaurangverksamhet.
En ökning av den privata konsumtionen sågs särskilt i fråga om livsmedel, alkoholdrycker samt när det gäller hushållsapparater och möbler.
Hushållens konsumtionsutgifter efter konsumtionsslag finns tillgängliga i databastabellen _127 s Hushållens konsumtionsutgifter, årsvis.
Investeringarna minskade något
Värdet av investeringarna i löpande priser var 57 miljarder euro år 2020. Investeringsvolymen minskade med 1 procent.
Volymen av privata investeringar minskade med 3 procent. Investeringarna i maskiner och inventarier minskade med 5 procent. Också investeringarna i byggnader och konstruktioner samt i produkter som skyddas av immateriell äganderätt sjönk från år 2019.
Volymen av offentliga investeringar ökade med 11 procent. Den största ökningen i euro hänförde sig till anläggningar.
De offentliga samfundens underskott ökade med över tio miljarder
De offentliga samfundens finansiella ställning, dvs. nettoutlåningen, visade ett underskott på 12,8 miljarder euro. Året innan var underskottet 2,3 miljarder euro. Uppgifterna reviderades något jämfört med publiceringen av nationalräkenskaperna i mars. De offentliga samfundens underskott ökade år 2020 på grund av utgifterna i anslutning till coronapandemin samt det minskade inflödet av skatteinkomster och socialskyddsavgifter, vars största enskilda faktorer var minskningen av inflödet av samfundsskatterna och ArPL-avgifterna. År 2020 var underskottet 5,4 procent i förhållande till bruttonationalprodukten.
De offentliga samfundens nettoutlåning (+) eller nettoupplåning (-) mn € i förhållande till bruttonationalprodukten (%)
Statsförvaltningens underskott var 13,1 miljarder euro, året innan var det 2,6 miljarder euro. Enligt de preliminära uppgifterna visade lokalförvaltningen (kommuner och samkommuner o.d.) för första gången på länge ett överskott, 45 miljoner euro. Statsförvaltningen deltog i lokalförvaltningens kostnader för coronapandemin och lokalförvaltningens underskott blev ett överskott i och med ökningen av statsandelarna.
Arbetspensionsanstalternas överskott minskade betydligt till omkring 373 miljoner euro i och med att dividendinkomsterna och de erhållna socialskyddsavgifterna minskade. I överskottet ingår inte förändringar i investeringarnas värde. Också övriga socialskyddsfonders finansiella ställning försvagades och visade ett underskott på 201 miljoner euro.
Under denna beräkningsomgång har man reviderat beräkningsmetoden, med hjälp av vilken erhållna övriga produktionssubventioner hänförs till näringsgrenar och sektorer. Revideringen inverkar tills vidare bara på uppgifterna för år 2020, vilket innebär att det i tidsserien för dessa siffror finns ett avbrott mellan åren 2019 och 2020. Övriga produktionssubventioner omfattar ett stort antal olika företagsstöd, av vilka en del år 2020 var coronastöd.
Hela ekonomins lönesumma och antalet sysselsatta minskade
Lönesumman för hela ekonomin minskade med 0,4 procent år 2020. Antalet sysselsatta minskade med 2,1 procent och antalet arbetade timmar med 3 procent.
Utvecklingen av lönesumman och antalet sysselsatta varierade mycket efter näringsgren. När det gäller löner var de näringsgrenar som drabbades hårdast av coronakrisen trafikens näringsgrenar samt hotell- och restaurangverksamhet. När det gäller sysselsatta och arbetstimmar var näringsgrenar som visade en stor minskning, utöver ovan nämnda, också i synnerhet spel- och vadhållningsverksamhet, resebyråer och arbetsförmedling, bemanning och andra personalrelaterade tjänster.
Vissa näringsgrenar visade också en positiv utveckling när det gäller antalet sysselsatta. Till exempel databehandlingstjänster och energiförsörjning hade en ökning år 2020 i antalet sysselsatta.
Sett till sektor sjönk lönerna inom företagssektorn med 1,2 procent, men lönerna inom de offentliga samfunden steg med 2 procent.
Arbetsgivares socialskyddsavgifter sjönk på grund av en tillfällig lättnad när det gäller avgifterna.
Revidering av kvartalsräkenskaperna
I samband med publiceringen i juli har vi också uppdaterat databastabellerna för kvartalsräkenskaperna enligt den europeiska revisionspolitiken. Databastabellerna har också uppdaterats i statistiken Sektorräkenskaper kvartalsvis och i statistiken Den offentliga sektorns inkomster och utgifter kvartalsvis.
Källa: Nationalräkenskaper2020, preliminära uppgifter II, Statistikcentralen
Förfrågningar: Tapio Kuusisto 029 551 3318, Jarkko Kaunisto 029 551 3551, kansantalous@stat.fi
Ansvarig avdelningschef: Katri Kaaja
Publikationen i pdf-format (299,9 kB)
- Tabeller
-
Tabeller i databaser
Plocka ut de uppgifter som du behöver till tabeller, visa uppgifterna som diagram eller ladda ned data.
Tabellbilagor
- Revideringar i denna statistik
-
- Revideringar i denna statistik (14.7.2021)
Uppdaterad 14.7.2021
Finlands officiella statistik (FOS):
Nationalräkenskaper, årsvis [e-publikation].
ISSN=1798-0615. 2020. Helsingfors: Statistikcentralen [hänvisat: 22.12.2024].
Åtkomstsätt: http://www.stat.fi/til/vtp/2020/vtp_2020_2021-07-14_tie_001_sv.html