Förstasidan > Statistik > Hushållens förmögenhet > 2009 > 1. Skuldsättning ökade förmögenhetsskillnaderna något

1. Skuldsättning ökade förmögenhetsskillnaderna något

År 2009 hade hushållen en genomsnittlig bruttoförmögenhet på 192 000 euro och en nettoförmögenhet på 157 000 euro per hushåll. Bruttoförmögenheten var till sitt realvärde en femtedel (21 %) större än under det föregående undersökningsåret 2004, medan nettoförmögenheten ökade med 14 procent under samma period. Skuldsättningsutvecklingen har ökat skillnaden mellan brutto- och nettoförmögenheten under de senaste åren (diagram 1). Förmögenheten ökade särskilt mycket från 1998 till 2004, men därefter har tillväxten mattats av. Statistikcentralens första förmögenhetsundersökning gjordes 1987. Realvärdet av hushållens bruttoförmögenhet ökade 2,2-faldigt mellan 1987 och 2009.

Figur 1. Hushållens brutto- och nettoförmögenhet 1987–2009, euro per hushåll

Skuldsättningen syns också i utvecklingen av de relativa förmögenhetsskillnaderna. De relativa bruttoförmögenhetsskillnaderna är så gott som oförändrade jämfört med 2004, men skillnaderna i nettoförmögenhet har ökat något. År 2009 ägde den förmögnaste tiondelen 39 procent av bruttoförmögenheten, vilket var på samma nivå som 2004. Den s.k. Ginikoefficienten, som beskriver förmögenhetsskillnaderna med ett tal, var för bruttoförmögenheten så gott som oförändrad 2004 och 2009, medan koefficienten för nettoförmögenheten steg med omkring 4 procentenheter till 66,6 procent.

Förändringarna i förmögenhetsskillnaderna berättar inte direkt om förändringarna i förmögenheten. Den förmögnaste tiondelens bruttoförmögenhet ökade med 24 procent från år 2004. Detta var omkring tre procentenheter mer än den genomsnittliga förändringen. När medeltalet för den förmögnaste decilens bruttoförmögenhet ökade med 144 000 euro från 2004, var de låga förmögenhetsvärdena för de tre minst bemedlade decilerna nästan oförändrade. Värdena för nettoförmögenheten i de två minst bemedlade förmögenhetsdecilerna var negativa, på samma sätt som under de tidigare undersökningsåren.

De finländska hushållens förmögenhet bygger fortfarande på bostäder, eftersom omkring två tredjedelar av hushållen bor i en ägarbostad. Ägarbostädernas andel av bruttoförmögenheten är 56 procent. Mindre bemedlade äger inte bostäder, medan nästan alla hushåll i den högsta förmögenhetsdecilen har en ägarbostad. Som tvåa kommer fritidsbostäder, vilkas andel är omkring 11 procent. Andelen andrabostäder och placeringsbostäder är 9 procent. Börsaktiernas och fondplaceringarnas andel minskade i recessionen på 1990-talet till under ett par procent, men har därefter ökat till 6 procent.

Källa: Hushållens förmögenhet

Förfrågningar: Markku Säylä (09) 1734 3410, Veli-Matti Törmälehto (09) 1734 3680

Ansvarig statistikdirektör: Riitta Harala

---

Uppdaterad 21.12.2011