Förstasidan > Statistik > Hushållens förmögenhet > 2016 > Hälften av hushållen hade en nettoförmögenhet på över 107 200 euro år 2016

Publicerad: 5.6.2018

Hälften av hushållen hade en nettoförmögenhet på över 107 200 euro år 2016

Medianen för hushållens nettoförmögenhet var 107 200 euro år 2016, vilket framgår av Statistikcentralens förmögenhetsundersökning år 2016. En fjärdedel av hushållen hade en nettoförmögenhet på mer än 260 900 euro och en fjärdedel en nettoförmögenhet på mindre än 10 700 euro. Mest förmögna var 65–74-åringarnas hushåll.

Den genomsnittliga förmögenheten efter hushållets referenspersons ålder 2016, median

Den genomsnittliga nettoförmögenheten var ungefär 206 600 euro per hushåll, dvs. nästan två gånger så stor som medianen. Förhållandet beskriver hur förmögenheten är koncentrerad till den förmögnaste tiondedelen, som ägde omkring 47 procent av nettoförmögenheten år 2016. De fem decilerna med lägst förmögenhet, dvs. hälften av hushållen, ägde omkring 6 procent av nettoförmögenheten.

Fördelning av nettoförmögenhet 1994, 2009, 2013 och 2016, andelar av nettoförmögenhets totalbelopp (%)

Förmögenhetsdecil	1994	2009	2013	2016
I–V (50 % med lägst förmögenhet))	6,9	6,4	6,7	6,1
VI	8,2	6,9	6,9	6,5
VII	10,9	9,7	9,6	9,2
VIII	14,5	13,6	13,0	12,7
IX	20,3	19,4	18,7	18,8
X (10 % med högst förmögenhet)	39,2	43,9	45,2	46,8
Totalt	100	100	100	100

Förmögenhetsskillnaderna ökade något från år 2013 till år 2016 eftersom den förmögnaste tiondedelens andel av nettoförmögenheten ökade. Metodändringarna i statistiken försvårar en långsiktig granskning, men jämfört med år 1994 har den förmögnaste tiondedelens förmögenhetsandel stigit klart.

I förmögenhetsundersökningen fås nettoförmögenheten genom att addera reala och finansiella tillgångar och från dem dra av skulderna. De vanligaste förmögenhetsslagen som hushållen ägde var insättningar, fortskaffningsmedel (73 % av hushållen), egen bostad (66 %) samt börsaktier och direkta fondplaceringar (41 %). Mätt med förmögenhetens värde var den egna bostaden den klart mest betydande förmögenhetsposten, eftersom dess andel av de totala tillgångarna var ungefär hälften.

Tre av fem hushåll (58 %) hade skuld. Ungefär 18 procent av de skuldsatta hushållen hade ett skuldbelopp som var mer än tre gånger så stort som årsinkomsterna år 2016. Hushåll med en skuldsättningsgrad på mer än 300 procent, utgjorde ännu i slutet av 1990-talet bara några procent av de skuldsatta. Däremot om stora skulder mäts enligt skulderna i förhållande till den totala förmögenheten och när gränsen för stora skulder sätts till 75 procent, har de stora skuldernas andel varit nästan oförändrad fr.o.m. slutet av 1990-talet. År 2016 överskred skuldbeloppet hos vart fjärde skuldsatt hushåll 75 procent av hushållets bruttoförmögenhet.

Hushåll med stora skulder i förhållande till inkomsterna eller tillgångarna åren 1987–2016, % av skuldsatta hushåll

Ungefär sex procent av hushållen hade kreditbegränsningar år 2016, vilket var en lika stor andel som år 2013. Oftast gällde kreditbegränsningarna ensamförsörjarhushåll, varav 15 procent meddelade att de stött på problem vid ansökande av kredit. På basis av insamlade uppgifter definieras som ett hushåll med kreditbegränsningar ett hushåll som a) har ansökt om lån tre år före intervjutidpunkten och inte fått lån direkt eller senare, b) har ansökt om lån, men fått mindre lån än vad det ansökt om eller c) som inte har ansökt om lån eftersom det antog att det inte skulle få ett lån.

Källa: Hushållens förmögenhet

Förfrågningar: Veli-Matti Törmälehto 029 551 3680, Timo Matala 029 551 3422, Tara Junes 029 551 3322

Ansvarig statistikdirektör: Jari Tarkoma

Publikationen i pdf-format (172,7 kB)

Tabeller

Tabeller i databaser

Plocka ut de uppgifter som du behöver till tabeller, visa uppgifterna som diagram eller ladda ned data.

• Databastabellerna och deras variabler
• Arkiverade tabeller

---

Uppdaterad 5.6.2018