Konsumentprisindexet reviderades

Statistikcentralen har reviderat konsumentprisindexet. Bastidpunkten för konsumentprisindexet uppdateras med fem års mellanrum, eftersom det sker ändringar i hushållens konsumtion. Basåret för det nya indexet är 2010. Samtidigt har viktstrukturen och varukorgen för indexet uppdaterats för att motsvara konsumtionen för det nya basåret.

I samband med revideringen byttes omkring 15 procent av varukorgen ut. Nya varor i konsumentprisindexet är bl.a. nudlar, mysliflingor, bacon, varmrökt fisk, laktosfri mjölkdryck, färsk ört, energidryck, garn, mikrofiberduk, kostymsmycke och halssmycke i silver. Från varukorgen bortfaller bl.a. icke-smaksatta flingor, majschips, nötlever, helmjölk, jäst, klädtyg, klädskåp, stereoanläggning, guldkedja och armbandsur.

I indexet strävar man efter att följa prisutvecklingen av så representativa varor som möjligt. Därför byttes t.ex. aladåben ut mot en portion lunchsallad, bilstereon mot en navigator, plastpåsen mot en komposterbar soppåse, rullskridskorna mot gångstavar, damsjalen och -scarfen mot en halsduk samt reparation av möbler mot monteringstjänst. I indexet följer man prisutvecklingen av totalt 483 varor och tjänster. Statistikcentralens intervjuare samlar månatligen in sammanlagt omkring 50 000 prisuppgifter i ungefär 2 700 affärer. Dessutom samlas omkring 1 000 prisuppgifter in centraliserat.

Viktstrukturen för indexet motsvarar konsumtionen för år 2010

Viktstrukturen för konsumentprisindexet 2010=100 baserar sig på uppgifter i nationalräkenskaperna för år 2009, som har uppdaterats för att motsvara värdet av den privata konsumtionen år 2010. År 2010 var värdet av den privata konsumtionen 83,3 miljarder euro. Under tidigare basår 2005 var värdet av konsumtionen 70,4 miljarder euro och under år 2000 var motsvarande konsumtion 56,5 miljarder euro.

Jämförelse av viktstrukturen för konsumentprisindexen 2010=100, 2005=100 och 2000=100, procent

Viktandelarna för transport och kommunikationer minskade mest. Inom gruppen transporter sjönk isynnerhet viktandelen för bilar. Inom kommunikationer är både telefonernas och samtalens andel av den privata konsumtionen lägre än tidigare. Detta innebär att ändringarna i priserna på dessa varor och tjänster har en mindre inverkan på konsumentprisindexet än tidigare.

Viktandelarna ökade mest för boendekostnader i sin helhet. Inom denna grupp ökade andelen för nyproducerade bostäder och elektricitet mest. Ändringarna i priserna på dessa grupper inverkar således mer än tidigare på konsumentprisindexet.

Basåret för det harmoniserade konsumentprisindexet förblir oförändrat

Statistikcentralen har också reviderat det harmoniserade konsumentprisindexet som beräknas för Europeiska unionens statistikbyrå Eurostat. År 2005 kvarstår som basår för det harmoniserade konsumentprisindexet.

Det harmoniserade konsumentprisindexet används huvudsakligen för att jämföra inflationen i EU-länderna. Europeiska centralbanken använder det harmoniserade konsumentprisindexet som inflationsmätare i sin penningpolitik.

Finlands harmoniserade konsumentprisindex baserar sig på samma viktstruktur och prisuppgifter som det nationella konsumentprisindexet, men dess varusortiment är mer begränsad. Det harmoniserade konsumentprisindexets konsumtionsbegrepp omfattar inte ägarboende, penningspel, räntor eller skatteliknande avgifter. Det harmoniserade konsumentprisindexet omfattar knappt 90 procent av det nationella indexet.

Källa: Konsumentprisindex 2011, januari. Statistikcentralen

Förfrågningar: Mari Ylä-Jarkko (09) 1734 3310, Christina Telasuo, (09) 1734 3472, Juhani Pekkarinen (09) 1734 3476

Ansvarig statistikdirektör: Kari Molnar

Länkar:
Offentliggörande av konsumentprisindexet