Datatekniken - en del av finländarnas vardag

Under de senaste tio åren har majoriteten av finländarna övergått till att använda ny informations- och kommunikationsteknik och samtidigt har användningen av nya hjälpmedel blivit en del av vardagen. År 1996 hade ett hushåll av fyra dator, nu har två av tre. Då hade 7 procent av hushållen internetanslutning, år 2005 var andelen redan 58 procent. Uppgifterna framgår av Statistikcentralens rapport "Kansalaisesta e-kansalainen. Tilastotutkimusten tuloksia suomalaisten tieto- ja viestintätekniikan käytöstä 1996-2005" (ung. Från medborgare till e-medborgare. Resultat från statistikundersökningarna om finländarnas användning av informations- och kommunikationsteknik 1996-2005).

Numera har nästan alla hushåll mobiltelefon, medan det år 1996 fanns en mobiltelefon i fyra av tio hushåll. Efter år 2002 har de äldre skaffat relativt sett flest mobiltelefoner. Av 70-74-åringar har majoriteten nu mobiltelefon. För finländarna är mobiltelefonen i första hand ett verktyg för att hålla kontakt: det totala antalet användare av mobiltelefonernas tilläggstjänster har bara ökat marginellt. Det är fortfarande inte så vanligt att beställa eller köpa med mobilen.

Mångsidigare användning av internet

Användningen av internet har blivit mer regelbunden och allt fler använder internet dagligen hemma. Särskilt bland kvinnor under 35 år har internetanvändningen ökat under de senaste tre åren: bland dem använder nästan samtliga internet hemma åtminstone varje vecka. Ibruktagande av bredbandsanslutning ökar klart internetanvändningen i hushållen. I november 2005 var redan fyra av fem internetanslutningar bredbandiga.

Möjlighet till internetanvändning hemma åren 1998, 2002 och 2005 efter kön och ålder, %

Användningen av internet för att utföra sina vardagsärenden har blivit mångsidigare. År 1998 hade omkring 1,3 miljoner finländare använt elektroniska tjänster som tillhandahålls via internet. År 2005 fanns det redan 2,8 miljoner internetanvändare. Antalet användare av nätbankstjänster har ökat mest. År 1998 använde något under en halv miljon finländare en internetbank och år 2005 totalt 2,2 miljoner. Allt fler köper också via internetbutiker. Enligt undersökningen år 2005 hade totalt 1,6 miljoner finländare besökt en internetbutik åtminstone en gång. Omkring 25 procent av befolkningen i åldern 15-74 år, dvs. nästan en miljon finländare hade gjort anskaffningar via internet under de tre månader som föregick intervjun.

Hushåll med en eller två personer har fortfarande mer sällan hemdator eller internetanslutning än familjehushåll. Den största orsaken till att man inte skaffar hem internetanslutning, är att det finns möjlighet att använda internet någon annanstans. Kostnaderna för användningen av internetanslutningen och -utrustningen påverkar i större utsträckning enpersonshushållens beslut att inte skaffa internetanslutning jämfört med par- och familjehushållens.

I Norden används internet minst i Finland

I Finland används datorer och internet mer än i EU- och OECD-länderna i genomsnitt. Jämfört med de övriga nordiska länderna används internet ändå minst i Finland. Finland har den lägsta användningen av internet, även om man förutom hemanvändningen också beaktar de användningsmöjligheter som finns på arbetsplatserna och i läroanstalterna.

Under de senaste åren har antalet hemdatorer och internetanslutningar i hushållen bara visat en långsam ökning. Däremot blir användningen av tillämpningar av ny datateknik, t.ex. bredbandsanslutningar, kameratelefoner och digitalmottagare, snabbt allt vanligare i Finland.

Rapporten presenterar resultaten från informationssamhällsprojektet

Rapporten "Kansalaisesta e-kansalainen" presenterar resultaten från forskningsprojektet "Suomalaiset ja tuleva tietoyhteiskunta" (ung. Finländarna och det framtida informationssamhället) ifråga om hela forskningsperioden fr.o.m. år 1996. I samband med projektet har man gjort omfattande besöksintervjuer, där man intervjuade hushållens alla medlemmar över 10 år. Det tredje huvudmaterialet har gjorts i samband med fritidsundersökningen år 2002. Det fjärde omfattande materialet samlades in vid en separat telefonintervjuundersökning år 2005. Vid intervjuerna har man använt sig av slumpmässigt urval ur befolkningscentralregistret. Frågorna i undersökningarna åren 2002 och 2005 är delvis EU-harmoniserade. Informationssamhällsutvecklingen har också följts upp med hjälp av Statistikcentralens andra datainsamlingar.

Forskningsprojektet är ett samarbetsprojekt, där Statistikcentralens intervju- och forskningstjänster haft flera samarbetspartners och finansiärer av projektet. Finansieringsstöd har Statistikcentralen i många år fått av TeliaSonera, Finnet-liitto, Posten Finland, undervisnings-, justitie-, finans- och inrikesministeriet samt av kommunikationsministeriet. Dessutom har Europeiska unionens statistikbyrå Eurostat beviljat finansiering för de EU-harmoniserade frågorna i undersökningarna.

Källa: Kansalaisesta e-kansalainen. Tilastotutkimusten tuloksia suomalaisten tieto- ja viestintätekniikan käytöstä 1996-2005. Översikter 1/2006. Statistikcentralen.

Förfrågningar: Juha Nurmela (09) 1734 2548

Ansvarig statistikdirektör: Jussi Simpura

Länkar: Presentation av publikationen på Statistiktorget