Totalförbrukningen av energi minskade i fjol med 9 procent

Enligt Statistikcentralens preliminära uppgifter minskade totalförbrukningen av energi i Finland i fjol med totalt 9 procent. Totalförbrukningen var 1 360 petajoule, vilket motsvarar 32,4 miljoner oljeton. Också totalförbrukningen av el minskade med drygt 2 procent, mer än någonsin tidigare sedan år 1970. Energiintensiteten i Finland, dvs. energiförbrukningen i förhållande till bruttonationalprodukten, fortsatte nedåt. Minskningen började föregående år.

Minskningen av totalförbrukningen av energi berodde till största delen på att användningen av bränslen gått ned i elproduktionen. Elproduktionen i Finland sjönk med 17 procent, till 68 terawattimmar, dvs. till nivån i slutet av 1990-talet. Användningen av bränslen i elproduktionen minskade med totalt 40 procent från året innan. Minskningen förklaras av att produktionen av kondensel sjönk till en tredjedel av produktionen föregående år. Produktionen av kondenskraft, och på motsvarande sätt förbrukningen av alla bränslen som då används, varierar kraftigt under olika år enligt tillgången på nordisk vattenkraft. Under torra perioder är produktionen av kondenskraft hög och under vattenrika år är den mycket låg. Vid produktionen av kondensel förbrukas mer än 2,5 gånger mer primärenergi jämfört med energimängden för producerad el.

I fjol importerade Finland mer el än någonsin tidigare. Nettoimporten av el steg till 17 terawattimmar, vilket motsvarade en femtedel av den totala elförbrukningen. Den stora nettoexporten till Norden åren 2003 och 2004 övergick till en stor nettoimport, medan importen från Ryssland åter bibehölls på samma nivå som under de föregående två åren, då man haft tillgång till den ökade överföringskapaciteten. Importen av nordisk elektricitet möjliggjordes av den förbättrade vattensituationen i Sverige och Norge, som också fick elexporten att stanna av.

Förbrukningen av fossila bränslen minskade avsevärt

I fjol var användningen av fossila bränslen och torv 15 procent resp. 26 procent lägre än året innan. Av de fossila bränslena minskade kolförbrukningen mest, med omkring 41 procent. Den stora nedgången berodde på minskningen av stenkol i kondensproduktionen. Dessutom sjönk förbrukningen av koks samt masugns- och koksgas, som räknas med i kolen men bara med under en procent. Användningen av naturgas minskade med nästan 9 procent från föregående år.

Också användningen av förnybar energi sjönk klart jämfört med året innan, med 10 procent. Användningen av träbaserade bränslen sjönk totalt med 11 procent. Mest minskade användningen av avlut, med 16 procent, vilket berodde på den minskade produktionen inom skogsindustrin. Också användningen av andra träbaserade bränslen inom industrin och småförbränning av ved gick ned. Användningen av träpelletar ökade i sin tur med 16 procent. Träpelletar används i allt större utsträckning också vid uppvärmning av småhusfastigheter på grund av dyrare olja och el. Produktionen av vattenkraft sjönk i fjol med 8 procent. Produktionen av vindkraft ökade däremot kraftigt liksom föregående år, med över 40 procent. Produktionen var dock mindre än 0,2 terawattimme, vilket motsvarar 0,6 petajoule.

Andelen förnybara energikällor av totalförbrukningen av energi var i det närmaste på samma nivå som året innan, andelen var 25 procent. Andelen fossila bränslen sjönk däremot klart till under hälften av totalförbrukningen av energi.

Energiförbrukningen 2004-2005, petajoule

	2004 PJ	2005* PJ	Förändring, %
Olja	374	363	-3
Träbaserat bränsle	306	271	-11
Kärnenergi	238	244	2
Naturgas	163	149	-9
Kol	220	130	-41
Torv	89	66	-26
Nettoimport av elektricitet	18	61	249
Vatten- och vindkraft	54	50	-8
Övriga	25	26	5
Totalt	1 486	1 358	-9

Koldioxidutsläppen inom energisektorn minskade med 17 procent

Enligt de preliminära uppgifterna sjönk koldioxidutsläppen från energiproduktionen och
-förbrukningen i fjol med 17 procent från året innan. Detta berodde på en minskad användning av fossila bränslen och torv. Koldioxidutsläppen var omkring 54 miljoner ton, medan de ett år tidigare var 65 miljoner ton. Enligt uppskattning har de totala utsläppen av växthusgaser för år 2005 legat nära målnivån för Kyotoavtalet. Energisektorns andel av koldioxidutsläpp är i genomsnitt 80 procent av den totala mängden växthusgaser som följs upp genom Kyotoavtalet.

Utsläpp av växthusgaser 1990-2005

Den slutliga energiförbrukningen sjönk med 4 procent

Den slutliga energiförbrukningen, dvs. den energi som företagen, hushållen och övriga konsumenter använde minskade med 4 procent från föregående år. Energiförbrukningen inom industrin sjönk mest i fjol. Minskningen förklaras av den minskade produktionen inom den energiintensiva industrin, något som särskilt arbetskonflikten inom skogsindustrin inverkade på.

Energiförbrukningen sjönk också till följd av det varmare vädret, som minskade behovet av uppvärmningsenergi för byggnader. Energiförbrukningen inom trafiken var på samma nivå som året innan.

Energipriserna steg

Konsumentpriserna på bränslen steg klart i fjol. Motorbensinen var i slutet av året 14 procent dyrare än i början av året. Dieseloljan blev samtidigt 13 procent dyrare och den lätta brännoljan 27 procent dyrare. Månadsmedelpriset på tung brännolja steg från januari till december med 48 procent. Världsmarknadspriset på råolja steg från januari till december med 29 procent, vilket också ledde till en stegring av priserna på oljeprodukter. Den dyrare oljan återspeglades också i priset på naturgas, som steg med mer än 20 procent före årets slut. De högre bränslepriserna ledde också till att fjärrvärmen blev dyrare under år 2005.

De totala elpriserna som inkluderar skatter sjönk svagt under hela början av året. Från början av hösten vände hushållens priser uppåt och var i början av december något över nivån för januari. Den nordiska elbörsens priser steg i början av året. Efter en nedgång i juni började de igen stiga i juli.

Sedan EU:s interna utsläppshandel inleddes har priset på utsläppsrätter varit en ny faktor som påverkat elpriset. Utsläppshandeln förbättrar konkurrenskraften hos förnybara energikällor med låga utsläpp jämfört med bränslen som förorsakar utsläpp.

Källa: Preliminär energistatistik 2005. Statistikcentralen
Inventering av växthusgaser
Uppgifterna publiceras också i handels- och industriministeriets Energiöversikt 1/2006.

Förfrågningar: Saku Slioor (09) 1734 2685, Leena Timonen (09) 1734 2518

Ansvarig statistikdirektör: Kaija Hovi

Offentliggöranden i samband med meddelandet:
Energiförbrukning
Energianskaffning, -förbrukning och priser