Ju högre socialt kapital, desto bättre upplevd hälsa

Ju högre socialt kapital, dvs. delaktighet, tillit och socialt stöd, individerna har, desto bättre hälsa upplever de sig ha. De som deltar i social verksamhet upplever att deras hälsa är bättre jämfört med dem som inte deltar. Mer än 70 procent av de finländare som flitigt deltar i någon social verksamhet eller som har stort förtroende för andra människor upplever att deras hälsa är god. Uppgifterna framgår av Statistikcentralens publikation Sosiaalinen pääoma Suomessa(ung. Socialt kapital i Finland), där det i artiklarna för första gången finns samlat statistikuppgifter om socialt kapital.

Det klara sambandet mellan socialt kapital och upplevd hälsa kvarstår, fastän effekterna av övriga faktorer som påverkar hälsan, t.ex. ålder, kön och långvariga sjukdomar standardiseras.

Sambandet mellan upplevd god eller rätt så god hälsa och det sociala kapitalet
bland den 30 år fyllda befolkningen år 2000, %

1) Inverkan av ålder, kön, långvarig sjukdom och två andra dimensioner av socialt kapital har standardiserats.
Källa: Materialet Terveys 2000, KTL.

Över hälften av finländarna deltar i föreningsverksamhet

Enligt fritidsundersökningen år 2002 deltar 52 procent av finländarna i verksamheten för någon förening, sammanslutning, cirkel eller grupp. De unga deltar flitigast i föreningsverksamhet. Populärast är idrottsföreningar eller sportklubbar. Deltagandet i fackföreningar och politiska partier eller organisationer har minskat avsevärt under de senaste 20 åren, medan idrottsföreningarnas popularitet ökat. Särskilt unga vuxna deltar mer än tidigare i idrottsföreningarnas verksamhet.

Deltagande i föreningsverksamhet minst en gång per år åren 1981, 1991 och 2002, %

Omkring 10 procent av finländarna är föreningsaktiva och deltar i tre eller flera föreningars verksamhet under året. Likaså är omkring 10 procent av finländarna aktiva kulturkonsumenter, dvs. besöker minst sex gånger om året olika kulturevenemang.

Aktivitet inom föreningsverksamhet och besök på kulturevenemang är kopplat till tillit. De som är aktiva inom föreningar och kulturellt intresserade litar på andra människor och på samhällsinstitutioner mer än befolkningen i genomsnitt. De deltar också mer aktivt än andra i samhällsaktiviteter av informellt slag, de skriver t.ex. till tidningarnas insändarspalter eller deltar i demonstrationer.

Det sociala kapitalet påverkar välbefinnandet inom arbetsgemenskapen

I arbetsgemenskaperna är förekomsten av socialt kapital - stöd och uppmuntran, en öppen informationsgång och tillit - kopplat både till arbetshälsan och den ekonomiska effektiviteten. Det sociala kapitalet ger bättre organisering av arbetet, ökad andel individer som är nöjda med sitt arbete och minskad utbrändhet. På de arbetsplatser där det finns ett stort socialt kapital upplever man också oftare att arbetsplatsens ekonomiska situation är stabil och tryggad.

En öppen informationsgång på arbetsplatsen har ett klart samband med organiseringen av arbetet. Enligt undersökningen av arbetsförhållanden år 2003 var över 80 procent av dem som ansåg att informationsförmedlingen på arbetsplatsen är öppen av den åsikten att arbetena har organiserats väl. På motsvarande sätt var under hälften av dem som inte öppet får information, nöjda med organiseringen av arbetet.

Chefsarbetet påverkar arbetshälsan mera än uppmuntran och stöd mellan arbetstagare. De som gett sin chef ett gott vitsord upplever oftare än andra att arbetet är välorganiserat och de är också oftare än andra mycket nöjda med sitt arbete.

Det sociala kapitalet statistikförs för första gången i Finland

Mätningen och statistikföringen av det sociala kapitalet har väckt ett ökat intresse vid statistikbyråer i olika länder. I Australien, Kanada och Storbritannien har översikter redan publicerats. Statistikcentralens artikelsamling Sosiaalinen pääoma Suomessa är den första statistiska översikten i ämnet i Finland. Avsikten med översikten är att visa vilka möjligheter existerande statistikmaterial ger att granska det sociala kapitalet, och att samtidigt delta i den internationella diskussionen.

I publikationens artiklar granskar man de centrala egenskaperna i det sociala kapitalet, såsom tillit, delaktighet, frivilligarbete, socialt umgänge och ömsesidighet. I publikationen funderar man också över vissa specialteman: ökar användningen av medier det sociala kapitalet och finns det ett samband mellan upplevd hälsa och socialt kapital. Dessutom behandlar man i artiklarna det sociala kapitalet i arbetsgemenskaper, företagens nätverk och kollektivavtal. Registermaterial samt material baserat på befolknings- och företagsenkäter har använts som uppgiftskälla för publikationen.

Källa: Sosiaalinen pääoma Suomessa - Tilastokatsaus (ung. Socialt kapital i Finland - Statistisk översikt). Statistikcentralen

Förfrågningar: Laura Iisakka (09) 1734 3596

Ansvarig statistikdirektör: Jussi Simpura

Länkar: Presentation av publikationen på Statistiktorget