Produktionen i tio landskap ökade snabbare än i hela landet år 2004

Efter ett par lugna år visade den finländska samhällsekonomin år 2004 tecken på återhämtning. Den 3,5-procentiga ökningen av bruttonationalprodukten fördelade sig rätt så jämnt på olika näringsgrenar. Industrin stod för drygt en tredjedel. Transportens och kommunikationens inverkan på ökningen var en femtedel och handelns något lägre. Också fastighetsverksamheten och kommunikationen ökade från nollnivån under föregående två år och genererade var sjunde euro av tillväxten. Uppgifterna framgår av Statistikcentralens regionalräkenskaper.

Produktionsvärdet steg i landskapen Lappland och Österbotten nästan dubbelt snabbare än i hela landet i genomsnitt. Också i Egentliga Tavastland och Kymmenedalen nådde tillväxten upp till nästan 6 procent. Norra Österbotten och Birkland, som sett över en längre tid gjort väl ifrån sig, fick nöja sig med en tillväxt på 5 procent. I Egentliga Finland var produktionsvärdet 4,5 procent högre år 2004 än föregående år. Också i Södra Savolax var ökningen 4 procent högre än den genomsnittliga ökningen för hela landet. I Södra Karelen och Södra Österbotten var ökningen hårfint större än i hela landet.

Produktionstillväxten i Nyland som länge fungerat som motor för tillväxten i nationalräkenskaperna, både sett till storlek och tillväxt, sjönk till en nivå som var något under genomsnittet för hela landet. På grund av det anspråkslösa resultatet i det största landskapet översteg tio landskap den genomsnittliga tillväxten för hela landet. I lika många landskap var tillväxten under den genomsnittliga.

Produktionstillväxt efter landskap 2004*, procent

Svagast var tillväxten år 2004 i Södra Karelen och på Åland. Produktionsvärdet i bägge landskapen stannade nästan en procent från resultatet för föregående år. I Mellersta Finland, Norra Savolax och Satakunta var tillväxten bara några tiondedels procent från föregående år. I Östra Nyland och Kajanaland var tillväxten över 2 procent. I Mellersta Österbotten stannade produktionstillväxten på något under 3 procent och i Päijänne-Tavastland steg produktionen med 3 procent.

Förändringar i utvecklingen inom landskapen på 2000-talet

Utvecklingen i landskapen ser annorlunda ut, när man förlänger granskningsperioden till att omfatta hela 2000-talet och när man utöver produktionsförändringarna även tar med sysselsättnings- och befolkningsutvecklingen.

Det har skett förändringar i täten om man utgår från PSB-indikatorn**, som jämför produktions-, sysselsättnings- och befolkningsförändringar i landskapen åren 2000 - 2004 med utvecklingen i hela landet. Av de stora landskapen som tidigare klarat sig bra har Norra Österbotten och Birkaland bevarat sin ställning. Egentliga Finland har fått ge vika en aning och Nyland har tappat sin ställning i täten och ligger nu på mellannivån. Av de små och medelstora landskapen har Östra Nyland tagit den ledande positionen på grund av den kraftiga tillväxten inom produktionen. Också sysselsättnings- och befolkningstillväxten har i Östra Nyland varit den bästa i landet. I tätgruppen ingår också Egentliga Tavastland och Åland. Mellersta Finland och Mellersta Österbotten representerar den genomsnittliga utvecklingen i landskapen under perioden 2000 - 2004.

PSB-indikatorn efter landskap åren 2000 - 2004*

Utvecklingen av produktionen, sysselsättningen och befolkningen har varit svagast i flera industriella landskap. I Södra Karelen har produktionsvärdet sjunkit radikalt. På grund av det har sysselsättnings- och befolkningsutvecklingen varit rätt så svag. Av de övriga industriella landskapen har Satakunta och Kymmenedalen halkat efter betydligt i utvecklingen, om man jämför med hela landet. Övriga landskap med svag utveckling var Lappland, Kajanaland och Österbotten, där den traditionella industrin haft en säker ställning.

Till de bästa ekonomiska regionerna hör olika områden

Till de ekonomiska regioner som finns med bland de tio mest framgångsrika regionerna under 2000-talet hör stora och medelstora stadsregioner samt små landsbygdsdominerade regioner. Av de största städerna har Uleåborg, Tammerfors, Jyväskylä och Åbo ekonomiska regioner klarat sig bäst. Av de medelstora återfinns Seinäjoki och Tavastehus ekonomiska regioner bland de tio bästa. Också Borgå ekonomiska region, som hör till de industriella stadsregionerna, finns med bland de tio främsta och har intagit första plats bland dem. De övriga ekonomiska regioner som hör till de tio främsta är små svenskspråkiga landsbygdsdominerade regioner i skärgården. På grund av regionernas ringa storlek kan de årliga variationerna i utvecklingen vara stora. Samtidigt accentueras effekten av slumpmässiga faktorer av engångsnatur.

PSB-indikatorn efter ekonomisk region 2000 - 2005*,
ekonomiska regioner med det bästa och det sämsta resultatet

Sådana ständiga favoriter från tillväxtåren under 1990-talet som Mariehamn (21:a placering år 2004), Salo (27:e) och Helsingfors (30:e) finns inte med på tio-i-topp listan. Bland dem som utvecklats svagast finns fem ekonomiska regioner med industriorienterad produktionsstruktur. Övriga ekonomiska regioner är landsbygdsdominerade och en del av dem är också glest bebyggda.

*preliminära uppgifter

** Kort om PSB-indikatorn:

Med hjälp av PSB-indikatorn mäter man den allmänna utvecklingen inom regionerna genom att ställa förändringarna i produktion, sysselsättning och befolkning i relation till utvecklingen i hela landet. Jämförelsen med hela landet görs genom att från förändringen (%) av regionens bruttoförädlingsvärde (Brp), sysselsättning och befolkning dra av motsvarande förändring för hela landet (%). Skillnaden utgör regionens avvikelse från utvecklingen för hela landet (%-enhet). PSB-indikatorn är medeltalet av tre komponenter (P, S, B). I en granskning som omfattar flera år räknas PSB-indikatorns avvikelse som ett årsmedeltal.

Nya metoder och tidsserier för regionalräkenskapernas produktions- och sysselsättningskonton

Regionalräkenskaperna revideras som en del av den tredje och sista fasen i revideringen av nationalräkenskaperna ENS 95.

En mer detaljerad beskrivning av revideringen finns på webbsidorna för regionalräkenskaperna på adressen: http://www.stat.fi/til/atutyo/index.html (på finska)

De viktigaste revideringsobjekten är följande:

revidering av metoder för regionalisering av uppgifter om skogsbruket samt beaktade av nettotillväxten i odlade skogar vid beräkning av produktionen,
användning av de uppgifter efter arbetsställe som finns i statistiken över företagsstrukturer för regionalisering av en betydande del av näringsgrensgrupperna F, G, H, I, K, M, N och O
vid beräkningen av uppgifter till fasta priser har man övergått till att använda s.k. rullande basår istället för ett fast basår,
åtskiljande av företags- och hushållssektorn inom alla näringsgrenar,
utvidgande av FISIM-revideringen från hösten 2005 till att börja fr.o.m. statistikåret 1975,
nationalräkenskapernas reviderade nivåer för hela landet,
nivåförändring av produktsubventioner och -skatter, publiceras hösten 2006 när undersökningen om regional input-output är klar.

Källa: Regionalräkenskaperna. Statistikcentralen

Förfrågningar: Mikko Koutaniemi (09) 1734 2646, Erkki Niemi (09) 1734 3313, Aku Alanen (09) 1734 3320, aluetilinpito@stat.fi

Ansvarig statistikdirektör: Ari Tyrkkö

Offentliggöranden i samband med meddelandet:
Regionalräkenskaper för produktion och sysselsättning
Indikatorer för regionalekonomi