Detta är arkivinnehåll som inte längre uppdateras.

Gå till den uppdaterade sidan Statistiska uppgifter.

Pressmeddelande 16.6.2006

Kapitalinkomsterna ökade hushållens inkomster och inkomstskillnader
år 2004

Inkomstskillnaderna mellan hushållen ökade klart år 2004 jämfört med året innan. Ökningen av inkomstskillnaderna förklaras av att hushållens kapitalinkomster reellt sett var i genomsnitt 13 procent högre år 2004 än året innan. Särskilt dividendinkomsterna visade en kraftigt ökning: hushållen fick i genomsnitt en fjärdedel mer i dividendinkomster jämfört med året innan. Fr.o.m. år 2002 har hushållens dividendinkomster ökat med nästan 60 procent. År 2004 fick decilen med den största inkomsten 85 procent av dividendinkomsterna. Uppgifterna framgår av de slutliga uppgifterna i Statistikcentralens inkomstfördelningsstatistik år 2004.

Inkomsterna för decilen med den största inkomsten ökade med i genomsnitt 7 procent år 2004 jämfört med föregående år. Inkomsterna för decilen med de lägsta inkomsterna ökade med 3 procent. Också sett i ett längre perspektiv har den högsta decilen ökat sina inkomster klart mer än övriga inkomstdeciler. Åren 1995-2004 har den högsta inkomstdecilens inkomster ökat med i genomsnitt ungefär 5 procent per år, medan ökningen i den lägsta inkomstdecilen varit en och en halv procent. Omräknat i pengar betyder det att inkomsterna för enpersonshushåll i den lägsta decilen ökade reellt sett med 1 100 euro åren 1995-2004. I den övre inkomstdecilen var motsvarande inkomstökning 17 600 euro.

Årsförändringarna av hushållens realinkomster efter inkomstdecil åren 2003-2004
och 1995-2004


616 500 låginkomsttagare år 2004

År 2004 fanns det i Finland omkring 616 500 låginkomsttagare. En person definieras som låginkomsttagare när han eller hon hör till ett hushåll, vars inkomster är mindre än 60 procent av medianinkomsten för hela befolkningen. Av befolkningen var 11,9 procent låginkomsttagare, vilket är något mer än året innan.

Flest låginkomsttagare fanns det bland de unga. Var fjärde 16-24-åring var lågavlönad år 2004. Minst låginkomsttagare fanns det i åldersgruppen 50-64-åringar, 7 procent. Bland 65 år fyllda personer var 12,7 procent låginkomsttagare, vilket är något mer än andelen låginkomsttagare av hela befolkningen.

Relativt sett flest låginkomsttagare fanns det i studerandehushåll (77 %) och arbetslösa hushåll (64 %). Av lantbruksföretagarna och pensionärerna fanns det omkring 3 procentenheter fler låginkomsttagare än i genomsnitt, medan det bland övriga företagare fanns något färre låginkomsttagare än i genomsnitt (11 %). Minst låginkomsttagare fanns det i löntagarhushåll (3 %).

Hur allmänt det var med låginkomsttagare berodde också på hushållets livsfas. År 2004 fanns det flest låginkomsttagare bland ensamboende (27 %) och ensamförsörjarfamiljer (27 %). Andelen låginkomsttagare bland ensamboende har varit fortsatt stor sedan början av 1990-talet. Däremot har andelen låginkomsttagare av barnfamiljerna - både ensamförsörjarfamiljer och familjer med två vårdnadshavare - fördubblats från början av 1990-talet. Andelen låginkomsttagare i ensamförsörjarhushåll ökade med 4 procentenheter från året innan. Av barnen under 18 år bodde 12,3 procent i lågavlönade hushåll år 2004.

Gruppen låginkomsttagare bestod i huvudsak av sådana som inte var yrkesverksamma. Andelen pensionärshushåll av de lågavlönade hushållen var störst, 25 procent, vilket förklaras förutom av små inkomster också av att pensionärshushållen utgör den största gruppen. Andelen arbetslösa av de låginkomsttagarna var 24 procent och andelen studerande 16 procent år 2004. Även om det bland löntagarhushållen fanns minst låginkomsttagare (3 %), var deras andel av alla låginkomsttagare betydande på grund av deras avsevärda storlek, 17 procent. Andelen lantbruksföretagare och övriga företagare av alla låginkomsttagare var totalt omkring 11 procent. Deras andel av låginkomsttagarna har minskat från år 1995.

Andelen lågavlönade (%) efter hushållets referenspersons socioekonomiska ställning
åren 1995 och 2004


Definition av låginkomsttagare: de inkomster som står till hushållets förfogande per konsumtionsenhet är mindre än 60 procent av medianinkomsten för hela befolkningen. Gränsen i enpersonshushåll var 11 690 euro år 2004.

Källa: Inkomstfördelningsstatistik 2004. Inkomster och konsumtion 2006. Statistikcentralen

Förfrågningar: Pekka Ruotsalainen (09) 1734 2610, Laura Iisakka (09) 1734 3596

Ansvarig statistikdirektör: Jussi Simpura

Länkar: Mera information på internet på www.tilastokeskus.fi/tulonjakotilasto