Ny information om tidsanvändningen för undervisnings- och forskningspersonalen vid universitet och yrkeshögskolor

Den arbetstid som universitetens forsknings- och undervisningspersonal använde för att sköta uppgifterna uppgick till nästan 2 000 timmar under läsåret 2004 - 2005, personalen vid yrkeshögskolor använde något över 1 700 timmar. Vid universiteten varierar arbetstiderna klart mellan olika yrkesgrupper, vid yrkeshögskolorna är skillnaderna mellan tjänstegrupperna mindre. Undervisningspersonalen vid universitet använde i genomsnitt 40 procent av arbetstiden för forskning, i yrkeshögskolor var motsvarande andel 10 procent. När det gäller arbetsuppgifter som sköts varje vecka skötte universitetslärarna 15 procent via e-post, för lärarna vid yrkeshögskolor var motsvarande andel 12 procent. Uppgifterna framgår av Statistikcentralens omfattande undersökning om hur undervisnings- och forskningspersonalen vid universitet och yrkeshögskolor använde sin arbetstid under läsåret 2004 - 2005.

Undersökningsobjekten var de budgetfinansierade undervisnings- och forskningstjänster vid universitet och högskolor som innehåller undervisning och/eller forskning. Varje tjänst eller befattning ingick i undersökningen under en vecka. På en blankett bokförde tjänsteinnehavaren arbetstimmarna för olika verksamhet. Den föregående undersökningen om tidsanvändningen gällande universitet gjordes läsåret 1991 - 1992. Yrkeshögskolorna var nu med för första gången.

Tidsanvändningens struktur har varit rätt så konstant vid universitet

Universitetslärarnas årliga arbetstid var nästan 2 000 timmar under läsåret 2004 - 2005. De flesta timmarna i anslutning till tjänsten eller befattningen hade professorerna, dvs. omkring 2 250 timmar per år. Överassistenterna och universitetslektorerna arbetade likaså fler än 2 000 timmer per år. Den årliga arbetstiden för lektorer och forskare var något över 1 900 timmar.

Under läsåret 2004 - 2005 använde universitetslärarna i genomsnitt 43 timmar per vecka för skötsel av tjänsteuppgifterna. Tjänstearbetstiden per vecka har minskat med en timme från år 1992.

Universitetslärarna använder 43 procent av arbetstiden för undervisning, 39 procent för forskning och 18 procent för övriga uppgifter, t.ex. administrativa uppgifter. Skillnaderna mellan den nyaste och den föregående tidsanvändningsundersökningen är små. Av professorernas tidsanvändning går 44 procent åt till undervisning, 32 procent till forskning och 24 procent till övriga uppgifter. Mest undervisning finns det inom de humanistiska vetenskaperna, 57 procent av arbetstiden, samt inom samhällsvetenskaperna, 47 procent av arbetstiden. Också de övriga uppgifternas andel är störst inom samhällsvetenskaper och humanistiska vetenskaper.

Enligt undersökningen om tidsanvändningen har den tid som används för undervisning, forskning och övriga uppgifter vid universitet varit ganska oförändrad under olika decennier. Undervisningens andel har minskat från år 1983 med bara 2 procentenheter. Forskningens andel av tidsanvändningen ökade något i undersökningen åren 1991 - 1992 och minskade igen i undersökningen åren 2004 - 2005. Också de övriga uppgifternas andel har varit ganska oförändrade, i den nyaste undersökningen ökade deras andel med två procentenheter jämfört med tidigare.

Tidsanvändningens struktur vid universitet olika år, procent

Forskningens andel av tidsanvändningen varierar klart inom olika vetenskapsområden

Forskningens andel var störst, nästan hälften av arbetstiden, inom medicin och vårdvetenskaper (49 procent), lantbruks- och skogsvetenskaper (48 procent), naturvetenskaper (47 procent) och teknik (46 procent). Forskningsandelen är minst inom humanistiska vetenskaper och samhällsvetenskaper.

Forskningens andel ökade inom alla andra vetenskapsområden förutom inom samhällsvetenskaper samt humanistiska vetenskaper. Jämfört med den föregående tidsanvändningsundersökningen är den största skillnaden inom lant- och skogsbruksvetenskaper, där forskningsandelen ökade med 14 procentenheter. Forskningsandelen av tidsanvändningen ökar betydligt under sommarmånaderna. Situationen var liknande också i den föregående tidsanvändningsundersökningen.

Små skillnader i arbetsveckans längd i yrkeshögskolor sett efter tjänstegrupp

Den arbetstid som lärare vid yrkeshögskolor årligen använder för skötseln av uppgifter förknippade med tjänsten eller befattningen var något över 1 700 timmar läsåret 2004 - 2005. Överlärarnas årliga arbetstid var 1 830 timmar. Den årliga arbetstiden för lektorer och timlärare i huvudsyssla var 1 707 timmar.

Vid yrkeshögskolor är arbetsveckans längd 43 timmar och skillnaderna mellan tjänstegrupperna är mycket små. Överlärarna har den längsta arbetsveckan, dvs. 44 timmar. Överlärarna arbetar i genomsnitt 4 timmar under veckosluten och 2 timmar i veckan med uppgifter som berättigar till extra ersättning. Lektorernas arbetsvecka är bara en timme kortare än överlärarnas, för veckoslutsarbete använder lektorerna ungefär tre timmar. Arbetsveckan för lärare i huvudsyssla är också mycket lik överlärarnas och lektorernas arbetsvecka.

Av yrkeshögskolelärarnas tidsanvändning går 74 procent åt till undervisning, 10 procent till forskning och 16 procent till övriga uppgifter. Mest forskning har forskare, dvs. 47 procent av arbetstiden. Överlärarna använder 16 procent av arbetstiden för forskning, lektorerna 8 procent och timlärarna i huvudsyssla 7 procent av arbetstiden. Forskning förekommer mest, dvs. över 10 procent av arbetstiden, inom kulturbranschen samt social-, hälsovårds- och gymnastikbranschen.

Källa: Undersökning om tidsanvändning vid universitet och yrkeshögskolor. Statistikcentralen, Vetenskap, teknologi och informationssamhället 2006.

Förfrågningar: Vesa Hämäläinen (09) 1734 2594, Markku Virtaharju (09) 1734 3290, tiede.teknologia@stat.fi

Ansvarig statistikdirektör: Kaija Hovi