En arbetad timme kostade 25 euro inom den privata sektorn år 2004

År 2004 kostade en arbetad timme 25,1 euro inom den privata sektorn, 22,8 euro inom den kommunala sektorn och 26,5 euro inom staten. Inom privata förädlingsnäringar var priset på en arbetad timme 26,3 euro och inom privata servicenäringar 24,0 euro. Uppgifterna baserar sig på Statistikcentralens arbetskraftskostnadsstatistik gällande den privata och kommunala sektorn.

Inom industrinäringarna var kostnaderna för arbetad timme störst inom pappersindustrin och energiförsörjning, 33,9 och 36,0 euro. Inom tillverkning var kostnaderna lägst inom tillverkning av kläder och lädervaror, 17,9 euro, samt inom textilindustrin, 22,3 euro. Inom servicenäringarna kostade en arbetstimme mest, dvs. 37,1 euro, inom stödtjänster till finansiell verksamhet som omfattar bl.a. handel med värdepapper. En arbetstimme kostade däremot minst inom hotell- och restaurangbranschen, 19,5 euro, samt inom detaljhandeln,19,3. År 2004 var priset på ett årsverke inom den privata sektorn ungefär 40 600 euro och inom den kommunala sektorn ungefär 34 700 euro.

Antalet arbetade timmar har från år 2000 till år 2004 varit på ungefär samma nivå. Inom den privata sektorn uppgick antalet arbetade timmar till 1 620 per ett årsverke, inom den kommunala sektorn till 1 530 timmar och inom staten till 1 570 timmar. Arbetade timmar har beräknats genom att dra av frånvaron som t.ex. semestrar och sjukledigheter från summan av ordinarie arbetstid och övertid.

Kostnaden för arbetad timme och arbetade timmar år 2004

Näringsgren	Arbetskraftskostnad euro/arbetad timme	Arbetade timmar/årsv.
Den privata sektorn totalt	25,1	1 620

Utvinning av mineral	26,1	1 640
Tillverkning	26,7	1 620
El-, gas-, värme- och vattenförsörjning	37,8	1 560
Byggverksamhet	23,6	1 660
Privata förädlingsnäringar totalt	26,3	1 620

Handel, hotellverksamhet	21,9	1 580
Samfärdsel	24,4	1 660
Finansiell verksamhet	30,3	1 640
Fastighets- o.d. verksamhet	27,8	1 670
Utbildning, hälso- och sjukvård, sociala tjänster	21,0	1 570
Andra samhälleliga och personliga tjänster	20,0	1 600
Privata servicenäringar totalt	24,0	1 620

Kommuner	22,1	1 540
Samkommuner	24,8	1 520
Den kommunala sektorn totalt	22,8	1 530

Staten*	26,5	1 570

* Undersökning om statens arbetskraftskostnader 2004, finansministeriet, Helsingfors 2006

Resultatpremiernas andel har ökat inom förädling

Resultatpremiernas andel av de totala arbetskraftskostnaderna ökade åren 2000-2004 från 1,8 procent till 3,3 procent inom den privata sektorn. Ökningen var särskilt stor inom förädlingsnäringarna där resultatpremiernas andel av de totala arbetskraftskostnaderna närmare tredubblades från 1,7 procent till 4,8 procent. Inom servicenäringarna ökade resultatpremiernas andel samtidigt från 1,8 procent till 2 procent. I övrigt har arbetskraftskostnadsposternas andel av de totala arbetskraftskostnaderna i huvudsak följt ändringarna i tarifferna för de sociala kostnaderna. År 2004 minskade de sociala kostnadernas andelar jämfört med år 2000.

Andelen kostnader för finansiering av socialskyddet av de totala arbetskraftskostnaderna uppgick till 20,8 procent inom den privata sektorn medan motsvarande andel inom den kommunala sektorn var 24,7 procent. Skillnaden beror närmast på lagstadgad finansieringsskyldighet gällande socialskyddet - inom den kommunala sektorn i synnerhet på arbetspensionsavgifter. Också andelen nettolöner för sjukdomstid och familjeledighet av arbetskraftskostnaderna var större inom den offentliga sektorn än inom den privata sektorn.

Inom den privata sektorn var semesterlönernas andel 7 procent av arbetskraftskostnaderna. Inom den kommunala sektorn var motsvarande andel 8,2 procent. Skillnaderna beror på olika semesterkvalifikationsgrunder inom sektorerna.

Inom den offentliga sektorn var både resultatpremiernas och naturaförmånernas andel av arbetskraftskostnaderna klart mindre än inom den privata sektorn. Den direkta inkomstens andel var nästan lika stor inom båda sektorerna. Omkring 40 procent av arbetskraftskostnaderna utgjordes av andra än direkta arbetskraftskostnader och arbetsgivaren betalade dem utöver lönen för arbetad arbetstid. Optioner och socialskyddsavgifter som betalas utgående från dem ingår inte i arbetskraftskostnaderna i statistiken.

Arbetskraftskostnadernas struktur år 2004 (andel av arbetskraftskostnader, %)

Kostnadspost	Den privata sektorn			Den offentliga sektorn		Totalt
Kostnadspost	Förädlingsnäringar	Servicenäringar	Totalt	Den kommunala sektorn	Staten*	Totalt
Direkt inkomst	57,2	61,1	59,3	57,9	60,2	58,9
Semesterpenning, resultatpremier o.d.	8,7	5,5	7,0	3,7	4,5	6,0
Personalfonder	0,1	0,2	0,2	-	-	0,1
Lön för lediga dagar	10,6	10,2	10,4	12,5	12,2	11,1
Naturaförmåner	0,8	1,7	1,3	0,3	0,2	0,9
Socialskyddskostnader	21,5	20,2	20,8	24,7	22,3	22,0
Arbetsplatsutbildning	0,4	0,9	0,7	0,7	0,7	0,7
Övriga arbetskraftskostnader	0,7	0,7	0,7	0,3	0,4	0,6
Stöd för sysselsättning	-0,1	-0,5	-0,3	-0,7	-0,1	04
Totala arbetskraftskostnader	100,0	100,0	100,0	100,0	100,0	100,0

Arbetskraftskostnadsstatistiken 2004 är en del av ett projekt som genomförs i alla EU-länder. En publikation förknippad med projektet kommer ut i december 2006. En undersökning som gäller staten och som genomförts av Statens arbetsmarknadsverk har kommit ut tidigare. EU:s statistikbyrå Eurostat publicerar internationella jämförelseuppgifter efter årsskiftet.

Källa: Arbetskraftskostnadsstatistik 2004. Statistikcentralen.

Förfrågningar: Pentti Jonninen, (09) 1734 3581

Ansvarig statistikdirektör: Kari Molnar

Länkar: Offentliggörandet i anslutning till meddelandet.