Gårdsbrukens inkomster ökade år 2004

Gårdsbrukens inkomster från jordbruk uppgick år 2004 till i genomsnitt 15 338 euro. Inkomstnivån steg från året innan med 223 euro, dvs. 1,5 procent. Uppgifterna framgår av Statistikcentralens inkomst- och skattestatistik över gårdsbruk år 2004. Uppgifterna i statistiken baserar sig på beskattningsuppgifterna från totalt 60 278 gårdsbruk.

Gårdsbrukens inkomststruktur har förändrats

Andelen av förvärvs- och kapitalinkomster från jordbruk, när det gäller gårdsbruk har minskat betydligt sedan år 1999. År 1999 fick gårdsbruken något under 41 procent av de skattepliktiga inkomsterna från jordbruket, år 2004 var motsvarande siffra bara omkring 37 procent. Också andelen inkomster från skogsbruk har minskat, medan andelen löneinkomster och inkomster från näringsverksamhet har ökat. Förändringar i inkomsterna hos enskilda gårdsbruk samt förändringarna i produktionsinriktningens struktur har inverkat på utvecklingen.

Antalet växtodlingsgårdar har ökat, medan antalet husdjursgårdar har minskat med undantag av gårdar som bedriver får- och hästskötsel (annan husdjursskötsel). När det gäller gårdar som inriktat sig på husdjursskötsel - med undantag av gårdar med annan husdjursskötsel - är betydelsen av inkomsterna från jordbruket större än hos växtodlingsgårdarna. På motsvarande sätt har löneinkomsterna och övriga inkomster en större betydelse hos växtodlingsgårdarna. Dessa faktorer förklarar i huvudsak förändringarna i inkomststrukturen hos gårdar som fortsatt med produktionen.

Gårdarnas odlade åkerareal har ökat under åren 1999-2004 i genomsnitt med över fyra hektar.

Inkomststrukturen hos gårdar som fortsatt med produktionen 1999-2004, andel av statsskattepliktiga inkomster

Hela landet	1999	2000	2001	2002	2003	2004
- Löneinkomster	36,8	36,4	38,1	39,9	40,4	41,3
- Inkomster från jordbruk	40,7	41,1	41,0	39,0	38,5	36,9
- Inkomster från skogsbruk	9,8	9,3	8,4	8,1	6,7	5,8
- Övriga inkomster	12,7	13,2	12,5	13,0	14,4	16,0
Odlad åkerareal, ha	28,4	30,5	31,3	31,9	32,3	32,7

Genomsnittliga inkomster hos gårdar som fortsatt med produktionen efter inkomsttyp åren 1999-2004

	1999	2000	2001	2002	2003	2004	Förändring, %	Förändring, euro
Hela landet, i genomsnitt	33 624	35 978	36 766	37 726	41 237	43 062	28,1	9 438
- Löneinkomster	12 370	13 104	14 024	15 029	16 670	17 757	43,5	5 387
- Inkomster från jordbruk	13 699	14 788	15 060	14 727	15 854	15 899	16,1	2 200
- Inkomster från skogsbruk	3 279	3 334	3 078	3 064	2 763	2 504	-23,6	-775
- Övriga inkomster	4 276	4 752	4 604	4 906	5 950	6 902	61,4	2 626

Fördelning av gårdar efter produktionsinriktning

Hela landet	1999	2000	2001	2002	2003	2004	Förändring, %	Förändring, antal
- Mjölkproduktion	19 707	18 158	17 272	16 491	15 671	14 886	-24,5	-4 821
- Övrig nötboskapshushållning	4 546	4 049	4 116	4 043	3 989	3 910	-14,0	-636
- Svinhushållning	4 097	3 579	3 354	3 218	3 099	2 901	-29,2	-1 196
- Fjäderfähushållning	1 099	916	857	819	791	779	-29,1	-320
- Övrig husdjursskötsel	1 653	1 645	1 726	1 732	1 740	1 763	6,7	110
- Spannmålsodling	16 417	18 111	19 750	20 559	21 325	22 084	34,5	5 667
- Övrig växtodling	6 417	8 199	8 273	8 472	8 721	9 041	40,9	2 624
- Övriga gårdar	1 661	940	249	263	261	233	-86,0	-1 428
- Totalt	55 597	55 597	55 597	55 597	55 597	55 597	-	-

Gårdarnas genomsnittliga inkomster från jordbruk efter produktionsinriktning

Hela landet	1999	2000	2001	2002	2003	2004	Förändring, %	Förändring, euro
- Mjölkproduktion	19 370	21 953	23 789	23 468	27 567	28 837	48,9	9 467
- Övrig nötboskapshushållning	11 490	13 279	14 430	14 829	16 795	17 047	48,4	5 557
- Svinhushållning	20 260	25 554	28 223	27 794	27 070	26 887	32,7	6 627
- Fjäderfähushållning	20 025	26 703	26 146	26 415	31 586	32 374	61,7	12 349
- Övrig husdjursskötsel	2 288	2 416	2 651	2 755	3 067	3 127	36,7	839
- Spannmålsodling	7 745	8 869	8 214	8 312	8 335	8 394	8,4	649
- Övrig växtodling	13 016	10 539	9 922	9 914	10 260	10 266	-21,1	-2 750
- Övriga gårdar	4 956	3 042	4 327	4 226	3 803	4 725	-4,7	-231
- I genomsnitt	13 699	14 788	15 060	14 727	15 854	15 899	16,1	2 200

Granskningen åren 1999-2004 baserar sig på beskattningsuppgifter om odlaren med maken/makan på drygt 55 000 gårdar. Utredningen har gjorts på basis av uppgifter gällande de gårdar som ingått i statistiken alla år under granskningsperioden, vilket gör att inverkan av förändringar i antalet gårdar har raderats i utredningen.

Jordbruksinkomsten är en ersättning för odlarnas eget arbete och en avkastning på det egna kapitalet. På utvecklingen av en genomsnittlig jordbruksinkomst inverkar förutom inkomstförändringen på en enskild gård också förändringar i antalet gårdar och i produktionsinriktningens struktur.

Inkomst- och skattestatistiken över gårdsbruket år 2004 har däremot utarbetats utgående från beskattningsuppgifter om odlaren och maken/makan på över 60 000 gårdar. Odlarens och makens/makans inkomster har räknats ihop. Gårdar som hör till statistiken har en odlad åkerareal på minst två hektar.

En del av de funktioner som hör till näringsgrenen, t.ex. pälsdjursuppfödning och växthusproduktion, behandlas i beskattningen i huvudsak som inkomstkällor för näringsverksamheten vilket gör att inkomsterna för dessa funktioner inte ingår i inkomsterna från jordbruk.

Källa: Inkomst och skattestatistik över gårdsbruk 2004. Statistikcentralen

Förfrågningar: Martti Kankaanpää (09) 1734 3335

Ansvarig statistikdirektör: Ari Tyrkkö

Länkar: Offentliggörande i samband med meddelandet.