Barnens föräldrar bor allt oftare på olika håll

Det har blivit allt vanligare att föräldrarnas parförhållande spricker. Skilsmässor är vanliga, men sammanboende föräldrar i barnfamiljer skiljer sig två gånger så ofta som gifta föräldrar. Även far- och morföräldrarnas parförhållanden är osäkrare än tidigare: ju yngre barnet är, desto oftare bor far- och morföräldrarna på skilda håll. Inom åtta år har det blivit en tredjedel vanligare att far- och morföräldrarna bor på skilda håll. Uppgifterna framgår av den omfattande publikationen Suomalainen lapsi 2007(ung. Barn i Finland) som sammanställts av Statistikcentralen och Stakes. I publikationen beskrivs under 18-åriga barns levnadsförhållanden med hjälp av statistik.

Bara sex av tio finländska barn föds till gifta föräldrar. Allt fler barn föds till föräldrar som är sammanboende eller till ensamförsörjande mödrar. Sammanboendet är dock ofta en temporär familjeform och en del av föräldrarna gifter sig efter att barnet är fött.

Familjer med två föräldrar är ändå fortfarande den vanligaste familjeformen. År 2005 bodde två av tre tonåringar tillsammans med sina båda föräldrar utan några halvsystrar eller halvbröder. I ombildade familjer bodde bara var tionde tonåring tillsammans med ny styvfar eller styvmor.

Skillnaderna i barnfamiljernas utkomst nästan oförändrade

Låga inkomster, trångboddhet och liten konsumtion präglar de minsta barnens liv mest. När barnen blir större stiger familjernas levnadsstandard.

Utvecklingen av barnfamiljernas utkomst är tudelad: å ena sidan har det blivit något allmännare med höga inkomster, men å andra sidan har den relativa fattigdomsrisken ständigt blivit allmännare i barnfamiljer. Den förbättrade utkomsten hänför sig till att mammorna oftare deltar i arbetslivet. Modellen med två personer som tjänar pengar har blivit vanligare i barnfamiljer under 2000-talet. När det gäller familjer med två personer som tjänar pengar är det bara få familjer som klassas som familjer med låg inkomst.

Samtidigt som barnfamiljernas utkomst i genomsnitt har förbättrats har också boendestandarden stigit. Trångboddheten har minskat, även om den är vanligare i barnfamiljer än i andra hushåll. Barnfamiljer har också allt oftare vågat ta bostadslån.

Inkomstskillnaderna mellan barnfamiljer återspeglar sig i konsumtionen. I genomsnitt hälften av utgifterna i barnfamiljer med de lägsta inkomsterna gäller mat, boende och kläder. I allmänhet är det de nödvändiga utgifterna som betonas i barnfamiljernas konsumtion.

En tredjedel av småbarnsmammorna är utan anställningsförhållande

Drygt 30 procent av mammorna till barn under tre år är familjelediga från arbetet och bara något under 30 procent av mammorna arbetar. En tredjedel av mammorna till barn under tre år sköter barnen hemma utan gällande anställningsförhållande. Det är ofta svårt att träda in i arbetslivet efter att ha varit hemma utan ett anställningsförhållande: flera blir arbetslösa eller visstidsanställda.

Ensamförsörjare har sämre ställning på arbetsmarknaden än föräldrarna i barnfamiljer med två vårdnadshavare. Det relativa arbetslöshetstalet för ensamförsörjarmödrar är mer än dubbelt så högt än det relativa arbetslöshetstalet för mödrar i familjer med två vårdnadshavare.

Nästan alla sexåringar i förskoleundervisning

Nästan alla finländska barn vårdas hemma tills de fyllt ett år, men av dem som fyllt tre år är redan två tredjedelar i dagvård. I förskoleundervisningen deltog år 2006 nästan alla sexåringar samt en liten skara fem- och sjuåringar. I förskoleundervisningen deltog nästan 58 000 barn, dvs. fler än vad det fanns barn i sexåringarnas hela åldersklass.

År 2005 deltog fyra av tio elever i första klassen i för- och eftermiddagsverksamhet för barn. Andelen var högst i Nyland, dvs. 54 procent, och lägst i Södra Österbotten, dvs. 26 procent. Var fjärde av andraklassisterna deltog i verksamheten.

Av pojkarna som går ut grundskolan fortsätter ungefär hälften i gymnasiet och hälften i yrkesutbildning, av flickorna fortsätter två tredjedelar i gymnasiet. Ungefär fem procent av dem som gått ut grundskolan fortsätter inte omedelbart i utbildning som leder till examen.

Behovet av barnskydd har ökat

År 2005 omfattades omkring 60 000 finländare av stödåtgärder då det gäller öppenvård inom barnskydd. Något över 15 000 barn och unga var placerade utanför hemmet. Antalet barn och unga både inom öppenvård och barn och unga som har placerats har ökat redan länge. Pojkarnas andel av klienterna är något större än flickornas.

År 2005 var nästan var tionde ungdom i åldern 15-17 år misstänkt för att ha gjort sig skyldig till något lagbrott. Av dem var de flesta pojkar. Antalet misstänkta minderåriga minskade klart under 1990-talet, men har ökat något under de senaste åren. Omkring tjugotusen minderåriga misstänks årligen för lagbrott. Nästan var fjärde misstänkt minderårig är under 15 år, dvs. utanför straffansvar.

De unga gör sig oftast skyldiga till stöld, snatteri, trafikbrott och misshandel. Pojkar straffas fyra gånger så ofta som flickor. Bara då det gäller snatteri straffas flickor nästan lika ofta som pojkar.

Publikationen behandlar förutom ovannämnda teman bl.a. barnens hälsa, flyttande, arbete, konsumtion, tidsanvändning och fritidsintressen. Publikationen som har över 400 sidor innehåller 22 artiklar.

Statistikcentralens välfärdsöversikt Hyvinvointikatsaus 1/2007 utkommer 12.4. Tidningen behandlar bl.a. barnens välfärd, tidig skolgång och modersmål.

Källa: Suomalainen lapsi 2007. Statistikcentralen och Stakes

Förfrågningar:
Suomalainen lapsi (Barn i Finland): Leena Kartovaara (09) 1734 3498, Hannele Sauli (09) 1734 3497
Hyvinvointikatsaus (Välfärdsöversikt): Raija Sailas (09) 1734 3537, Lotta Sjöblom (09) 1734 2959

Ansvariga statistikdirektörer: Riitta Harala och Jari Tarkoma

Länkar: Material i seminariet om social statistik och som är förknippat med publikationen

Beställningar: försäljningstjänst (09) 1734 2011, myynti@stat.fi