5. Behovet av yrkesinriktad vuxenutbildning har minskat

År 2006 upplevde 43 procent av finländarna i åldern 18–64 år (exkl. pensionärer och de studerande som saknar arbetserfarenhet) att de behöver mer utbildning som främjar yrkeskunnigheten eller karriären. Behovet av yrkesinriktad tilläggsutbildning har klart minskat fr.o.m. millennieskiftet, då fler än varannan år 2000 upplevde behov av tilläggsutbildning, vilket var omkring 54 procent av personerna i arbetsför ålder.

Figur 11.Behov av yrkesinriktad vuxenutbildning efter kön åren 2000 och 2006 (befolkning i åldern 18–64 år, exkl. pensionärer och de studerande som inte har arbetserfarenhet)

Figur 11.Behov av yrkesinriktad vuxenutbildning efter kön åren 2000 och 2006 (befolkning i åldern 18–64 år, exkl. pensionärer och de studerande som inte har arbetserfarenhet)

Personernas senaste erfarenheter av yrkesinriktad vuxenutbildning hade ett klart samband med det upplevda behovet av tilläggsutbildning. Då ungefär hälften av de person som föregående år deltog i den yrkesinriktade vuxenutbildning upplevde att de behövde mera utbildning som främjar yrkeskunnigheten eller karriären, var motsvarande andel av dem som inte deltog i utbildning 38 procent.

Även om behovet av yrkesinriktad tilläggsutbildning minskade under åren 2000–2006 bedömde man att nyttan med utbildningen fortfarande var stor. Fler än sex av tio finländare i åldern 18–64 år som hör till arbetskraften uppskattade att den yrkesinriktade tilläggsutbildningen hjälper dem att få en ny arbetsplats, att sköta arbetsuppgifterna eller främjar karriären. Dessutom trodde drygt en tredjedel att yrkesinriktad tilläggsutbildning hjälper dem att ha kvar sitt arbete.

Av de olika utbildningsområdena upplevde man att det största behovet av utbildning gällde företagsekonomi och juridik (tabell 1). Ungefär var tredje som behövde yrkesinriktad tilläggsutbildning angav behov av sådan utbildning. Var femte uppgav att man behövde yrkesinriktad tilläggsutbildning inom teknik, produktion och byggande, datateknik samt hälsovårds- och socialbranschen.

Tabell 4. Behov av yrkesinriktad tilläggsutbildning efter utbildningsinnehåll år 2006 (befolkning i åldern 18–64 år, som uppgivit att de behöver yrkesinriktad tilläggsutbildning)

Utbildningsinnehåll Andel, , %
Företagsekonomi och juridik 31
Teknik, produktion, byggande 21
Datateknik 21
Hälsovårds- och socialbranschen, välfärd 19
Främmande språk 13
Samhälls- och beteendevetenskaper, journalistik 12
Tjänster, hobbyer, säkerhetsbranschen 12
Konstämnen 9
Övriga branscher totalt 28
Obs! Andelarna kan inte summeras till 100 procent, eftersom uppgiftslämnarna får ge 1–5 olika innehållsområden.

Var tredje 18–64-årig finländare upplevde ett behov eller intresse av att få utbildning med anknytning till fritid eller hobbyer år 2006, dvs. behovet låg på samma nivå som i början av millenniet. Mest behov av utbildning med anknytning till fritid eller hobbyer hade, enligt vad de uppgav, kvinnor, personer som bodde i urbana kommuner, personer som hade en lång grundutbildning, tjänstemän samt företagare.


Källa: Vuxenutbildningsundersökningen 2006, Statistikcentralen

Förfrågningar: Kirsti Pohjanpää (09) 1734 2604, Helena Niemi (09) 1734 2488, Timo Ruuskanen (09) 1734 3620

Ansvarig statistikdirektör: Riitta Harala


Uppdaterad 3.6.2008

Instruktion för hänvisning:

Finlands officiella statistik (FOS): Deltagande i vuxenutbildning [e-publikation].
Deltagandet i vuxenutbildningen 2006, 5. Behovet av yrkesinriktad vuxenutbildning har minskat . Helsinki: Statistikcentralen [hänvisat: 15.6.2021].
Åtkomstsätt: http://www.stat.fi/til/aku/2006/01/aku_2006_01_2008-06-03_kat_005_sv.html