Finländarna kan främmande språk, använder dator och följer med facklitteratur

Allt fler finländare kan främmande språk

År 2006 uppskattade hela 85 procent av finländarna att de kunde något främmande språk. Andelen har ökat stadigt fr.o.m. år 1995, då ungefär 72 procent av 18–64-åringarna kunde något främmande språk. De unga kan främmande språk bättre än andra åldersgrupper och kvinnor oftare än män. Bland 35-åringarna kunde nästan alla åtminstone ett främmande språk.

Mest och bäst kunde man engelska, åtminstone 82 procent av finländarna uppgav att de kunde en aning engelska. Svenska som främmande språk behärskade 65 procent av 18–64-åringarna och tyska var tredje. Franska, ryska och spanska kunde omkring 6–11 procent av 18–64-åringarna år 2006.

Nästan 90 procent använder dator

Nästan 90 procent av alla 18–64-åringar, dvs. 2,9 miljoner finländare använder dator. Av männen är 87 procent datoranvändare och av kvinnorna 90 procent. Datoranvändningen inom vuxenutbildningen mättes på olika sätt åren 2000 och 2006, men enligt uppskattning har ökningen varit 20 procentenheter. Över 54-åringarna har ökat sin datoranvändning allra mest under detta millennium. År 2006 uppgav redan 70 procent av dem att de använder dator. År 2000 var motsvarande andel ungefär hälften av det. År 2006 uppgav nästan alla under 35 år och hela 94 procent av 35–44-åringarna att de använde dator.

Användningen av dator (inkl. internet) efter ålder år 2006 (befolkning i åldern 18–64 år)

Under åren 2000–2006 har användningen av dator ökat mest bland dem som använt dator minst. Speciellt svindlande har ökningen av datoranvändningen varit bland pensionärer, men användningsgraden har också ökat klart bland lantbrukföretagare, arbetare och övriga företagare. År 2006 uppgav 57 procent av pensionärerna, 79 procent jordbrukarna och 80 procent av arbetarna att de använder dator. Motsvarande andelar år 2000 var omkring trettio procentenheter lägre.

Behovet av utbildning inom datateknik har minskat

Den ökade användningsgraden av datateknik och de förbättrade färdigheterna återspeglas också i ett minskat behov av utbildning inom datateknik. År 2000 upplevde var fjärde 18–64-åring och år 2006 bara nio procent av dem ett behov av mera vuxenutbildning inom datateknik. Också deltagandet i utbildning har minskat. I vuxenutbildning inom datateknik deltog år 2006 omkring 10 procent och år 2000 omkring 14 procent av 18–64-åringarna.

Finländarna följer flitigt med facklitteratur

År 2006 uppgav 84 procent av löntagarna i åldern 18–64 år att de följer med någon form av facklitteratur. Mest följde man med tidningar som utges av fackförbund eller centralorganisationer samt annan fackpress inom den egna branschen. Att följa med facklitteratur har hållits på samma nivå som år 2000.

Goda möjligheter för var tredje att få personalutbildning

Fler än två av tre löntagare uppskattade att de har åtminstone hyfsade möjligheter att få arbetsgivarstödd utbildning för utveckling av yrkeskunnigheten eller främjande av karriären. Var tredje löntagare i åldern 18–64 år uppskattade att de har goda möjligheter till det. Siffran är fem procentenheter högre än i början av millenniet.

Dessutom bedömde var tredje löntagare att han eller hon har många möjligheter påverka hurdan utbildning arbetsgivaren stöder eller ordnar. Siffran är sju procentenheter högre än i början av millenniet.

Källa: Vuxenutbildningsundersökningen 2006, Statistikcentralen

Förfrågningar: Kirsti Pohjanpää (09) 1734 2604, Helena Niemi (09) 1734 2488, Timo Ruuskanen (09) 1734 3620

Ansvarig statistikdirektör: Riitta Harala

Tabeller

Tabeller i databaser

Plocka ut de uppgifter som du behöver till tabeller, visa uppgifterna som diagram eller ladda ned data.

Uppdaterad 3.6.2008

Instruktion för hänvisning:

Finlands officiella statistik (FOS): Deltagande i vuxenutbildning [e-publikation].
Språkkunskap, IT-användning, facklitteratur och utbildningsmöjligheter 2006. Helsingfors: Statistikcentralen [hänvisat: 16.11.2024].
Åtkomstsätt: http://www.stat.fi/til/aku/2006/03/aku_2006_03_2008-06-03_tie_002_sv.html