Förstasidan > Statistik > CVTS, Företagens personalutbildning > 2010 > Deltagande i kursutbildning > 1. Utbildningens innehåll

1. Utbildningens innehåll

Mest kursutbildning hänförde sig, naturligt nog, till yrken inom arbetsplatsens näringsgrenar eller för utvecklande av specialkunnande med anknytning till arbetsuppgifterna. Näst mest till kompetens inom kundarbete och ledarförmåga, som är oberoende av branschen.

Tabell 1. Kursutbildningsdagarnas andel efter utbildningsinnehåll år 2010

Kursutbildningens kunskapsområde	Andelen av utbildningen	Nämnt som    viktigast
	%	%
Tekniska, praktiska eller uppgiftsspecifika färdigheter	38,3	42,1
Kompetens inom kundarbete	14,0	14,3
Förman- och ledarskapsutveckling	13,4	16,1
Yrkesmässig IT-kompetens	5,8	5,5
Kompetens inom teamarbete	5,1	3,1
Allmänna IT-kunskaper	4,6	2,2
Kunskaper i främmande språk	3,6	2,0
Färdigheter i office och administrativt arbete	3,5	4,9
Problemlösningskunskaper	2,5	1,0
Färdigheter i muntlig och skriftlig kommunikation	1,3	0,2
Matematisk, läs- och skrivkunnighet	0,2	0,0
Annat kunnande	7,8	8,6

Fördelningen av kursutbildningens innehåll varierade ganska lite enligt företagets storleksklass. Utbildningens innehåll beror dock på vilken näringsgren det är fråga om. Mest variation förekom i utbildningsandelarna inom kundarbete. Inom produktionsföretag var andelen klart mindre än 10 procent, men inom finans- och försäkringsbranschen översteg andelen 30 procent och inom handeln var andelen över 40 procent av kursdagarna.

När det gäller utbildningens innehåll är det svårt att göra jämförelser med resultaten från år 2005, eftersom klassificeringen av utbildningens innehåll har ändrats. Tidigare baserade sig klassificeringen på ISCED-klassificeringen, som passar bäst för indelning av innehållet inom examensutbildningen. Den nya klassificeringen i CVTS4 utgår mer konkret från de kompetenskrav som finns på arbetsplatsen och inom arbetsuppgifterna.

Innehåll som är jämförbara i klassificeringarna år 2005 och 2010 är utbildning som gäller datateknik och språkkunskaper. Även om de datatekniska basfärdigheterna redan är på en relativt hög nivå på arbetsplatserna, ökade andelen utbildning inom datateknik ännu med en dryg procentenhet från år 2005. Orsaken kan vara att utnyttjandet av datateknik inom olika branscher och yrken har ökat ytterligare, eftersom en allt större del av de uppgifter som tidigare gjordes manuellt nu görs med hjälp av datateknik. Även om baskunskaperna inom datateknik är på en god nivå, kräver nya hjälpmedel och applikationer en kontinuerlig utbildning i program och utrustning.

Även om arbetslivet blir allt mer internationellt minskade språkutbildningens andel med en procentenhet från år 2005 ¹⁾ . Inom alla branscher är kraven på språkkunskaper fortfarande inte nödvändiga ur yrkeskunnandets synvinkel. Å andra sidan är nivån på kunskaperna i främmande språk bland de nya åldersklasserna på arbetsmarknaden klart högre än hos äldre personer som snart lämnar arbetslivet. Därför är behovet av ökad språkutbildning kanske inte längre vad det varit.

Innehållsprofilen för kursutbildning är något olika inom industrin och inom servicebranscherna. Inom servicebranscherna ligger tyngdpunkten på utbildningen inom kundservice samt IT-utbildning för yrkespersoner mer än inom industrin. Inom industribranscherna är andelen obligatoriska kurser av utbildningstimmarna klart större än inom servicebranscherna. De kan inte alltid indelas i erbjudna innehållsalternativ på ett naturligt sätt, varför klassen "Annat kompetensområde" är ganska stor inom industribranscherna.

Figur 1. Innehållet i kursutbildningen efter huvudnäringsgren år 2010

Innehållsmässigt låg tyngdpunkten i utbildningen i de företag som bara anordnade intern kursutbildning klart oftare på ledarförmåga och kundarbete än i de företag som erbjöd extern utbildning. Däremot var den kursutbildning som köptes av externa utbildningsanordnare kraftigt inriktad på tekniska, praktiska och uppgiftsspecifika färdigheter inom näringsgrenen (Tabellbilaga 3.)

Andelen obligatoriska, regelbundna kurser i arbetshälsa och -säkerhet av alla utbildningsdagar inom alla näringsgrenar var totalt 16 procent och varierade från sex procent inom IT-branschen till 42 procent inom byggbranschen. Bara i små företag med under 50 anställda var andelen obligatoriska kurser över 20 procent.

Kundkompetens och uppgiftsspecifikt yrkeskunnande är viktiga i framtiden

Tyngdpunkterna i utbildningsinnehållet förändras inte heller särskilt mycket sett utifrån ett perspektiv av framtida behov. En fråga som ställdes till företagen var vilka kompetensområden som företaget uppskattar som viktiga för dess utveckling under de närmaste åren. Mest omnämndes kundservicefärdigheter (73 %), tekniska, praktiska eller uppgiftsspecifika färdigheter (67 %), kompetens inom teamarbete (67 %), ledarförmåga (65 %) och problemlösningsförmåga (59 %). Jämfört med utbildningen för år 2010 (mätt med antalet utbildningsdagar) sticker särskilt vikten av kompetens inom teamarbete och problemlösningförmåga klart ut som framtida krav.

När företagen anger de viktigaste kompetensområdena för sin verksamhet, sticker bara tre områden ut framom andra: kompetens inom kundarbete (23 %), uppgiftsspecifika yrkesfärdigheter (23 %) och ledarförmåga (18 %). Inom industrin betonades av kompetensbehoven mest yrkeskunnande med anknytning till uppgiftsspecifika färdigheter, inom servicebranschen för sin del kunnande inom kundarbete. Med hjälp av frågan mättes dock betydelsen av dessa kompetensområden. Om någon färdighet värdesätts högt betyder det nödvändigtvis inte att man satsar synnerligen mycket på detta kompetensområde mätt med antalet utbildningsdagar.

1) Siffrorna för år 2010 omfattar också muntlig och skriftlig kommunikation, eftersom också modersmålet ingick i den här klassen år 2005.

Källa: CVTS, Undersökning om företagens personalutbildning, Statistikcentralen

Förfrågningar: Hannu Virtanen 09 1734 2514, Tarja Seppänen 09 1734 3220, cvts@stat.fi

Ansvarig statistikdirektör: Riitta Harala

---

Uppdaterad 17.4.2013