Förstasidan > Statistik > Europaparlamentsval > 2009 > Metodbeskrivning av resultatanalysen - bakgrund till partiernas valframgång i Europaparlamentsvalet 2009

Metodbeskrivning av resultatanalysen - bakgrund till partiernas valframgång i Europaparlamentsvalet 2009

Analysen belyser vad som ligger bakom ett partis framgång eller förlust i Europaparlamentsvalet 2009. Partiernas framgång granskas i röstningsområdena som indelats enligt olika bakgrundsvariabler och resultatet jämförs med resultatet för föregående Europaparlamentsval i motsvarande röstningsområden.

Analysen görs under valnatten, när det preliminära valresultatet bedöms vara klart, eller nästan klart.

Uppgiftsinnehåll

Indelningen av röstningsområden i tre grupper bygger på uppgifterna om röstberättigade i justitieministeriets rösträttsregister och uppgifterna i Statistikcentralens sysselsättningsstatistik.

Bakgrundsvariabler som delar in områdena är: sysselsättning, näringsstruktur, andelen pensionärer, väljarstödet för de största partierna, urbaniseringsgrad, andelen barn under 7 år av befolkningen samt inkomstnivå.

Analysen görs gällande hela landet och de olika valkretsarna.

Att tolka resultaten

Resultaten förklarar partiernas valframgång jämfört med föregående Europaparlamentsval. Valframgången granskas utgående från de bakgrundsvariabler som delar in områdena.

Det är skäl att notera att valresultatet inte kan räknas ut på basis av tabellerna.

Primärmaterial

Resultatanalysen grundar sig på en granskning efter röstningsområde. Primärmaterialet utgörs av de röstningsområden vilkas gränser inte har ändrats alls eller bara har ändrats något från föregående val. Ändå sammanslås små röstningsområden med mindre än 1 000 röstberättigade så att områdets medelstorlek är ungefär 2 000 röstberättigade. Analysgrunden kommer då att omfatta ungefär 2 000 områden som är jämförbara med föregående Europaparlamentsval. När det gäller de olika variablerna har valkretsarnas röstningsområden indelats i tre grupper på basis av egenskaperna hos den befolkning som bor inom områdena.

Bakgrundsvariabler

1. Sysselsättning

• Hög arbetslöshet
• Genomsnittlig arbetslöshet
• Låg arbetslöshet

Arbetslösheten räknas som andelen arbetslösa arbetssökanden av arbetskraften. Uppgiften grundar sig på det material som fås från arbetsministeriet. Valkretsens röstningsområden indelas i ungefär tre lika stora grupper.

2. Näringsstruktur

• Serviceområden
• Lantbruksområden
• Industriområden

Materialet indelas i tre grupper efter personer som arbetar inom de olika näringarna. Vid tolkning av tabellen bör man notera att lantbruket sällan är den huvudsakliga näringen inom röstningsområdena, eftersom servicenäringarna är så dominerande överallt. Till lantbruksområden väljs den tredjedel av röstningsområden där lantbrukarna utgör majoriteten av de sysselsatta. Av återstående 2/3 väljs den halva till industriområde där industriarbetarna utgör majoriteten. Den återstående tredjedelen räknas som serviceområde.

Obs! I valkretsen 01 Helsingfors finns inga lantbruksområden.

3. Andelen pensionärer av de röstberättigade

• Stor
• Medelnivå
• Liten

Röstningsområdena i valkretsen indelas i tre lika stora grupper efter den procentuella andelen pensionärer. Pensionärerna definieras enligt den definition som används av Statistikcentralen. Som pensionärer räknas ålders- och arbetslöshetspensionärer.

4. Väljarstödet för de största partierna

Separata analyser; dvs. den bästa tredjedelen är den tredjedel av röstningsområdena där partiet fick procentuellt sett mest röster i det föregående Europaparlamentsvalet.

5. Urbaniseringsgrad

• Stadsbebyggelse
• Bostadscentra
• Glesbygd

Indelningen bygger på tätortsgrad, dvs. andelen invånare i tätorter. Till stadsområden räknas de röstningsområden som utgörs av städer med mer än 50 000 invånare. Om de här bildar över en tredjedel av röstningsområdena i valkretsen väljs till stadsområden ändå de röstningsområden som har den högsta tätortsgraden på så sätt att en tredjedel av röstningsområdena ingår i den här klassen. Den del som faller utanför den här klassen räknas som bostadscentra. Av de röstningsområden som inte ingår i klassen för stora städer anses den hälft som är större, sett efter tätortsgrad, som bostadscentra och den mindre som glesbygd.

Obs! 1. Valkretsen 01 Helsingfors är i sin helhet ett stadsområde.

Obs! 2. I valkretsen 09 Södra Savolax finns inga städer med över 50 000 invånare och därmed inga stadsområden.

6. Andelen barn under 7 år av befolkningen

• Många barn under 7 år
• Genomsnittligt antal barn under 7 år
• Få barn under 7 år

Områdena indelas i tre lika stora grupper i förhållande till den procentuella andelen barn. Barnfamiljernas genomsnittliga storlek varierar efter valkrets. För denna analys antas barnantalet ändå indikera andelen barnfamiljer tillräckligt väl.

7. Inkomstnivå

• Hög inkomstnivå
• Genomsnittlig inkomstnivå
• Låg inkomstnivå

Röstningsområdena indelas i tre grupper efter de sysselsatta invånarnas förvärvsinkomster.

---

Senast uppdaterad 12.6.2009