Förstasidan > Statistik > Riksdagsval > 2007 > Riksdagsvalet 2007 - bakgrundsuppgifter om kandidater och invalda

Riksdagsvalet 2007 - bakgrundsuppgifter om kandidater och invalda

I riksdagsvalet uppställdes 2 004 kandidater, 1 205 män och 799 kvinnor. Av de stora partierna har Kristdemokraterna (39,4 %) och Centern (43,8 %) den lägsta andelen kvinnliga kandidater. Mest kvinnliga kandidater har de Gröna (52,5 %) och SDP (49,1 %). Bara de Gröna har fler kvinnliga än manliga kandidater. Av de röstberättigade är kvinnorna i majoritet, dvs. 52 procent.

Röstberättigade, kandidater och invalda efter kön och parti i riksdagsvalet 2007

Röstberättigade, kandidater och invalda efter kön och parti i riksdagsvalet 2007

	Män	Kvinnor
Röstberättigade	47,9	52,1
Kandidater	60,1	39,9
Övriga	72,6	27,4
KD	60,6	39,4
CENT	56,2	43,8
SAML	56,0	44,0
SFP	54,7	45,3
VÄNST	54,3	45,7
SDP	50,9	49,1
GRÖNA	47,5	52,5
Invalda	58,0	42,0

Av de invalda är 42 procent kvinnor, dvs. något fler än andelen kvinnliga kandidater.

Andel kvinnor av röstberättigade, kandidater och invalda efter valkrets i riksdagsvalet 2007

Andel kvinnor av röstberättigade, kandidater och invalda efter valkrets i riksdagsvalet 2007

	Andelen kvinnor av
	kandidater	röstberättigade	de invalda
HELA LANDET	39,9	52,1	42,0
Birkaland	44,1	51,4	27,8
Norra Karelen	43,5	51,3	16,7
Åland	42,9	52,4	100,0
Nyland	42,6	51,8	50,0
Södra Savolax	41,7	51,5	66,7
Helsingfors	40,8	55,5	61,9
Egentliga Finland	39,6	52,8	41,2
Norra Savolax	39,1	50,8	30,0
Tavastland	39,0	52,0	42,9
Lappland	38,6	52,9	28,6
Mellersta Finland	37,9	50,4	50,0
Satakunta	37,4	51,7	22,2
Uleåborg	37,2	50,9	38,9
Vasa	36,1	51,5	41,2
Kymmene	35,3	51,7	33,3

 

Andelen kvinnliga kandidater är minst i Kymmene (35,3) och Vasa valkretsar (36,1). Andelen kvinnliga kandidater är störst i Birkaland (44,1 %). I Vasa, Uleåborgs och Satakuntas valkretsar är kvinnornas andel 36-37 procent.

I alla valkretsar är kvinnornas andel av de röstberättigade störst. Den kvinnliga majoriteten är störst i Helsingfors valkrets, där 56 procent av de röstberättigade är kvinnor, medan bara 41 procent av kandidaterna är kvinnor. Den kvinnliga majoriteten är lägst i Mellersta Finlands valkrets, dvs. 50 procent. Kvinnornas andel av de röstberättigade har under årens lopp påverkats av flyttningsrörelsen som kontinuerligt fört med sig något fler kvinnor än män till områden med inflyttningsöverskott. I områden med utflyttningsöverskott har andelen män ökat. Skillnaden mellan befolkningsstrukturen och kandidatstrukturen, dvs. underrepresentationen av kvinnor, är störst i Kymmene valkrets, där 35 procent av kandidaterna är kvinnor medan motsvarande andel av röstberättigade är 52 procent. Skillnaden är minst i Birkalands valkrets, dvs. 7 procentenheter.

Av alla invalda är 42 procent kvinnor. I två valkretsar invaldes fler kvinnor än män: i Södra Savolax 67 och i Helsingfors 62 procent. I Nyland och Mellersta Finland var 50 procent av de invalda kvinnor. Andelen kvinnor var minst i Satakunta 22, Birkaland 28 och Lappland 29 procent.

Utländsk bakgrund

Bara två procent av kandidaterna har utländsk bakgrund. Av de röstberättigade har 6 procent utländsk bakgrund. Personer som har något annat modersmål än finska, svenska eller samiska anses som personer med utländsk bakgrund. Flest kandidater med utländsk bakgrund har Kristdemokraterna (3,2 %) och minst Samlingspartiet (0,4 %).

Ingen kandidat med utländsk bakgrund invaldes.

Röstberättigade och kandidater med utländsk bakgrund i riksdagsvalet 2007

Medelåldern

Genomsnittsåldern för både de manliga och de kvinnliga kandidaterna har stigit något från det föregående riksdagsvalet, med 0,2 år för bådadera. Genomsnittsåldern är nu 48,1 år för de manliga kandidaterna och 43,8 år för de kvinnliga kandidaterna. De kvinnliga kandidaterna är i genomsnitt drygt fyra år yngre än de manliga.

Medelåldern för kandidater efter kön och valkrets i riksdagsvalet 2007

	Män	Kvinnor
HELA LANDET	48,1	43,8
Uleåborg	49,9	43,2
Lappland	49,7	48,2
Birkaland	49,3	45,2
Norra Karelen	49,0	40,3
Åland	48,8	50,7
Kymmene	48,6	44,2
Mellersta Finland	48,3	42,4
Södra Savolax	48,2	38,2
Norra Savolax	48,1	41,4
Nyland	47,9	43,7
Helsingfors	47,6	45,4
Tavastland	47,4	45,9
Satakunta	47,2	42,0
Egentliga Finland	47,2	43,4
Vasa	47,1	42,2

Medelåldern för kandidater efter kön och valkrets i riksdagsvalet 2007

Genomsnittsåldern för röstberättigade män är 47,5 år och för kvinnorna 50,3 år. De manliga kandidaterna är ungefär lika gamla som de röstberättigade männen, men de kvinnliga kandidaterna är nästan sju år yngre än de röstberättigade kvinnorna.

De klart yngsta kvinnliga kandidaterna kommer från Södra Savolax där deras genomsnittsålder är 38,2 år. I Norra Karelens valkrets är genomsnittsåldern 40,3 år. De yngsta manliga kandidaterna finns i Vasa (47,1 år) och i Egentliga Finland (47,2 år). De äldsta manliga kandidaterna kommer från Uleåborg (49,9 år) och Lappland (49,7 år). De äldsta kvinnliga kandidaterna kommer från Åland (50,7 år) och Lappland (48,2 år). Åldersskillnaden mellan könen är störst i Södra Savolax, dvs. 10 år och minst i Helsingfors och Lappland, 1,5 år.

Genomsnittsåldern för de invalda var 47,9 år. Genomsnittsåldern för dem som invalts på nytt var något högre, dvs. 50,4 år och för nya invalda 43,8 år.

Åldersstrukturen för röstberättigade, kandidater och invalda i riksdagsvalet 2007

Åldersstrukturen för röstberättigade, kandidater och invalda i riksdagsvalet 2007

	-29	30-39	40-49	50-59	60+
Röstberättigade	18,4	15,2	17,7	19,3	29,3
Kandidater	14,4	16,1	23,6	28,5	17,4
GRÖNA	20,3	28,7	28,7	15,3	6,9
SFP	21,3	17,3	29,3	13,3	18,7
VÄNST	18,8	15,4	21,2	36,5	8,2
SDP	12,6	20,4	25,2	30,4	11,3
CENT	12,9	15,9	30,0	30,9	10,3
KD	9,6	18,6	26,1	30,9	14,9
SAML	11,6	15,6	37,8	25,3	9,8
Övriga	14,0	11,0	13,2	29,2	32,5
Invalda (tid.)	0,0	15,4	27,6	37,4	19,5
Invalda nya	2,6	33,8	35,1	19,5	9,1

Flest kandidater under 40 år har de Gröna, nästan hälften. Också SFP och Vänsterförbundet har fler kandidater under 40 år än bland de röstberättigade. Minst unga kandidater har Kristdemokraterna och Samlingspartiet. Samlingspartiet har flest kandidater i åldern 40-49 år, den största andelen av Vänsterförbundets, Centerns och Kristdemokraternas kandidater är 50-59 år. Kandidater som har fyllt 60 år är underrepresenterade i alla partier. Bara de små partierna har något fler kandidater som fyllt 60 år än andelen 60-åringar bland väljarkåren.

Av ledamöterna som invalts på nytt har mer än hälften redan fyllt 50 år, medan 72 procent av de nya invalda är yngre än 50 år.

Deltagande i arbetslivet

Röstberättigade, kandidater och invalda efter huvudsaklig verksamhet i riksdagsvalet 2007

Av samtliga röstberättigade är något över hälften, dvs. 51,6 procent sysselsatta, 7 procent arbetslösa, 8 procent studerande och 25 procent pensionärer. När det gäller de tre största partierna har SDP och Samlingspartiet 92 procent och Centern 89 procent sysselsatta. SDP, Samlingspartiet och Centern har nästan inga arbetslösa kandidater. Bara 6-7 procent av de stora partiernas kandidater är studerande eller pensionärer. Andelen kandidater som studerar är störst bland de Gröna och SFP.

Jämfört med det föregående valet har andelen sysselsatta ökat med några procentenheter och på motsvarande sätt har andelen studerande och pensionärer minskat från redan tidigare låga siffror. Kandidaterna avviker från de röstberättigade mest på den punkten att andelen sysselsatta är 20 procentenheter större och pensionärernas 15 procentenheter mindre.

Röstberättigade, kandidater och invalda efter huvudsaklig verksamhet i riksdagsvalet 2007

	Sysselsatt	Arbetslös	Studerande	Pensionär	Övriga
Röstberättigade	51,6	6,6	8,0	25,0	8,7
Kandidater	71,7	7,0	7,6	10,4	3,3
SDP	91,7	0,9	3,5	2,6	1,3
SAML	91,6	0,4	3,1	3,6	1,3
CENT	89,3	2,1	6,0	0,9	1,7
VÄNST	79,3	6,3	9,6	2,4	2,4
KD	79,3	5,9	6,9	4,8	3,2
GRÖNA	74,8	7,4	13,4	1,5	3,0
SFP	73,3	4,0	12,0	9,3	1,3
Övriga	45,3	14,0	8,4	26,3	6,1
Invalda	94,0	0,5	3,5	1,5	0,5

Av de invalda var nästan alla sysselsatta, dvs. 94 procent. 3,5 procent var studerande och 1,5 procent pensionärer.

Familjetyp

Röstberättigade, kandidater och invalda efter familjetyp i riksdagsvalet 2007

Av alla röstberättigade är något under hälften, dvs. 49 procent gifta medan 13,8 procent är samboende och 30,5 procent inte har familj. Av kandidaterna är 57,4 procent gifta och 11 samboende medan 24,6 procent inte har familj. I båda grupperna är 7 procent ensamförsörjare.

Kristdemokraternas kandidater avviker från väljarna mest eftersom 83 procent av dem är gifta och inga är samboende. Minst gifta kandidater har de Gröna (38 %) och Vänsterförbundet (36 %), men andelen samboende är störst, 15-19 procent.

En fjärdedel av kandidaterna har inte familj (vanligen ensamboende) och de flesta av dem hör till de Gröna, (22 procent). Andelen som inte har familj av de röstberättigade har stigit med fem och av kandidaterna med tre procentenheter. T.ex. änkor eller änklingar som bor ensamma hör till den andel som inte har familj och eftersom befolkningen blir äldre ökar deras andel hela tiden.

Röstberättigade, kandidater och invalda efter familjetyp i riksdagsvalet 2007

	Gift + barn	Gift, ej barn	Ensamförs.	Samboende	Tillhör ej familj
Röstberättigade	27,9	21,1	6,8	13,8	30,5
Kandidater	38,9	18,5	7,0	11,0	24,6
KD	63,3	19,7	2,1	0,0	14,9
SAML	52,9	15,1	5,3	8,4	18,2
CENT	49,4	16,7	9,4	6,0	18,5
SDP	47,8	20,4	6,1	10,0	15,7
SFP	45,3	18,7	6,7	13,3	16,0
GRÖNA	38,1	13,9	10,9	15,3	21,8
VÄNST	35,6	17,3	8,2	18,8	20,2
Övriga	20,4	21,0	7,0	13,2	38,4
Invalda	46,5	23,5	5,5	5,5	19,0

Av de stora partiernas kandidater är majoriteten gifta och har barn: Centern 66 procent, Samlingspartiet och SDP 68 procent. Andelen samboende är störst bland SDP:s kandidater, dvs. 10 procent. Andelen barnfamiljer där makarna är gifta har minskat inom alla partier, samtidigt som andelen samboende och andelen ensamboende har ökat.

Av de invalda är 70 procent gifta och 6 procent sammanboende, 6 procent ensamförsörjare medan 19 procent inte har familj.

Röstberättigade, kandidaterna och invalda efter antalet barn 2007

I de stora partierna har över hälften av kandidaterna make/maka eller sambo samt barn. Av de röstberättigade är det 38 procent som inte har egna barn. Motsvarande andel för kandidaternas del är 28 procent. Barnavårdsfrågor ingår i kandidaternas liv oftare än hos befolkningen i genomsnitt. Inom partier där antalet unga kandidater är stort är andelen kandidater utan barn större än i genomsnitt, så är fallet t.ex. bland de Gröna. Andelen kandidater utan barn är minst inom SDP, bara 21 procent.

Röstberättigade, kandidater och invalda efter biologiska barn i riksdagsvalet 2007

Röstberättigade, kandidater och invalda efter biologiska barn i riksdagsvalet 2007

	1	2	3	4+	0
Röstberättigade	15,4	26,3	13,4	7,3	37,7
Kandidater	13,7	27,3	18,7	12,3	28,0
SDP	15,2	33,9	23,5	6,5	20,9
SAML	8,9	37,8	17,3	13,3	22,7
KD	6,4	18,6	24,5	27,7	22,9
CENT	14,6	26,6	19,7	15,5	23,6
VÄNST	15,9	34,1	16,3	6,7	26,9
Övriga	16,5	23,6	16,6	11,0	32,2
SFP	8,0	21,3	18,7	18,7	33,3
GRÖNA	13,9	23,8	16,8	7,4	38,1
Invalda	19,0	36,5	14,0	11,0	19,5

Av de invalda har 80 procent biologiska barn, en femtedel har inga egna barn. Av de röstberättigade har 62 procent egna barn. Stora familjer är också mera allmänna bland de invalda: när det gäller de invalda är andelen familjer med fyra eller flera barn 11 procent.

Röstberättigade, kandidaterna och invalda efter utbildningsnivå 2007

Riksdagskandidaterna är en högt utbildad grupp. Så gott som alla partiers kandidater har högre utbildningsnivå än befolkningen i genomsnitt. Av hela befolkningen har 38 procent endast utbildning på grundnivå, bland kandidaterna är motsvarande andel bara 15 procent. Andelen är ännu lägre inom de stora partierna: de Gröna 5 procent, SFP 8 procent, Samlingspartiet 9 procent, SDP 11 procent och Centern 12 procent. Över hälften av kandidaterna har utbildning på högre nivå jämfört med endast en fjärdedel av de röstberättigade. Inom SDP har en tredjedel av kandidaterna har examen på grund- eller mellannivå. Av de Grönas kandidater har 73 procent examen på högre nivå.

Röstberättigade, kandidaterna och invalda efter utbildningsnivå i riksdagsvalet 2007

Röstberättigade, kandidaterna och invalda efter utbildningsnivå i riksdagsvalet 2007

	Grundnivå	Mellannivå	Lägsta högre nivå	Lägre högsk.nivå	Högre högsk.nivå, forsk.utb
Röstberättigade	38,4	37,1	11,6	6,3	6,7
Kandidater	15,0	33,4	13,5	9,8	28,3
GRÖNA	5,3	21,8	14,7	8,9	49,3
VÄNST	5,3	28,0	6,7	14,7	45,3
KD	5,9	30,7	9,9	12,4	41,1
SFP	8,3	40,4	10,4	10,4	30,4
SAML	9,0	24,0	20,6	11,2	35,2
SDP	11,2	24,5	18,1	11,2	35,1
CENT	12,0	47,1	11,1	11,5	18,3
Övriga	29,1	38,1	12,9	7,0	12,9
Invalda	4,0	18,5	11,0	12,0	54,5

De bäst utbildade blir invalda: av de invalda har 67 procent en examen avlagd vid universitet, av kandidaterna hade 38 procent och av de röstberättigade bara 13 procent universitetsexamen. Bara 4 procent av riksdagsledamöterna har examen på grundnivå.

Röstberättigade, kandidaterna och invalda efter beskattningsbara inkomster i riksdagsvalet 2007

Sett efter inkomster avviker kandidaterna kraftigast från väljarkåren. Kandidaterna i riksdagsvalet 2003 hade i genomsnitt 34 200 euro i beskattningsbara inkomster, dvs. 74 procent mer än de röstberättigade. År 2007 var kandidaternas inkomster 38 000 euro, dvs. 80 procent mer än hos de röstberättigade.

Medelinkomsten för de röstberättigade är 21 000 euro. Medelinkomsten för Samlingspartiets kandidater är 70 000 euro och därmed tre gånger så stor jämfört med de röstberättigades inkomster. Medelinkomsten för SFP:s kandidater var 65 000, för Centerns kandidater 52 000 och för SDP:s kandidater 47 000 euro. Medelinkomsten för de Grönas kandidater var de lägsta, dvs. 29 000 euro.

Röstberättigade, kandidaterna och invalda efter genomsnittliga inkomsteuro i riksdagsvalen 2007, 2003, 1999 och 1995

Röstberättigade, kandidaterna och invalda efter genomsnittliga inkomsteuro i riksdagsvalen 2007, 2003, 1999 och 1995

	2007	2003	1999	1995	Ändring% 1995-2007	Ändring% 2003-2007
Röstberättigade	21 037	19 675	15 638	14 397	46,1	106,9
Kandidater	37 749	34 197	27 186	25 066	50,6	110,4
SAML	69 987	64 374	43 301	37 886	84,7	108,7
SFP	64 558	43 148	35 538	41 110	57,0	149,6
CENT	52 128	56 259	35 295	35 028	48,8	92,7
SDP	47 072	40 209	37 401	33 741	39,5	117,1
KD	34 755	29 410	24 677	23 613	47,2	118,2
VÄNST	32 024	28 514	26 530	23 621	35,6	112,3
GRÖNA	28 946	27 788	23 184	21 322	35,8	104,2
Invalda (tid.)	92 711
Invalda nya	87 049
Invalda totalt	90 531

Under den riksdagsperiod som nu tar slut ökade de röstberättigades nominella inkomster med 7 procent och kandidaternas med 10 procent. Mest ökade inkomsterna bland SFP:s kandidater, med 50 procent. Bland Kristdemokraterna ökade inkomsterna med 18 procent, men inkomsterna bland de nuvarande kandidaterna för Centern var 7 procent lägre än inkomsterna hos Centerns kandidater i det föregående riksdagsvalet.

De kandidater som har goda inkomster blir valda. De invaldas genomsnittliga inkomster var 90 500 euro. De var 2,4 gånger så höga som kandidaternas genomsnittliga inkomster och nästan 4,3 gånger så höga som de röstberättigades inkomster. Genomsnittliga inkomster hos kandidater som invalts på nytt var 6 000 euro högre än inkomsterna hos nya riksdagsledamöter.

De röstberättigades inkomstnivå är högst i Helsingfors, Nylands och Ålands valkretsar medan kandidaternas inkomstnivå är högst på Åland och i Nyland.

Genomsnittiliga inkomster (euro) hos röstberättigade, kandidater och invalda efter valkrets i riksdagsvalet 2007

Genomsnittiliga inkomster (euro) hos röstberättigade, kandidater och invalda efter valkrets i riksdagsvalet 2007

Valkrets	Röstberättigade	Kandidater	Invalda
HELA LANDET	21 037	37 749	90 531
Åland	22 626	55 090	-
Nyland	26 150	47 619	152 257
Kymmene	19 846	39 811	103 405
Vasa	18 311	38 708	68 480
Helsingfors	25 138	38 540	79 952
Södra Savolax	17 986	38 388	68 923
Norra Karelen	17 481	37 115	93 729
Norra Savolax	18 543	36 426	70 296
Uleåborg	18 895	35 795	76 343
Egentliga Finland	20 864	35 091	67 811
Satakunta	19 326	33 997	86 821
Birkaland	20 466	33 824	78 359
Lappland	16 915	33 622	69 670
Tavastland	20 119	31 930	85 923
Mellersta Finland	18 779	29 938	66 809

Kandidaternas inkomstnivå avspeglar väljarkårens inkomstnivå regionalt, även om den alltid är klart högre. Den högsta inkomsten har kandidaterna på Åland, 55 000, och i Nyland, 47 600 euro. De åländska kandidaternas medelinkomster år 2,4 och de nyländska kandidaternas 1,8 gånger större än medelinkomsterna hos väljarkåren i respektive område. Också inkomsterna bland kandidaterna i Kymmene, Vasa, Södra Savolax och Norra Karelen är mer än dubbla jämfört med väljarnas inkomster i respektive område. De fattigaste väljarna finns i Lappland, Södra Savolax och Norra Karelen där väljarnas medelinkomster är under 18 000 euro. Kandidaterna med de lägsta inkomsterna finns i Mellersta Finlands valkrets. Deras inkomster är 30 000 euro.

I alla valkretsar var kandidaternas inkomster ungefär 80 procent högre jämfört med de röstberättigades inkomster i området. De invaldas inkomster är fortfarande ungefär 2,4 gånger högre än jämfört med kandidaternas inkomster. När det gäller de invalda var inkomsterna högst i Nyland, 152 000 euro, och näst högst i Kymmene valkrets, 103 000 euro. De lägsta inkomsterna hade kandidaterna som invalts från Mellersta Finland, dvs. 67 000 euro. De genomsnittliga inkomsterna hos ledamöterna från Nyland är nästan sex gånger högre än de röstberättigades inkomster i samma valkrets och i Mellersta Finland 3,5 gånger högre än de röstberättigades inkomster. Också i Egentliga Finland, Lappland och Norra Savolax har de invalda lägre inkomster än i genomsnitt.

Inkomstklasser

Majoriteten av Samlingspartiets och Centerns kandidater har inkomster på över 42 000 euro. 57 procent av Samlingspartiets kandidater, 53 procent av Centerns, 44 procent av SDP:s och 43 procent av SFP:s kandidater har inkomster på över 42 000 euro. Av väljarkåren har bara 9 procent inkomster på över 42 000 euro. Under denna valperiod har gruppen med inkomster på över 42 000 euro ökat i synnerhet bland Samlingspartiets och Centerns kandidater.

De Gröna, Vänsterförbundet och Kristdemokraterna har den största andelen kandidater med låga inkomster. De små partiernas inkomststruktur är den som mest påminner om väljarkårens genomsnittliga inkomststruktur.

Röstberättigade, kandidater och invalda efter beskattningsbara inkomsteuro i riksdagsvalet 2007

Röstberättigade, kandidater och invalda efter beskattningsbara inkomsteuro i riksdagsvalet 2007

	-8 999	-16 999	-26 999	-31 999	-41 999	42 000+
Röstberättigade	28,2	22,2	23,9	8,4	8,8	8,5
Kandidater	17,1	14,3	16,3	8,3	14,7	29,4
SAML	5,3	7,6	9,3	7,6	13,3	56,9
CENT	10,3	8,6	7,3	6,9	14,2	52,8
SDP	5,2	7,0	15,7	7,0	20,9	44,3
SFP	14,7	5,3	10,7	6,7	20,0	42,7
GRÖNA	17,8	20,3	15,3	6,4	15,8	24,3
VÄNST	16,8	8,7	18,3	12,5	19,7	24,0
KD	14,9	10,1	22,9	5,3	24,5	22,3
Övriga	28,8	23,5	20,5	9,8	7,6	9,8
Invalda	0,5	4,5	5,0	2,5	6,0	81,5

Av de invalda förtjänade nästan alla, dvs. 82 procent mer än 42 000 euro. Bara 9 procent av de röstberättigade och 29 procent av kandidaterna hörde till denna grupp.

---

Senast uppdaterad 20.3.2007