1. Bakgrundsanalys av kandidaterna i riksdagsvalet 2011
I det följande redovisas bakgrundsuppgifter om de röstberättigade och partiernas kandidater utgående från olika statistiska uppgifter. Uppgifterna om de röstberättigade baserar sig på det rösträttsregister som upprättats 2.3.2011. Personernas bakgrundsuppgifter baserar sig på statistiskt material från Statistikcentralens individstatistik, bl.a. på sysselsättningsstatistik och familjestatistik. Av de röstberättigade ingår bara röstberättigade som är bosatta i Finland.
1.1. Kandidater och röstberättigade efter kön i riksdagsvalet 2011
I riksdagsvalet uppställdes 2 315 kandidater, 1 412 män och 903 kvinnor. Av riksdagspartierna har Sannfinländarna (33,2 %) och Centern i Finland (41,2 %) den relativt sett lägsta andelen kvinnliga kandidater. Av riksdagspartierna är Sannfinländarna det enda partiet som ligger under den genomsnittliga andelen för kvinnor (39 %). Flest kvinnliga kandidater har De Gröna (51,8 %) och Samlingspartiet (44,8 %). Bara De Gröna har fler kvinnliga än manliga kandidater. Av de röstberättigade är kvinnorna i majoritet, dvs. 51,6 procent.
Figur 1. Röstberättigade och kandidater efter kön och parti i riksdagsvalet 2011
Tabell 1. Röstberättigade och kandidater efter kön och parti i riksdagsvalet 2011
Män | Kvinnor | |
Röstberättigade | 48,4 | 51,6 |
Kandidater | 61,0 | 39,0 |
Centern i Finland CENT |
58,8 | 41,2 |
Samlingspartiet SAML |
55,2 | 44,8 |
Finlands Socialdemokratiska Parti SDP |
56,7 | 43,3 |
Vänsterförbundet VÄNST |
56,4 | 43,6 |
Gröna förbundet GRÖNA |
48,2 | 51,8 |
Kristdemokraterna i Finland KD |
57,1 | 42,9 |
Svenska folkpartiet i Finland SFP |
55,4 | 44,6 |
Sannfinnländarna SAF |
66,8 | 33,2 |
Övriga | 71,5 | 28,5 |
Figur 2. Andel kvinnor av röstberättigade och kandidater efter valkrets i riksdagsvalet 2011
Tabell 2. Andel kvinnor av röstberättigade och kandidater efter valkrets i riksdagsvalet 2011
Valkrets | Andelen kvinnor kandidater |
Andelen kvinnor röstberättigade |
Hela landet | 39,0 | 51,6 |
Norra Savolax | 42,4 | 51,1 |
Mellersta Finland | 41,8 | 51,0 |
Nyland | 40,9 | 51,5 |
Helsingfors | 40,8 | 54,5 |
Egentliga Finland | 40,3 | 52,2 |
Satakunta | 40,2 | 51,4 |
Norra Karelen | 38,9 | 50,5 |
Tavastland | 38,6 | 51,9 |
Uleåborg | 38,5 | 50,0 |
Birkaland | 36,7 | 51,6 |
Kymmene | 36,4 | 51,0 |
Södra Savolax | 36,2 | 51,3 |
Vasa | 36,1 | 50,7 |
Lappland | 33,3 | 50,1 |
Åland | 25,0 | 51,1 |
Den lägsta andelen kvinnliga kandidater finns i Ålands (25,0 %) och Lapplands valkretsar (33,3 %). Kvinnornas andel av kandidaterna är högst i Norra Savolax (42,4 %). Andelen kvinnliga kandidater är högre än landets genomsnitt också i Mellersta Finlands, Nylands, Helsingfors, Egentliga Finlands och Satakunta valkretsar.
Kvinnorna är i majoritet bland de röstberättigade i alla valkretsar. Den kvinnliga majoriteten är störst i Helsingfors valkrets, där 54,5 procent av de röstberättigade är kvinnor, medan bara 40,8 procent av kandidaterna är kvinnor.
Skillnaden mellan befolkningsstrukturen och kandidatstrukturen, dvs. underrepresentationen av kvinnor, är störst i Ålands valkrets, där 25 procent av kandidaterna är kvinnor medan motsvarande andel röstberättigade är 51 procent. Också i Lapplands valkrets är andelen kvinnliga kandidater 33,3 procent och andelen kvinnliga röstberättigade 50,1 procent. Skillnaden är minst i Norra Savolax valkrets, dvs. 8,7 procentenheter.
1.2. Utländsk bakgrund
Omkring tre procent av kandidaterna har utländsk bakgrund. Av de röstberättigade har 1,3 procent utländsk bakgrund. Personer som har något annat modersmål än finska, svenska eller samiska anses som personer med utländsk bakgrund. Flest kandidater med utländsk bakgrund har SFP (8,4 %) och De Gröna (5,3 %) och minst Sannfinländarna (0,8 %).
Figur 3. Röstberättigade och kandidater med utländsk bakgrund i riksdagsvalet 2011
1.3. Medelålder
De manliga kandidaternas medelålder har sjunkit med omkring två år sedan förra riksdagsvalet. Däremot är de kvinnliga kandidaterna nu i genomsnitt ett halvt år äldre jämfört med föregående val. Medelåldern är nu 46,2 år för de manliga kandidaterna och 44,3 år för de kvinnliga. De kvinnliga kandidaterna är i genomsnitt omkring två år yngre än de manliga.
Tabell 3. Kandidaternas medelålder efter kön och valkrets i riksdagsvalet 2011
Valkrets | Män | Kvinnor |
Hela landet | 46,2 | 44,3 |
Lappland | 50,7 | 45,1 |
Norra Savolax | 47,1 | 46,1 |
Kymmene | 47,1 | 44,7 |
Norra Karelen | 47,1 | 42,3 |
Södra Savolax | 47,0 | 43,5 |
Birkaland | 46,6 | 45,2 |
Tavastland | 46,5 | 44,4 |
Uleåborg | 46,3 | 43,0 |
Satakunta | 46,1 | 43,9 |
Egentliga Finland | 45,9 | 42,6 |
Nyland | 45,8 | 45,3 |
Åland | 45,2 | 48,5 |
Helsingfors | 44,9 | 43,2 |
Mellersta Finland | 44,3 | 44,5 |
Vasa | 44,2 | 45,2 |
Figur 4. Kandidaternas medelålder efter kön och valkrets i riksdagsvalet 2011
Medelåldern för röstberättigade män och kvinnor är 48,1 resp. 50,9 år. De manliga kandidaterna är ett par år yngre än de röstberättigade männen, men de kvinnliga kandidaterna är något under sju år yngre än de röstberättigade kvinnorna.
De yngsta kvinnliga kandidaterna är från Norra Karelen (42,3 år) och Egentliga Finland (42,6 år). De yngsta manliga kandidaterna är från Vasa (44,2 år), Mellersta Finland (44,3 år) och Helsingfors (44,9 år). De äldsta kvinnliga kandidaterna kommer från Åland (48,5 år) och Norra Savolax (46,1 år). De äldsta manliga kandidaterna är från Lappland (50,7). Åldersskillnaden mellan könen är störst i Lappland, dvs. 5,6 år, och minst i Mellersta Finland och Nyland, där skillnaden är under ett år.
Figur 5. Åldersstruktur för röstberättigade och kandidater i riksdagsvalet 2011
Tabell 4. Åldersstruktur för röstberättigade och kandidater i riksdagsvalet 2011
- 29 | 30 - 39 | 40 - 49 | 50 - 59 | 60+ | |
Röstberättigade | 18,5 | 14,7 | 16,7 | 17,8 | 32,3 |
Kandidater | 15,5 | 19,1 | 25,3 | 22,7 | 17,4 |
Centern i Finland CENT |
17,6 | 14,6 | 27,9 | 29,6 | 10,3 |
Samlingspartiet SAML |
11,6 | 20,3 | 36,6 | 22,0 | 9,5 |
Finlands Socialdemokratiska Parti SDP |
12,6 | 22,7 | 26,9 | 27,3 | 10,5 |
Vänsterförbundet VÄNST |
15,7 | 22,9 | 21,2 | 28,0 | 12,3 |
Gröna förbundet GRÖNA |
16,7 | 30,3 | 29,8 | 18,0 | 5,3 |
Kristdemokraterna i Finland KD |
9,4 | 15,7 | 30,4 | 26,2 | 18,3 |
Svenska folkpartiet i Finland SFP |
18,1 | 21,7 | 32,5 | 15,7 | 12,0 |
Sannfinnländarna SAF |
5,9 | 16,0 | 26,9 | 27,3 | 23,9 |
Övriga | 21,7 | 15,6 | 16,5 | 16,7 | 29,6 |
Flest kandidater under 40 år har De Gröna, nästan hälften. Också SFP, Vänsterförbundet och SDP har fler kandidater under 40 år än andelen under 40 år är bland de röstberättigade. Minst unga kandidater har Sannfinländarna och Kristdemokraterna. Samlingspartiet har flest kandidater i 40–49-årsåldern.
Flest kandidater som fyllt 50 år har Sannfinländarna (51,3 %) och Kristdemokraterna (44,5 %). Bland Sannfinländarna är de till och med fler än bland de röstberättigade (50,1 %). Hos De Gröna och SFP har under 30 procent av kandidaterna fyllt 50 år.
1.4. Deltagande i arbetslivet
Av samtliga röstberättigade var något över hälften, dvs. 53,4 procent, sysselsatta i slutet av år 2009, medan 6,7 procent var arbetslösa, 7,2 procent studerande och 28,8 procent pensionärer. Av de tre stora partiernas kandidater (Centern, Samlingspartiet, SDP) var omkring 90 procent sysselsatta, av Sannfinländarnas kandidater 66,8 procent. Centern, Samlingspartiet och SDP hade nästan inga arbetslösa kandidater. Däremot var 11,3 procent av Sannfinländarna arbetslösa i slutet av år 2009. Av alla kandidater var omkring 71 procent sysselsatta och omkring sju procent arbetslösa i slutet av år 2009.
Figur 6. Röstberättigade och kandidater efter huvudsaklig verksamhet i riksdagsvalet 2011
Bara 6–9 procent av de största partiernas kandidater är studerande eller pensionärer. Flest kandidater som studerar har De Gröna (10,1 %) och Vänsterförbundet (8,5 %). Den största andelen pensionärer bland kandidaterna har för sin del Sannfinländarna (14,7 %) och Kristdemokraterna (7,9 %).
Tabell 5. Röstberättigade och kandidater efter huvudsaklig verksamhet i riksdagsvalet 2011
Sysselsatta | Arbetslösa | Studerande | Pensionärer | Övriga | |
Röstberättigade | 53,4 | 6,7 | 7,2 | 28,8 | 3,8 |
Kandidater | 71,4 | 7,3 | 7,1 | 10,7 | 3,6 |
Centern i Finland CENT |
91,0 | 1,7 | 3,9 | 2,1 | 1,3 |
Samlingspartiet SAML |
89,7 | 0,4 | 4,3 | 4,7 | 0,9 |
Finlands Socialdemokratiska Parti SDP |
88,2 | 3,4 | 4,6 | 3,4 | 0,4 |
Gröna förbundet GRÖNA |
79,8 | 5,3 | 10,1 | 2,2 | 2,6 |
Svenska folkpartiet i Finland SFP |
79,5 | 6,0 | 4,8 | 4,8 | 4,8 |
Kristdemokraterna i Finland KD |
78,5 | 6,3 | 3,1 | 7,9 | 4,2 |
Vänsterförbundet VÄNST |
76,3 | 8,5 | 8,5 | 4,7 | 2,1 |
Sannfinnländarna SAF |
66,8 | 2,5 | 2,5 | 14,7 | 4,6 |
Övriga | 44,8 | 11,8 | 11,8 | 24,2 | 6,8 |
1.5. Familjeställning
Nästan var fjärde av alla röstberättigade är barnfamiljsförälderar, dvs. det finns minst ett minderårigt barn att försörja i familjen. Något under tre procent av de röstberättigade är ensamförsörjare. Dessutom är omkring sex procent föräldrar, vars hemmaboende barn är alla fullvuxna. Omkring 33 procent är barnlösa och lever i ett parförhållande, något under 30 procent är ensamboende utan familj och omkring åtta procent är unga vuxna som bor hemma.
Figur 7. Röstberättigade och kandidater efter familjeställning i riksdagsvalet 2011
Kandidaterna har också en annan familjeställning än de röstberättigade: det finns betydligt fler kandidater som är barnfamiljsföräldrar och betydligt färre som lever i ett barnlöst parförhållande än bland de röstberättigade. Detta förklaras naturligtvis redan av det faktum att kandidaternas åldersstruktur är yngre än de röstberättigades. Hos en stor del av de röstberättigade har barnen redan flyttat hemifrån, medan en stor del av kandidaterna är i den åldern att barnen fortfarande bor hemma.
Bland Sannfinländarnas, Vänsterförbundets och SFP:s kandidater finns det minst barnfamiljsföräldrar (37–42 %), i övriga större partier är deras andel 47–50 procent. Flest ungdomar som bor hemma finns för sin del bland Centerns (12,9 %) och SFP:s (10,8 %) kandidater. Andelen kandidater utan familj, vanligen ensamboende, är störst bland De Gröna och Vänsterförbundet, nästan en fjärdedel av kandidaterna.
Av alla röstberättigade är 44,3 procent gifta och 14,5 procent samboende. Av kandidaterna är 48,5 procent gifta och 13,9 procent samboende.
Kristdemokraternas kandidater skiljer sig mest från väljarna, eftersom 74,9 procent av dem är gifta. Minst gifta kandidater har De Gröna (43,0 %) och Vänsterförbundet (47,9 %), men andelen samboende är störst bland dem, omkring 19 procent.
Tabell 6. Röstberättigade och kandidater efter familjeställning i riksdagsvalet 2011
Gift/sambo med barn |
Ensam- förs. |
Par utan barn |
Utan- familj |
Hemma- boende ungdom |
|
Röstberättigade | 26,2 | 4,1 | 32,7 | 28,7 | 8,3 |
Kandidater | 37,8 | 5,9 | 24,5 | 25,8 | 5,9 |
Kristdemokraterna i Finland KD |
53,9 | 4,2 | 22,5 | 15,2 | 4,2 |
Centern i Finland CENT |
49,4 | 5,6 | 17,2 | 15,0 | 12,9 |
Samlingspartiet SAML |
48,3 | 6,5 | 21,6 | 18,5 | 5,2 |
Svenska folkpartiet i Finland SFP |
47,0 | 3,6 | 16,9 | 21,7 | 10,8 |
Finlands Socialdemokratiska Parti SDP |
46,6 | 6,7 | 23,1 | 16,8 | 6,7 |
Gröna förbundet GRÖNA |
44,3 | 8,8 | 17,5 | 24,6 | 4,8 |
Vänsterförbundet VÄNST |
39,4 | 5,9 | 28,0 | 24,2 | 2,5 |
Sannfinnländarna SAF |
38,7 | 6,7 | 30,3 | 21,8 | 2,5 |
Övriga | 17,3 | 5,0 | 29,6 | 42,1 | 6,0 |
1.6. Rösteberättigade och kandidater efter antal barn 2011
Även om en stor del av de röstberättigade och också många av kandidaterna för närvarande inte har samma vardag som barnfamiljerna, betyder det inte att de saknar erfarenhet av en sådan vardag. Av de röstberättigade har något under 35 procent aldrig haft egna barn, av kandidaterna åter är omkring 31 procent helt barnlösa. Inom partier som har fler unga kandidater är andelen kandidater utan barn större än i genomsnitt, så är fallet t.ex. bland De Gröna och SFP. Andelen kandidater utan barn är minst hos Kristdemokraterna, bara omkring 20 procent.
Figur 8. Röstberättigade och kandidater efter antalet biologiska barn i riksdagsvalet 2011
Tabell 7. Röstberättigade och kandidater efter antalet biologiska barn i riksdagsvalet 2011
0 | 1 | 2 | 3 | 4+ | |
Röstberättigade | 34,9 | 15,8 | 27,8 | 14,1 | 7,4 |
Kandidater | 31,2 | 14,2 | 25,5 | 18,5 | 10,6 |
Kristdemokraterna i Finland KD |
19,9 | 9,9 | 28,3 | 19,4 | 22,5 |
Sannfinnländarna SAF |
22,7 | 13,0 | 25,6 | 27,3 | 11,3 |
Finlands Socialdemokratiska Parti SDP |
23,5 | 18,9 | 34,5 | 16,8 | 6,3 |
Samlingspartiet SAML |
25,0 | 9,1 | 31,9 | 22,8 | 11,2 |
Centern i Finland CENT |
27,9 | 9,9 | 27,0 | 20,6 | 14,6 |
Vänsterförbundet VÄNST |
28,8 | 15,3 | 26,7 | 18,2 | 11,0 |
Gröna förbundet GRÖNA |
34,6 | 14,9 | 21,5 | 18,4 | 10,5 |
Svenska folkpartiet i Finland SFP |
36,1 | 8,4 | 26,5 | 21,7 | 7,2 |
Övriga | 43,1 | 17,6 | 19,2 | 13,1 | 7,1 |
1.7. Röstberättigade och kandidater efter utbildningsnivå 2011
Riksdagskandidaterna är en högt utbildad grupp. Så gott som alla partiers kandidater har högre utbildningsnivå än befolkningen i genomsnitt. Av alla röstberättigade har 30,8 procent endast utbildning på grundnivå, bland kandidaterna är motsvarande andel bara 11,9 procent. Andelen är ännu lägre i de stora partierna: hos Centern, SFP och Samlingspartiet omkring 5 procent, hos De Gröna och SDP något över 6 procent och hos Kristdemokraterna något under 7 procent. Av Sannfinländarnas kandidater har omkring 14 procent inte någon utbildning efter grundnivå, av Vänsterns kandidater är siffran omkring tio procent. Över hälften av kandidaterna har utbildning på högre nivå jämfört med bara omkring 29 procent av de röstberättigade. Högst utbildade är Samlingspartiets kandidater, av dem har över 74 procent examen på högre nivå. Andelen kandidater som avlagt examen på högre nivå är lägst hos Vänsterförbundet (39,3 %) och Sannfinländarna (43,6 %).
Figur 9. Röstberättigade och kandidater efter utbildingsnivå i riksdagsvalet 2011
Tabell 8. Röstberättigade och kandidater efter utbildningsnivå i riksdagsvalet 2011
Grund– nivå |
Mellan– nivå |
Lägsta högre nivå |
Lägre högsk. nivå |
Högre högsk.nivå, forsk.utb. |
|
Röstberättigade | 30,8 | 40,7 | 11,3 | 8,8 | 8,4 |
Kandidater | 11,9 | 37,6 | 11,1 | 11,9 | 27,5 |
Centern i Finland CENT |
4,7 | 27,9 | 15,5 | 14,2 | 37,8 |
Svenska folkpartiet i Finland SFP |
4,8 | 32,5 | 13,3 | 13,3 | 36,1 |
Samlingspartiet SAML |
5,2 | 20,7 | 13,8 | 12,9 | 47,4 |
Gröna förbundet GRÖNA |
6,1 | 25,0 | 5,7 | 13,2 | 50,0 |
Finlands Socialdemokratiska Parti SDP |
6,3 | 41,2 | 9,7 | 15,1 | 27,7 |
Kristdemokraterna i Finland KD |
6,8 | 29,8 | 15,7 | 13,1 | 34,6 |
Vänsterförbundet VÄNST |
10,2 | 50,4 | 7,6 | 13,1 | 18,6 |
Sannfinnländarna SAF |
13,9 | 42,4 | 13,4 | 10,5 | 19,7 |
Övriga | 23,6 | 47,0 | 9,6 | 8,5 | 11,3 |
1.8. Röstberättigade och kandidater efter statskattepliktiga inkomster i riksdagsvalet 2011
Sett efter inkomster avviker kandidaterna kraftigast från väljarkåren. Medianen för kandidaternas i statsbeskattningen skattepliktiga inkomster är 32 042 euro, för alla röstberättigade 21 561 och för 2009 års sysselsatta 29 897 euro. På så sätt är kandidaternas inkomster jämfört med alla röstberättigade 1,5 gånger så stora. Jämfört med de sysselsatta röstberättigade är kandidaternas inkomster omkring sju procent större. År 2007 var kandidaternas medianinkomster 30 116 euro, dvs. 63 procent mer än hos de röstberättigade.
Skillnaden gentemot de röstberättigade är störst bland Samlingspartiets kandidater, vars inkomster är omkring 2,5 gånger så stora som de röstberättigades inkomster. Också inkomsterna för Centerns, SDP:s och SFP:s kandidater är minst dubbelt så stora som för de röstberättigade. Av riksdagspartierna ligger kandidaterna för Vänstern och Sannfinländarna närmast väljarkåren, men också deras inkomster är omkring 50 procent högre än de röstberättigades inkomster. Bara hos de små partierna är kandidaternas inkomster lägre än väljarkårens inkomstnivå.
Figur 10. Röstberättigade och kandidater efter statsskattepliktiga medianinkomster (euro) i riksdagsvalen 2011 och 2007
Tabell 9. Röstberättigade och kandidater efter statsskattepliktiga medianinkomster (euro) i riksdagsvalen 2011 och 2007
2011 | 2007 | |
Röstberättigade | 21 561 | 18 528 |
Sysselsatta | 29 897 | 26 105 |
Kandidater | 32 042 | 30 116 |
Samlingspartiet SAML |
54 569 | 46 895 |
Centern i Finland CENT |
48 722 | 46 561 |
Finlands Socialdemokratiska Parti SDP |
46 225 | 43 542 |
Svenska folkpartiet i Finland SFP |
43 026 | 43 020 |
Gröna förbundet GRÖNA |
35 118 | 27 461 |
Kristdemokraterna i Finland KD |
32 850 | 30 757 |
Sannfinnländarna SAF |
31 645 | 19 518 |
Vänsterförbundet VÄNST |
31 480 | 31 535 |
Övriga | 15 646 | 15 917 |
Under den riksdagsperiod som nu avslutas ökade de nominella inkomsterna hos alla röstberättigade med 16,4 procent, hos sysselsatta med 14,5 procent och hos kandidaterna med 6,4 procent. Mest ökade inkomsterna bland Sannfinländarnas kandidater, med över 60 procent, även om Sannfinländarnas medianinkomster alltjämt är bland de lägsta bland riksdagspartierna. Bland De Gröna ökade inkomsterna med 27,1 procent och bland Samlingspartiet med 16,4 procent. Bland andra partier är förändringen av medianinkomsterna mindre än bland alla röstberättigade. Medianinkomsterna bland Vänsterförbundets och de små partiernas kandidater är t.o.m. lägre än i förra valet.
Figur 11. Statsskattepliktiga medianinkomster (euro) hos röstberättigade och kandidater efter valkrets i riksdagsvalet 2011 ¹
¹ Åland finns inte med i redovisningen på grund av få observationer.
Tabell 10. Statsskattepliktiga medianinkomster (euro) hos röstberättigade och kandidater efter valkrets i riksdagsvalet 2011 1)
Valkrets | Röstberättigade | Kandidater |
Hela landet | 21 561 | 32 042 |
Satakunta | 19 950 | 36 997 |
Kymmene | 20 669 | 36 167 |
Tavastland | 20 958 | 35 166 |
Vasa | 20 148 | 34 902 |
Helsingfors | 24 547 | 33 641 |
Nyland | 26 270 | 32 635 |
Norra Savolax | 19 042 | 32 091 |
Uleåborg | 19 858 | 31 694 |
Södra Savolax | 18 547 | 30 564 |
Birkaland | 20 892 | 30 504 |
Mellersta Finland | 19 268 | 30 360 |
Lappland | 19 127 | 28 542 |
Norra Karelen | 17 520 | 26 527 |
Egentliga Finland | 21 524 | 23 215 |
De röstberättigades inkomstnivå är högst i Nylands och Helsingfors valkretsar, medan kandidaterna har de största inkomsterna i Satakunta, Kymmene och Tavastlands valkretsar. De röstberättigades och kandidaternas inkomster ligger närmast varandra i Egentliga Finland, där kandidaternas medianinkomster bara var 1 700 euro högre än de röstberättigades. Störst är skillnaden i Satakunta, där den är omkring 17 000 euro. Med undantag av Egentliga Finland, Helsingfors, Nyland, Birkaland och Lappland är kandidaternas medianinkomster minst 50 procent högre än vad väljarkåren har i området. Väljarna med de lägsta inkomsterna finns i Norra Karelen och Södra Savolax, där väljarnas medianinkomster är under 19 000 euro. Kandidaterna med de lägsta inkomsterna finns i Egentliga Finlands valkrets. Deras inkomster är 23 000 euro.
1.9. Inkomstklasser
I det följande jämförs kandidaternas indelning i inkomstkvintiler, som har bildats på basis av de röstberättigades statsskattepliktiga inkomster. Indelning i inkomstkvintiler innebär att inkomstgrupperna har definierats på så sätt att varje inkomstgrupp har lika många personer, dvs. 20 procent av de röstberättigade. Som kontrollgrupp har använts 2009 års sysselsatta i samma inkomstgrupper.
Av de röstberättigade tjänade den lägsta kvintilen år 2009 mindre än 9 708 euro och den högsta mer än 36 333 euro. Av de sysselsatta ingår sju procent i den lägsta kvintilen och av kandidaterna 16 procent, På motsvarande sätt ingår i den högsta kvintilen en tredjedel av de sysselsatta och nästan 43 procent av kandidaterna. Av Samlingspartiets kandidater hör 75 procent till den högsta inkomstklassen och även av Centerns och SDP:s kandidater nästan två tredjedelar. I riksdagspartierna finns det flest låginkomsttagare bland SFP:s, De Grönas och Vänsterförbundets kandidater. Detta förklaras sannolikt av att kandidaterna har en yngre åldersstruktur än genomsnittet och en större andel studerande.
De små partierna har en inkomststruktur som i klart högre grad än den för de stora partierna påminner om väljarkårens genomsnittliga inkomststruktur. Rentav nästan en tredjedel av de små partiernas kandidater hör till den lägsta inkomstklassen och bara 14 procent till den högsta.
Figur 12. Röstberättigade och kandidater efter statsskattepliktiga inkomster (euro) i riksdagsvalet 2011
Tabell 11. Röstberättigade och kandidater efter statsskattepliktiga inkomster (euro) i riksdagsvalet 2011
-9 707 | -17 016 | -25 995 | -36 333 | -36 333+ | |
Röstberättigade | 20,0 | 20,0 | 20,0 | 20,0 | 20,0 |
Sysselsatta 2009 | 7,0 | 9,5 | 20,6 | 30,3 | 32,6 |
Kandidater | 16,0 | 12,6 | 12,4 | 16,4 | 42,6 |
Svenska folkpartiet i Finland SFP |
16,9 | 4,8 | 8,4 | 15,7 | 54,2 |
Gröna förbundet GRÖNA |
15,8 | 8,3 | 15,8 | 12,7 | 47,4 |
Vänsterförbundet VÄNST |
14,0 | 13,6 | 8,5 | 23,7 | 40,3 |
Kristdemokraterna i Finland KD |
11,0 | 11,0 | 15,2 | 18,3 | 44,5 |
Sannfinnländarna SAF |
10,1 | 16,0 | 13,4 | 23,9 | 36,6 |
Centern i Finland CENT |
6,4 | 6,9 | 7,7 | 14,2 | 64,8 |
Finlands Socialdemokratiska Parti SDP |
5,9 | 3,8 | 8,0 | 18,5 | 63,9 |
Samlingspartiet SAML |
5,2 | 6,0 | 6,0 | 7,8 | 75,0 |
Övriga | 31,6 | 21,9 | 17,5 | 14,9 | 14,2 |
Källa: Riksdagsvalet 2011, preliminär data, Statistikcentralen
Förfrågningar: Kimmo Moisio (09) 1734 3239, Jaana Asikainen (09) 1734 3506, vaalit@stat.fi
Ansvarig statistikdirektör: Jari Tarkoma
Uppdaterad 18.4.2011
Finlands officiella statistik (FOS):
Riksdagsval [e-publikation].
ISSN=1799-6260. 2011,
1. Bakgrundsanalys av kandidaterna i riksdagsvalet 2011
. Helsingfors: Statistikcentralen [hänvisat: 14.11.2024].
Åtkomstsätt: http://www.stat.fi/til/evaa/2011/evaa_2011_2011-04-18_kat_001_sv.html