Förstasidan > Statistik > Riksdagsval > 2011 > Riksdagsval, kvalitetsbeskrivning

Riksdagsval, kvalitetsbeskrivning

• 1. Relevans av statistikuppgifterna
• 2. Metodbeskrivning
• 3. Riktighet och exakthet
• 4. Tidsenlighet och rättidighet
• 5. Tillgänglighet och transparens
• 6. Jämförbarhet
• 7. Tydlighet och konsistens samt dokumentering

1. Relevans av statistikuppgifterna

1.1 Sammandrag av uppgiftsinnehållet i statistiken

Statistikcentralen producerar den officiella statistiken över Riksdagsvalet med de centrala uppgifterna om

• partiernas röstetal och andelar efter kommun fördelade på röster i förhandsröstningen och under den egentliga valdagen

• de kvinnliga kandidaternas röstetal och andelar efter parti och valkrets

• antalet röstberättigade och väljare kommunvis efter kön, både i förhandsröstningen och under den egentliga valdagen

• antalet kandidater och invalda riksdagsledamöter partivis efter kön samt alla kandidaters röstetal och jämförelsetal efter valkrets

Fr.o.m. år 1983 finns uppgifterna i Statistikcentralens avgiftsfria statistiktjänst StatFin (fr.o.m. år 2003 finns uppgifterna också tillgängliga efter röstningsområde).

1.2 Centrala begrepp
Valförrättning

Enligt Finlands grundlag tillkommer statsmakten i Finland folket, som företräds av en till riksdag samlad representation. Riksdagsledamöterna väljs med direkta och proportionella val efter statsrådets utfärdade förordning om fördelning av riksdagsmandaten mellan valkretsar. Riksdagsledamöterna väljs genom riksdagsval som förrättas vart fjärde år, valdagen är under valåret den tredje söndagen i april.

Vallagstiftning

Genom en revidering av vallagstiftningen år 1998 samlades alla valbestämmelser under en lag, vallagen (714/1998), som trädde i kraft 8.10.1998. Valet förrättas enligt gällande vallagstiftning. Mer detaljerade uppgifter finns på justitieministeriets webbsidor www.vaalit.fi (=> Vallagstifting) och www.finlex.fi, vallagen (714/1998).

Centrala principer vid förrättning av val

Alla val i Finland förrättas enligt följande principer:

• Valen är direkta . Väljarna (de röstberättigade) röstar direkt på dem som de vill se invalda.

• Valen är proportionella. Vid proportionella val står antalet kandidater som väljs från varje parti (eller annan gruppering) i proportion till antalet röster partiet eller grupperingen får i jämförelse med andra grupperingar (gäller inte presidentval).

• Valen är hemliga. Valhemligheten innebär att varken valmyndigheterna eller någon annan får veta vem en väljare röstat på eller om väljaren eventuellt lämnat in en blank röstsedel.

• Allmän och lika rösträtt i valen. Allmän rösträtt innebär att rösträtten är enbart beroende av sådana allmänna krav som varje medborgare i allmänhet uppfyller. Lika rösträtt innebär att varje röstberättigad har lika rätt att påverka valresultatet. Vid allmänna val har alla en röst.

• Varje väljare skall rösta själv. Rösträtten får inte utövas via ombud.

• Röstningen skall ske i närvaro av en valmyndighet.

• Det finländska valsystemet är en kombination av personval och partival . Med en och samma siffra röstar väljarna både på ett parti och en person (gäller inte presidentval).

Rösträtt och valbarhet

Röstberättigad vid riksdagsvalet är varje finsk medborgare oavsett boningsort som senast på valdagen fyller 18 år.

Den röstberättigade kan rösta antingen

1. under förhandsröstningstiden eller

2. på valdagen, på söndagen

Valbarhet

Valbar, dvs. behörig att vara kandidat i riksdagsvalet, är varje röstberättigad som inte står under förmynderskap. Till riksdagsledamöter kan dock inte väljas personer som innehar militära tjänster. Dessutom kan vissa höga myndigheter (t.ex. justitiekanslern i statsrådet och medlemmar i högsta domstolen) inte vara ledamöter i riksdagen och således inte heller vara kandidater i val utan att avgå från sin befattning.

Kandidatuppställning

De partier som är antekcnade i partiregistret har rätt att ställa upp 14 kandidater i varje valkrets, eller om antalet mandat i valkretsen överskider 14, högst så många kandidater som det finns mandat. Förutom partierna har valmansföreningar, som bildats av minst 100 röstberättigade i samma valkrets, rätt att ställa upp en kandidat. En och samma person kan i ett och samma val ställas upp som en kandidat bara för ett parti eller en valmansförening och i bara en valkrets. I landskapet Ålands valkrets har en valmansförening, som bildats av minst 30 röstberättigade i valkretsen, rätt att ställa upp en kandidat till riksdagsledamot och en till ersättare för kandidaten.

Valdeltagandet = andelen väljare av röstberättigade

I statistiken över statliga val visas fyra olika siffror för valdegandet:

1. valdeltagandet bland finska medborgare som är bosatta i Finland

2. valdeltagandet bland finska medborgare som är bosatta utomlands

3. det totala valdeltagandet, som omfattar båda ovannämnda grupper

4. valdeltagandet för finska medborgare som är bosatta i Sverige (ur grupp 2 ovan)

I förhandsröstningen beaktade, godkända och förkastade röster

Räkningen av förhandsrösterna börjar i regel på den egentliga valdagen, på söndag klockan 15. I stora valkretsar kan rösträkningen inledas ännu tidigare, dock tidigast klockan 12. Vid rösträkningen strävas det efter att resultatet av räkningen skall vara klart senast klockan 20, efter detta kan man publicera preliminära uppgifter.

Valkretsar

För riksdagsval har landet indelats i 15 valkretsar utgående från landskapsindelningen. Fördelningen av riksdagsmandaten mellan valkretsarna fördelas enligt förordning av statsrådet. I riksdagsvalet som förrättas 17.4.2011 ändras antalet riksdagsledamöter i två valkretsar. Nylands valkrets får ett tilläggsmandat och Norra Savolax valkrets mister ett mandat. Enligt lagen väljs en riksdagsledamot i landskapet Ålands valkrets och de övriga 199 riksdagsmandaten fördelas mellan övriga valkretsar på grundval av antalet finska medborgare som är stadigvarande bosatta i Finland. Antalet togs från befolkningsdatasystemet 31.10.2010. Statsrådet utfärdade 11.11.2010 en förordning om fördelning av riksdagsmandaten mellan valkretsar. Mandatfördelningen vid riksdagsvalet 2011 är enligt följande:

• Helsingfors valkrets 21

• Nylands valkrets 35

• Egentliga Finlands valkrets 17

• Satakunta valkrets 9

• Tavastlands valkrets 14

• Birkalands valkrets 18

• Kymmene valkrets 12

• Södra Savolax valkrets 6

• Norra Savolax valkrets 9

• Norra Karelens valkrets 6

• Vasa valkrets 17

• Mellersta Finlands valkrets 10

• Uleåborgs valkrets 18

• Lapplands valkrets 7

• Landskapet Ålands valkrets 1

Ändringar i valkretsar och kommuner samt kommunsammanslagningar

Ändringarna i valkretsar och kommuner samt kommunsammanslagningarna när det gäller valen under olika år återfinns i statistikens avsnitt Klassificeringar på internet.

Kommunerna har placerats i valkretsar efter gällande valkretsindelning. I statistiken har gällande statistisk kommungruppering använts (Statistikcentralen, Kommuner och kommunbaserade indelningar). I den statistiska kommungrupperingen indelas kommunerna på basis av tätortsbefolkningsandelen och invånarantalet i den största tätorten i urbana kommuner, tätortskommuner och landsbygdskommuner. Indelningen baserar sig på den tätortsavgränsning som görs vart femte år i samband med folkräkningen och de uppgifter om tätortsbefolkning som då erhålls.

1. Urbana kommuner är de kommuner i vilka 90 procent av befolkningen bor i tätorter eller där den största tätortens folkmängd är minst 15 000.

2. Tätortskommuner utgörs av de kommuner i vilka minst 60 procent, men under 90 procent, av befolkningen bor i tätorter och den största tätortens folkmängd är minst 4 000 men under 15 000.

3. Landsbygdskommuner är de kommuner där mindre ån 60 procent av befolkningen bor i tätorter och den största tätortens folkmängd är under 15 000 samt de kommuner där minst 60 procent, men under 90 procent, av befolkningen bor i tätorter och den största tätortens folkmängd är under 4 000.

Indelningarna i statistiken

Statistikcentralens kommunklassificering. Valkrets, kommungrupp, kommun, röstningsområde, parti (som finns antecknade i partiregistret), kandidaternas och de invaldas ålder.

Valkretsarnas namn i riksdagsvalet 2011 är :

1. Helsingfors valkrets

2. Nylands valkrets

3. Egentliga Finlands valkrets

4. Satakunta valkrets

5. Landskapet Ålands valkrets

6. Tavastlands valkrets

7. Birkalands valkrets

8. Kymmene valkrets

9. Södra Savolax valkrets

10. Norra Savolax valkrets

11. Norra Karelens valkrets

12. Vasa valkrets

13. Mellersta Finlands valkrets

14. Uleåborgs valkrets

15. Lapplands valkrets

Följande registrerade partier ställde upp kandidater i riksdagsvalet 2011 :

• Finlands Socialdemokratiska Parti (SDP)

• Centern i Finland (CENT)

• Samlingspartiet (SAML)

• Svenska folkpartiet i Finland (SFP)

• Kristdemokraterna i Finland (KD)

• Gröna förbundet (GRÖNA)

• Vänsterförbundet (VÄNST)

• Sannfinländarna (SAF)

• Finlands Kommunistiska Parti (FKP)

• Seniorpartiet i Finland (SSP)

• Kommunistiska Arbetarparti – För Fred och Socialism (KAP)

• Finlands Arbetarparti (FAP)

• Självständighetspartiet (IP)

• För de fattigas väl (KA)

• Piratpartiet

• Förändring 2011

• Frihetspartiet – Finlands framtid

Insamlingsmetoder och uppgiftskälla

Statistikcentralen får primärmaterialet för valen ur justitieministeriets valdatasystem, vars tekniska utförande sköts av Tieto Abp.

1.3 Lagar, förordningar och rekommendationer

Statistikcentralens uppgift är att sammanställa statistik över samhällsförhållanden (lag om Statistikcentralen 24.1.1992/48). Statistiken omfattar också valstatistiken. Enligt Statistikcentralens arbetsordning framställs valstatistiken av enheten för individstatistik (Statistikcentralens arbetsordning, TK-00-1469-00).

2. Metodbeskrivning

Statistiken baserar sig på ett totalmaterial. Statistikens primärmaterial baserar sig på justitieministeriets valdatasystem, som består av sex delsystem:

1. Basdatasystemet, med uppgifter om bl.a. valkrets-, kommun- och röstningsområdesindelningar samt om valmyndigheterna;

2. Systemet med data om röstningsställena (registret över röstningsställen), som innehåller uppgifter om alla allmänna förhandsröstningsställen och röstningsställen på valdagen;

3. Rösträttssystemet (rösträttsregistret), till vilket Befolkningsregistercentralen plockar ut uppgifterna om alla röstberättigade den 46:e dagen före valdagen. Till rösträttsregistret förs de uppgifter om varje röstberättigad (bl.a. namn, personbeteckning, valkrets, hemkommun och röstningsställe), som ingick i befolkningsdatasystemet den 51:a dagen före valdagen. Rösträttsregistret vinner laga kraft kl. 12 den 12:e dagen före valdagen;

4. Kandidatdatasystemet (kandidatregistret), i vilket följande uppgifter om varje kandidat antecknas: namn, kandidatnummer, yrke, hemkommun och parti/valmansförening (som uppställt kandidaten) och personbeteckning;

5. Det centraliserade räkningssystemet, till vilket valkretsnämnderna och kommunala centralvalnämnder levererar uppgifterna om valresultatet;

6. Statistik- och datatjänstsystemet, med hjälp av vilket uppgifterna om valresultatet och övriga statistikuppgifter förmedlas till massmedierna och Statistikcentralen.

Statistikcentralens valdatasystem består av följande fyra valfiler: områdesfilen, partifilen, kandidatfilen och kandidatregistret.

Bakgrundsanalys av röstberättigade, kandidater och invalda

Analysen baserar sig å ena sidan på det landsomfattande kandidatregistret (justitieministeriet) och resultaten av den preliminära rösträkningen och å andra sidan på uppgifterna i Statistikcentralens sysselsättningsstatistik.

3. Riktighet och exakthet

Materialet i valstatistiken baserar sig på justitieministeriets valdatasystem och på de uppgifter som valmyndigheterna levererat, som kan anses vara tillförlitliga.

4. Tidsenlighet och rättidighet

De fastställda uppgifterna avviker alltid i någon mån från siffrorna i förhandsstatistiken. Förhandsresultatet efter valnatten står till användarnas tjänst till dess att ett fastställt resultat erhålls.

Resultaten ändras till alla delar efter att det fastställda resultatet erhållits: efter röstningsområde, kommun, valkrets, parti samt ifråga om antalet röster för alla kandidater och för de invalda, vilket innebär att t.o.m. deras inbördes ordning kan ändras.

5. Tillgänglighet och transparens

Förhandsuppgifterna publiceras på internet, i StatFin-tjänsten samt på statistiksidan Riksdagsval, så snabbt som möjligt. Valuppgifterna efter kommun och röstningsområde (från år 2003) samt antalet röster för de invalda förs in i StatFin-tjänsten.

På statistiksidan Riksdagsval publiceras offentliggöranden på tre språk (finska, svenska och engelska) och tabeller gällande det aktuella valet samt tidsserietabeller. Det andra materialet, dvs. de slutliga uppgifterna levereras till Statistikcentralen efter att valresultatet fastställts. De fastställda uppgifterna, som motsvarar den preliminära statistiken, publiceras på internet efter det att valresultatet fastställts och uppdateras i StatFin-tjänstens databaser.

I den avgiftsbelagda regionala databasen ALTIKA finns det uppgifter om resultaten i riksdagsvalen fr.o.m. år 1983.

6. Jämförbarhet

I statistiken används den kommunindelning som gäller valåret. Den nya statistiska kommungrupperingen (urbana kommuner, tätorts- och landsbygdskommuner) började användas år 1999. Innan dess grupperades kommunerna på följande sätt: städer och övriga kommuner. De ändringar i valkretsar och kommuner som skett mellan valen har beaktats i sådan statistik som har jämförelseuppgifter i förhållande till resultaten från tidigare val.

På statistiksidan Riksdagsval presenteras uppgifter om valresultatet som tidsserietabeller fr.o.m. år 1908. Preliminär statistik över Riksdagsvalen har publicerats på internet på statistiksidan sedan år 1995. Dessutom finns det en tidsserie över Riksdagsvalen i StatFin-tjänsten fr.o.m. 1983 (Obs! Från år 2003 också uppgifter efter röstningsområde).

7. Tydlighet och konsistens samt dokumentering

Justitieministeriet publicerar allmän information om de olika valen, det landsomfattande kandidatregistret och uppgifter om valresultatet på sina webbsidor (www.vaalit.fi). Justitieministeriets valresultat för förhandsväljarnas del avviker från Statistikcentralens uppgifter, eftersom uppgifterna fastställs utgående från olika grunder:

• Justitieministeriet räknar antalet förhandsväljare av antalet röstberättigade

• Statistikcentralen räknar antalet förhandsväljare av alla väljare

De indelningar som använts i statistiken finns på Statistikcentralens webbsidor.

Källa: Riksdagsvalet 2011, preliminär data, Statistikcentralen

Förfrågningar: Kimmo Moisio (09) 1734 3239, Jaana Asikainen (09) 1734 3506, vaalit@stat.fi

Ansvarig statistikdirektör: Jari Tarkoma

---

Uppdaterad 18.4.2011