Förstasidan > Statistik > Riksdagsval > 2015 > 2. Bakgrundsanalys av förhandsröstande i riksdagsvalet 2015

2. Bakgrundsanalys av förhandsröstande i riksdagsvalet 2015

I den här översikten granskas de röstberättigade och de förhandsröstande i riksdagsvalet 2015 utifrån olika bakgrundsfaktorer. Förhandsröstande personer jämförs med röstberättigade samt med förhandsröstande personer i riksdagsvalet 2011. Uppgifterna om röstberättigade och förhandsröstande har erhållits ur rösträttsregistret i Justitieministeriets valdatasystem. Bakgrundsuppgifterna på individnivå baserar sig på Statistikcentralens statistiska material, bl.a. på befolknings-, sysselsättnings- och familjestatistik samt på examensregistret. Den grupp som är föremål för granskning har avgränsats till finska medborgare som bor i Finland. I översikten refereras till dem som röstberättigade.

I den här översikten granskas de förhandsröstande, vilket ska beaktas vid tolkningen av resultaten. Uppgifterna om de förhandsröstande kan inte direkt generaliseras att gälla alla röstberättigade som röstat. Motsvarande uppgifter om röstberättigade som röstat under valdagen är tillsvidare inte tillgängliga.

2.1. Ålder och kön

I riksdagsvalet 2015 förhandsröstade 1 363 488 röstberättigade personer. Förhandsröstningsprocenten uppgår enligt Statistikcentralen till 46,1 procent. I riksdagsvalet 2011 var motsvarande procent 45,0 och totalt förhandsröstade 1 319 878 röstberättigade. Förhandsröstningsprocenten erhålls genom att beräkna andelen förhandsröstande av alla som röstat. I denna översikt granskas förhandsröstande i förhållande till röstberättigade och då är de angivna procenttalen klart lägre än vad som angetts ovan. År 2015 var andelen förhandsröstande 32,2 procent och i riksdagsvalet 2011 var den 31,7 procent av de röstberättigade.

De röstberättigades ålder inverkar klart på sannolikheten att förhandsrösta. Andelen förhandsröstande av de röstberättigade ligger på en ganska jämn 20 procents nivå fram till en ålder av 40 år. Efter det börjar andelen förhandsröstande öka. År 2015 var förhandsröstning relativt sett vanligast bland 73-åringar. Av dem röstade 56,3 procent på förhand. I riksdagsvalet 2011 var förhandsröstandet vanligast bland 71-åringar. Av dem röstade 55,3 procent på förhand. Den relativa andelen förhandsröstande börjar sjunka efter ovan angivna åldrar, av 95-åringarna förhandsröstade 24,7 procent i riksdagsvalet 2015, medan andelen var 23,0 procent i riksdagsvalet 2011. (Figur 23)

Figur 23. Andelen förhandsröstande av röstberättigade efter ålder i riksdagsvalen 2011 och 2015, %

I riksdagsvalen 2011 och 2015 röstade kvinnorna relativt sett oftare på förhand än männen. År 2015 förhandsröstade 34,2 procent av de röstberättigade kvinnorna och 30,1 procent av de röstberättigade männen. Skillnaden mellan könen syns också i riksdagsvalet 2011, då 33,5 procent av de röstberättigade kvinnorna röstade på förhand och 29,8 procent av de röstberättigade männen. Sett till åldersklass förhandsröstar kvinnorna oftare än männen i alla åldersgrupper, utom bland dem som fyllt 75 år. (Tabell 10)

Tabell 10. Andelen förhandsröstande av röstberättigade efter kön och ålder i riksdagsvalen 2011 och 2015, %

Åldersgrupp	Totalt		Män		Kvinnor
	2011	2015	2011	2015	2011	2015
Totalt	31,7	32,2	29,8	30,1	33,5	34,2
18-24	16,4	16,7	14,1	13,9	18,7	19,6
25-44	20,5	20,7	19,3	19,5	21,8	22,0
45-64	34,7	33,3	32,8	31,2	36,6	35,5
65-74	53,3	53,6	51,7	51,6	54,6	55,4
75-	44,2	46,0	48,5	49,5	41,8	43,9

2.2. Huvudsaklig verksamhet, utbildning och familjjställning

I riksdagsvalet 2015 var den största förhandsröstande gruppen pensionärer när man ser till huvudsaklig verksamhet, dvs. 44,5 procent av dem som röstade på förhand. I gruppen ingår pensionärer och arbetslöshetspensionärer. Pensionärernas relativa andel av de förhandsröstande har ökat med 2,1 procentenheter jämfört med riksdagsvalet 2011, då de sysselsatta utgjorde den största gruppen bland de förhandsröstande (45,3 %). Pensionärerna är överrepresenterade bland de förhandsröstande. Pensionärernas andel av de röstberättigade är betydligt mindre än deras andel av de förhandsröstande. Förändringarna i förhandsröstningsaktiviteten hos de röstberättigade grupperade enligt huvudsaklig verksamhet är inte stora när man jämför riksdagsvalen 2011 och 2015. Förändringarna i gruppernas röstningsbeteende återspeglar i stor utsträckning förändringen i storleken på grupperna av röstberättigade. (Figurerna 24 och 25)

Figur 24. Röstberättigade och förhandsröstande efter huvudsaklig verksamhet i riksdagsvalet 2011, %

Figur 25. Röstberättigade och förhandsröstande efter huvudsaklig verksamhet i riksdagsvalet 2015, %

Hög utbildning ökar sannolikheten att förhandsrösta. År 2011 förhandsröstade 31,0 procent av de röstberättigade som genomfört utbildning på grundnivå. År 2015 var andelen 30,8 procent. Bland personer med högre högskoleexamen eller forskarutbildning var andelen förhandsröstande av de röstberättigade 38,1 procent år 2011 och 38,5 procent i riksdagsvalet år 2015. (Tabell 11)

Som framgått ovan (Figur 23), har åldern en klar inverkan på sannolikheten att förhandsrösta. I praktiken blir förhandsröstning vanligare i alla utbildningsgrupper i takt med åldern, skillnaderna mellan utbildningsgrupperna är dock fortfarande tydliga. Ju högre utbildning, desto oftare har den röstberättigade röstat på förhand. (Tabell 11)

Tabell 11. Andelen förhandsröstande av röstberättigade efter ålder och utbildningsnivå i riksdagsvalen 2011 och 2015, %

Utbildningsnivå	Totalt		18-24		25-44		45-64		65-74		75-
	2011	2015	2011	2015	2011	2015	2011	2015	2011	2015	2011	2015
Totalt	31,7	32,2	16,4	16,7	20,5	20,7	34,7	33,3	53,3	53,6	44,2	46,0
Grundnivå	31,0	30,8	12,0	11,9	12,0	11,4	31,2	27,9	48,4	47,8	39,9	40,8
Mellan nivå	28,6	29,1	20,1	20,3	18,1	17,8	33,5	32,1	53,9	53,5	49,2	50,4
Lägsta högre nivå	38,6	41,6	..	..	22,6	22,0	38,4	37,3	61,6	61,5	58,2	60,0
Lägre högsk. nivå	33,8	33,6	35,1	34,7	25,0	25,6	38,8	36,2	63,3	62,7	62,6	62,9
Högre högsk. nivå, forsk. utb.	38,1	38,5	..	..	30,3	30,4	39,2	38,0	64,2	63,5	63,9	64,7

Sett till utbildningsnivå har den största förändringen i andelen förhandsröstande skett bland dem som avlagt examen på lägsta högre nivå. Detta förklaras av att antalet examina på lägsta högre nivå har minskat hos befolkningen. Utbildning på lägsta högre nivå omfattar examina som är högre än utbildning på mellannivå och som inte är yrkeshögskoleexamina. I praktiken innebär det att det inte längre tillkommer nya finländska examina i denna utbildningsgrupp. Det innebär att gruppens åldersstruktur klart avviker från övriga utbildningsgrupper. År 2011 utgjorde de röstberättigade i åldersgruppen 25–44 år 25,0 procent av alla som hade utbildning på lägsta högre nivå, år 2015 var motsvarande andel 14,0 procent. På motsvarande sätt utgjorde åldersgruppen 65–74 år 12,9 procent av alla som hade utbildning på lägsta högre nivå år 2011 och 18,9 procent år 2015.

Sett till familjeställning är personer utan familj de mest aktiva med att rösta på förhand. År 2015 förhandsröstade 35,0 procent av dem som tillhörde denna grupp. Också gifta eller samboende förhandsröstar mer aktivt än genomsnittet. År 2015 röstade 33,5 procent av dem på förhand. Med ensamförsörjare avses i denna analys föräldrar i familjer med en förälder. I gruppen ensamförsörjare sker förhandsröstning i klart mindre utsträckning än bland alla röstberättigade, ungefär en fjärdedel av ensamförsörjarna röstade på förhand i valen 2011 och 2015. Hemmaboende barn avser vuxna barn som bor tillsammans med sina föräldrar. I den här gruppen är förhandsröstning anmärkningsvärt sällsynt jämfört med alla röstberättigade, år 2015 röstade under 19 procent på förhand. (Figur 26)

Figur 26. Andelen förhandsröstande av röstberättigade efter familjeställning i riksdagsvalen 2011 och 2015, %

När man ser till familjeställning efter åldersgrupp ger uppgifterna i figur 26 en mer detaljerad bild av befolkningens förhandsröstningsbeteende. Av den framgår också att åldern klart ökar sannolikheten att förhandsrösta. I alla klasser sett till familjeställning ökar andelen förhandsröstande av de röstberättigade med åldern. Bland ensamförsörjare i den yngsta granskade åldersklassen, 18–24-åringar, förhandsröstade under 7 procent av de röstberättigade både år 2011 och år 2015. I alla klasser av familjeställning, med undantag av hemmaboende vuxna barn, är förhandsröstandet vanligare än genomsnittet fr.o.m. åldersklassen 45–64 år. (Tabell 12)

Tabell 12. Andelen förhandsröstande av röstberättigade efter familjeställning och ålder i riksdagsvalen 2011 och 2015, %

Familjeställning	Totalt		18-24		25-44		45-64		65-74		75-
	2011	2015	2011	2015	2011	2015	2011	2015	2011	2015	2011	2015
Totalt	31,7	32,2	16,4	16,7	20,5	20,7	34,7	33,3	53,3	53,6	44,2	46,0
Gifta eller samboende	32,8	33,5	14,7	15,9	19,0	19,3	34,7	33,1	55,2	55,6	50,8	52,9
Ensam- försörjare	25,2	25,0	6,9	6,7	16,9	17,0	29,3	28,1	44,1	45,0	32,0	32,5
Utan familj	34,7	35,0	18,8	20,0	24,7	24,6	36,7	35,6	50,5	50,5	41,5	42,4
Hemma- boende barn	19,2	18,7	16,0	15,6	24,8	23,8	33,6	33,0	40,7	42,8	..	..
Okänd	20,0	20,1	13,5	12,0	19,9	18,9	25,0	25,8	29,0	31,5	13,9	13,1

2.3. Inkomstnivå

I denna översikt granskas de röstberättigades inkomstnivå med hjälp av decilerna för statsskattepliktig inkomst. Uppgifterna om inkomster för år 2015 har erhållits från den senast fastställda beskattningen för år 2013, uppgifterna för år 2011 från beskattningen för år 2009. De statsskattepliktiga inkomsterna består av löneinkomster, företaginkomster och övriga statskattepliktiga inkomster, som bl.a. omfattar övriga förvärvsinkomster, pensionsinkomster, utkomstskydd vid arbetslöshet samt övriga socialskyddsförmåner De statsskattepliktiga inkomsterna omfattar inte t.ex. stipendier och understöd från offentliga sammanslutningar, löneinkomster från utlandet under vissa förutsättningar, en del av socialskyddsförmåner som utbetalas av den offentliga sektorn samt skattefria ränteinkomster.

Inkomstdecilerna erhålls genom att sortera de röstberättigade enligt inkomst och indela gruppen i tio lika stora delar. Då ingår det omkring 417 000 röstberättigade i varje grupp. I materialet för år 2015 saknas inkomstuppgifter gällande 55 960 röstberättigade och i materialet för år 2011 gällande 93 548 röstberättigade. I materialet för år 2015 uppgick de röstberättigades genomsnittliga statsskattepliktiga inkomster till 29 329 euro och i materialet för år 2011 till 26 061 euro. I decilen med de högsta inkomsterna var de statsskattepliktiga inkomsterna år 2015 minst 53 200 euro, medan de år 2011 var 47 600 euro. I decilen med de lägsta inkomsterna var inkomsterna år 2015 högst 8 200 euro och i materialet för år 2011 högst 6 700 euro. (Tabell 13)

Tabell 13. De nedre gränserna för de röstberättigades inkomstdeciler år 2011 och 2015, euro

Decil	2011	2015
Decil 1	0	0
Decil 2	6 687	8 147
Decil 3	10 392	11 597
Decil 4	13 718	15 378
Decil 5	17 624	19 771
Decil 6	22 097	24 564
Decil 7	26 386	29 264
Decil 8	30 793	34 264
Decil 9	36 683	40 960
Decil 10	47 575	53 247

Inkomsternas inverkan på förhandsröstningen är inte helt entydig. Å ena sidan röstar de som hör till den lägsta inkomsdecilen relativt sett minst på förhand. Av dem som hör till decilen med de lägsta inkomsterna röstade bara 20,2 procent på förhand i riksdagsvalet år 2015. Andelen har inte förändrats i någon väsentlig grad från det föregående riksdagsvalet. Å andra sidan är förhandsröstningen aktivast i den fjärde inkomstdecilen, av vilka 38,1 procent röstade på förhand i riksdagsvalet år 2015. Efter det minskar andelen förhandsröstande fram till den åttonde inkomstdecilen, varefter förhandsröstning blir vanligare. I riksdagsvalet 2015 röstade 34,6 procent av de röstberättigade som hör till den högsta inkomstdecilen på förhand, fjärde mest av alla inkomstdeciler. (Figur 27)

Figur 27. Andelen förhandsröstande av röstberättigade efter inkomstdecil i riksdagsvalen 2011 och 2015, %

Den inverkan inkomstnivån har på förhandsröstning är tydlig när det gäller röstberättigade på högst 65 år som hör till arbetskraften. I den här analysen har de som hör till arbetskraften bildats genom att avgränsa över 65-åringar, studerande, pensionärer, beväringar och civiltjänstgörare, arbetslöshetspensionärer och övriga utanför arbetskraften från materialet. Inkomstdecilerna har inte räknats på nytt för dessa, vilket innebär att grupperna som bildats inte längre är jämnstora, men gruppernas inkomstgränser är i enlighet med tabell 5. I de högre inkomstklasserna är det i regel vanligare att förhandsrösta än i de lägre inkomstklasserna. När det gäller dem som hör till arbetskraften är det vanligare att de röstberättigade som ingår i den högsta inkomstdecilen förhandsröstar, de röstberättigade i den lägsta inkomstdecilen förhandsröstar mer sällan. (Figur 28)

Figur 28. Andelen förhandsröstande av röstberättigade efter inkomstdecil i riksdagsvalen 2011 och 2015, högst 65-åringar inom arbetskraften, %

2.4. Utländsk bakgrund

I den här översikten granskas de röstberättigades och förhandsröstandes bakgrund med hjälp av språk och härkomst. Av de röstberättigade med ett främmande språk som modersmål röstade bara 13,4 procent på förhand i riksdagsvalet år 2015. Detta är en något mindre andel än i riksdagsvalet 2011. Andelen förhandsröstande med ett främmande språk som modersmål är klart mindre än bland dem som talar ett inhemskt språk. År 2015 röstade 32,8 procent av de finsk- eller samiskspråkiga röstberättigade på förhand och 28,6 procent av de svenskspråkiga. När man ser till kön har andelen förhandsröstande ökat i alla grupper mellan valen, utom bland kvinnor med ett främmande språk som modersmål. Det har dock inte skett några stora förändringarna i gruppernas förhandsröstningsaktivitet mellan riksdagsvalen 2011 och 2015. (Tabell 14)

Tabell 14. Andelen förhandsröstande av röstberättigade efter kön och språk i riksdagsvalen 2011 och 2015, %

Kön	Totalt		Finska, samiska		Svenska		Annat språk
	2011	2015	2011	2015	2011	2015	2011	2015
Totalt	31,7	32,2	32,2	32,8	27,0	28,6	13,8	13,4
Män	29,8	30,1	30,3	30,7	24,8	26,2	13,6	13,7
Kvinnor	33,5	34,2	34,0	34,9	29,2	30,9	13,9	13,2

Som personer med utländsk bakgrund definieras röstberättigade, vars båda föräldrar (eller enda förälder) är födda utomlands. I riksdagsvalet år 2015 hade 1,9 procent av de röstberättigade utländsk bakgrund, vilket är 0,5 procentenheter fler än år 2011. Man bör beakta att andelen personer med utländsk bakgrund av alla som bor i Finland är större, eftersom rösträtt i riksdagsval förutsätter finskt medborgarskap. I slutet av år 2014 hade 5,5 procent av befolkningen i Finland utländsk bakgrund.

Bland de röstberättigade med utländsk bakgrund var förhandsröstning klart ovanligare än bland röstberättigade med finländsk bakgrund både år 2011 och år 2015. I den yngsta åldersgruppen som granskades, 18–24-åringarna, förhandsröstade bara 8,9 procent av de röstberättigade med utländsk bakgrund i riksdagsvalet år 2015. Också i gruppen av 25–44-åringar med utländsk bakgrund var förhandsröstningsaktiviteten ganska låg, dvs. bara omkring 11 procent av de röstberättigade i båda de granskade valen. Med åldern blir det vanligare att förhandsrösta också bland röstberättigade med utländsk bakgrund, men förhandsröstningen stannar ändå på en klart lägre nivå i alla granskade åldersgrupper jämfört med motsvarande siffra för dem med finländsk bakgrund. (Tabell 15)

Tabell 15. Andelen förhandsröstande av röstberättigade efter härkomst och ålder i riksdagsvalen 2011 och 2015, %

Åldersgrupp	Befolkningen, totalt		Finländsk bakgrund		Utländsk bakgrund
	2011	2015	2011	2015	2011	2015
Totalt	31,7	32,3	31,9	32,6	16,8	15,5
18-24	16,4	16,7	16,5	16,9	8,1	8,9
25-44	20,5	20,7	20,7	21,0	11,0	10,9
45-64	34,7	33,3	35,0	33,7	17,6	16,1
65-74	53,3	53,6	53,4	53,8	39,7	34,7
75-	44,2	46,0	44,2	46,1	36,6	37,2

Källa: Riksdagsvalet 2015, fastställt valresultat, bakgrundanalys av kandidater och invalda. Statistikcentralen

Förfrågningar: Sami Fredriksson 029 551 2696, Kaija Ruotsalainen 029 551 3599, Jaana Asikainen 029 551 3506, vaalit@stat.fi

Ansvarig statistikdirektör: Riitta Harala

---

Uppdaterad 30.4.2015