Förstasidan > Statistik > Riksdagsval > Metodbeskrivning av valanalysen (tabeller) – Bakgrund till partiernas valframgång i riksdagsvalet 2007

Metodbeskrivning av valanalysen (tabeller) – Bakgrund till partiernas valframgång i riksdagsvalet 2007

Analysen belyser vad som ligger bakom orsakerna till ett partis framgång eller förlust i riksdagsvalet 2007. Partiernas framgång granskas separat för varje valkrets (exkl. Åland) och för hela landet. Analysen ger t.ex. information om hur ett parti klarat sig i arbetslöshetsområden jämfört med riksdagsvalet 2003.

Uppgiftsinnehåll

Röstningsområdena har indelats efter bakgrundsvariablerna i tre kvantitativt sett lika stora klasser. Valresultatet jämförs efter valkrets i varje klass med resultatet i riksdagsvalet 2003. Indelningen av röstningsområden i tre grupper bygger på uppgifterna om röstberättigade i justitieministeriets rösträttsregister och uppgifterna i Statistikcentralens sysselsättningsstatistik.

Bakgrundsvariabler som delar in områden är: sysselsättning, näringsstruktur, andelen pensionärer, väljarstödet för de fyra stora partierna (SDP, CENT, SAML, VÄNST), urbaniseringsgrad, andelen barn under 7 år av befolkningen samt inkomstnivå.

Analysen görs för hela landet och separat för de olika valkretsarna med undantag av landskapet Åland.

Att tolka resultaten

Resultaten förklarar kandidaternas valframgång jämfört med det föregående riksdagsvalet år 2003.
Ett plustecken före siffrorna eller staplarna i stapeldiagrammet berättar att partiet t.ex. inom röstningsområdena 'lantbruk' i den aktuella valkretsen, vann jämfört med det föregående valet med den procentandel som siffran anger. På motsvarande sätt betyder ett minustal förlust.

Det är skäl att notera att valresultatet inte kan räknas ut utgående från tabellerna.

Primärmaterial

Analysen grundar sig på en granskning efter röstningsområde. Primärmaterialet utgörs av de röstningsområden vilkas gränser inte har ändrats eller har bara ändrats lite från det föregående valet. Ändå slås små röstningsområden med mindre än 1 000 röstberättigade samman så att områdets medelstorlek är ungefär 2 000 röstberättigade. På det här sättet utgörs analysgrunden av omkring 1 600 områden som är jämförbara med det föregående riksdagsvalet år 2003. När det gäller de olika variablerna har röstningsområdena i valkretsen indelats i tre grupper på basis av egenskaperna hos den befolkning som bor inom områdena.

Bakgrundsvariabler

1. Sysselsättning

• Hög arbetslöshet
• Genomsnittlig arbetslöshet
• Låg arbetslöshet

Arbetslösheten räknas som andelen arbetslösa arbetssökanden av arbetskraften. Uppgiften grundar sig på det material som fås från arbetsministeriet. Röstningsområdena i valkretsen indelas i ungefär tre lika stora grupper.

2. Näringsstruktur

• Serviceområden
• Lantbruksområden
• Industriområden

Materialet indelas i tre grupper efter personer som arbetar inom de olika näringarna. Vid tolkning av tabellen skall det noteras att lantbruket sällan är den huvudsakliga näringen inom röstningsområdena, servicenäringarna är på alla håll mycket dominerande. Till lantbruksområden väljs den tredjedel av röstningsområden där lantbrukare utgör majoriteten av de sysselsatta. Av den återstående 2/3 väljs den halva till industriområde där industriarbetarna utgör majoriteten. Den återstående tredjedelen räknas som serviceområden.

Obs! I valkretsen 01 Helsingfors finns inga lantbruksområden.

3. Andelen pensionärer av de röstberättigade

• Stor
• Medelnivå
• Liten

Röstningsområdena i valkretsen indelas i tre lika stora grupper efter den procentuella andelen pensionärer. Pensionärerna definieras enligt Statistikcentralens definition. Till pensionärer räknas ålders- och invalidpensionärer.

4. Väljarstödet för de fyra stora partierna (SDP, CENT, SAML, VÄNST)

Fyra separata analyser; dvs. den bästa tredjedelen är den tredjedel av röstningsområdena där partiet i det förra riksdagsvalet fick procentuellt mest röster.

5. Urbaniseringsgrad

• Stadsbebyggelse
• Bostadscentra
• Glesbygd

Indelningen bygger på tätortsgrad, dvs. andelen invånare i tätorter. Till stadsområden räknas de röstningsområden som utgörs av städer med mer än 50 000 invånare. Om de här bildar över en tredjedel av röstningsområdena i valkretsen väljs till stadsområden ändå de röstningsområden som har den högsta tätortsgraden på så sätt att en tredjedel av röstningsområdena ingår i den här klassen. Den del som faller utanför den här klassen räknas som bostadscentra. Av de röstningsområden som inte ingår i klassen för stora städer anses den hälft som är större, sett efter tätortsgrad, som bostadscentra och den mindre som glesbygd.

Obs! 1. Valkretsen 01 Helsingfors är ett stadsområde.

Obs! 2. I valkretsen 09 Södra Savolax finns inga städer med över 50 000 invånare och därmed inga stadsområden.

6. Andelen barn under 7 år av befolkningen

• Många barn under 7 år
• Genomsnittligt antal barn under 7 år
• Få barn under 7 år

Områdena indelas i tre lika stora grupper i förhållande till den procentuella andelen barn. Barnfamiljernas genomsnittliga storlek varierar efter valkrets. För denna analys antas barnantalet ändå indikera andelen barnfamiljer tillräckligt väl.

7. Inkomstnivå

• Hög inkomstnivå
• Genomsnittlig inkomstnivå
• Låg inkomstnivå

Röstningsområdena indelas i tre grupper efter de sysselsatta invånarnas förvärvsinkomster.

 

---

Senast uppdaterad 8.3.2011