Det finns en nyare publikation över denna statistik.

Den nyaste publikationen: Den offentliga sektorns inkomster och utgifter kvartalsvis 2020, 4:e kvartalet

Publicerad: 18.12.2020

Den offentliga samfundens finansiella ställning försvagages med 2,9 miljarder euro

De offentliga samfundens konsoliderade totalinkomster minskade med 0,6 miljarder euro under tredje kvartalet 2020 jämfört med motsvarande kvartal året innan. De konsoliderade totalutgifterna ökade med 2,3 miljarder euro från motsvarande kvartal året innan. De offentliga samfundens nettoupplåning, som beräknas som skillnaden mellan inkomster och utgifter, ökade med 2,9 miljarder euro jämfört med motsvarande kvartal året innan. När man jämför med andra kvartalet 2020 minskade de säsongrensade inkomsterna mindre än de säsongrensade utgifterna, dvs. de offentliga samfundens finansiella ställning försämrades inte längre under tredje kvartalet 2020 jämfört med föregående kvartal. Under tredje kvartalet 2020 var den offentliga sektorns underskott (nettoupplåning) 5,1 miljarder euro. Uppgifterna framgår av Statistikcentralens statistik "Den offentliga sektorns inkomster och utgifter kvartalsvis". De offentliga samfunden består av staten, lokalförvaltningen och socialskyddsfonderna.

Nettoutlåning (+) / nettoupplåning (-) för offentlig sektor, trenden

 Nettoutlåning (+) / nettoupplåning (-) för offentlig sektor, trenden

Förändringar från motsvarande kvartal året innan

Vid en granskning av förändringar jämfört med motsvarande kvartal året innan används icke-säsongrensade siffror. Coronakrisen ökade utgifterna och minskade inkomsterna betydligt under tredje kvartalet 2020 jämfört med motsvarande kvartal året innan. Statens totalinkomster uppgick under tredje kvartalet till 12,7 miljarder euro och totalutgifterna till 16,7 miljarder euro. Statens totalinkomster minskade med 5,0 procent från motsvarande kvartal året innan. Samfundens inkomstskatter var den största enskilda faktorn när det gäller minskningen av skatteinkomster. Detta berodde både på att de förskottsskatter som företagen betalat minskade och på en 10 procentenheter stor överföring av utdelningen av samfundsskatten från staten till kommunerna. Av skatterna på produktion och import sjönk vinstmedlen från penningspelsverksamheten och bil- och motorcykelskatten mest. Totalutgifterna ökade med 15,6 procent från motsvarande kvartal året innan. Av utgifterna ökade subventionerna samt löpande transfereringar till de offentliga samfunden mest. Statens underskott, som beräknas som skillnaden mellan inkomster och utgifter, var 4,0 miljarder euro under tredje kvartalet.

Lokalförvaltningens totala inkomster uppgick under tredje kvartalet till 12,0 miljarder euro. Jämfört med motsvarande kvartal året innan ökade de med 11,7 procent. Av inkomsterna ökade transfereringarna från staten mest. Mest minskade försäljningar av icke-marknadsprodukter. När det gäller lokalförvaltningens skatteinkomster var utvecklingen av inkomstskatterna motsatt jämfört med statens i fjol. När det gäller privatpersoner var intaget av inkomstskatt större än året innan. Dessutom drog kommunerna nytta av ändringen av utdelningen av samfundsskatten. Under tredje kvartalet var lokalförvaltningens totala utgifter 13,2 miljarder euro. De ökade med 2,2 procent. Av utgifterna ökade bruttoinvesteringen mest. Lokalförvaltningens underskott (nettoupplåning), som beräknas som skillnaden mellan inkomster och utgifter, var 1,2 miljarder euro, medan lokalförvaltningen visade ett underskott på 2,1 miljarder euro under motsvarande kvartal året innan.

Socialskyddsfonderna består av arbetspensionsanstalter och andra socialskyddsfonder. Arbetspensionsanstalternas totalinkomster uppgick under tredje kvartalet till 7,1 miljarder euro och totalutgifterna till 7,2 miljarder euro. Totalinkomsterna sjönk med 0,6 miljarder euro, dvs. med 7,9 procent, från motsvarande kvartal året innan och totalutgifterna steg med 0,4 miljarder euro, dvs. med 5,5 procent. Coronavirusets inverkan syns bl.a. i erhållna socialskyddsavgifter, som minskade med 0,6 miljarder euro under tredje kvartalet, dvs. med 10,0 procent jämfört med året innan. Av inkomsterna ökade erhållna övriga kapitalavkastningar mest och av utgifterna de betalda pensionerna. Arbetspensionsanstalternas underskott (nettoupplåning), som beräknas som skillnaden mellan inkomster och utgifter, var 0,1 miljarder euro och nedgången var ungefär 1,0 miljarder euro jämfört med motsvarande kvartal året innan.

Övriga socialskyddsfonders inkomster uppgick under tredje kvartalet till 5,0 miljarder euro. Inkomsterna ökade med 11,8 procent från motsvarande kvartal året innan. Till förändringen av inkomsterna bidrog främst sektorns transfereringar från staten, som ökade med 398 miljoner euro, dvs. med 13,7 procent från året innan. Övriga socialskyddsfonders utgifter var 4,9 miljarder euro och ökningen från motsvarande kvartal året innan var 10,9 procent. Utgifterna ökade mest på grund av sociala förmåner andra än in natura. De ökade med 469 miljoner euro från året innan, dvs. med 13,8 procent, vilket främst beror på den kraftiga ökningen av utgifterna för arbetslöshetsförmåner. Övriga socialskyddsfonders överskott (nettoutlåning), som beräknas som skillnaden mellan inkomster och utgifter, var 120 miljoner euro under tredje kvartalet.

Förändringar från föregående kvartal

Vid en granskning av förändringar jämfört med föregående kvartal används säsongrensade siffror. Statsförvaltningens totala inkomster ökade under tredje kvartalet 2020 med 2,9 procent från föregående kvartal. Statens totala utgifter minskade med 3,3 procent från föregående kvartal.

Lokalförvaltningens totala inkomster minskade med 2,2 procent från föregående kvartal. De totala utgifterna ökade med 1,3 procent.

Arbetspensionsanstalternas totala inkomster sjönk med 1,7 procent jämfört med föregående kvartal och de totala utgifterna med 0,1 procent. Övriga socialskyddsfonders totala inkomster minskade med 3,4 procent från föregående kvartal och de totala utgifterna med 4,8 procent.

Uppgifterna för de två senaste åren är preliminära och revideras när nationalräkenskapernas årsuppgifter revideras. De säsongrensade tidsserierna och trendtidsserierna har beräknats med Tramo/Seats-metoden. De säsongrensade tidsserierna och trendtidsserierna revideras alltid i och med nya observationer oberoende av revideringen av den ursprungliga tidsserien. Mera information om säsongrensningsmetoden: http://www.stat.fi/til/tramo_seats_sv.html . I och med att tidsserierna för årsräkenskaperna revideras ändras också tidsserierna i den här statistiken. Uppgifterna baserar sig på de datakällor som var tillgängliga före 11.12.2020. Uppgifterna revideras nästa gång 15.3.2021.


Källa: Den offentliga sektorns inkomster och utgifter, 3:e kvartalet 2020. Statistikcentralen

Förfrågningar: Jouni Pulkka 029 551 3532, Jens Melfsen 029 551 2578, rahoitus.tilinpito@stat.fi

Ansvarig avdelningschef: Mari Ylä-Jarkko

Publikationen i pdf-format (421,2 kB)

Tabeller

Tabeller i databaser

Tabellbilagor

Figurer
Revideringar i denna statistik

Uppdaterad 18.12.2020

Instruktion för hänvisning:

Finlands officiella statistik (FOS): Den offentliga sektorns inkomster och utgifter kvartalsvis [e-publikation].
ISSN=1797-9374. 3:e kvartalet 2020. Helsinki: Statistikcentralen [hänvisat: 12.4.2021].
Åtkomstsätt: http://www.stat.fi/til/jtume/2020/03/jtume_2020_03_2020-12-18_tie_001_sv.html